Särskilt i länderna i euroområdet har bilden av Europeiska unionen dominerats av en strid ström av officiella och inofficiella toppmöten för att bekämpa den finansiella och ekonomiska krisen.
Genom Lissabonfördraget, som trädde i kraft den 1 december 2009, blev Europeiska rådet officiellt en av EU:s institutioner. Där samlas stats- eller regerinschefen för varje EU-land. Utöver de 27 nationella politiska ledarna finns det två medlemmar utan rösträtt: EU-kommissionens ordförande (José Manuel Barroso) och den för två och ett halvt år valda ordföranden (Herman Van Rompuy).
Officiellt heter det att Europeiska rådet ska ”ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar”. Omvänt betyder det att denna konklav för stats- och regeringschefer sätter gränserna för vad Europeiska unionen vill och kan.
För andra gången har ordföranden Van Rompuy fattat samman Europeiska rådets bemödanden i en årspublikation:
Europeiska rådet under 2011 (januari 2012; 77 sidor)
Skriften består av en inledning där Van Rompuy belyser händelserna under året och av de samlade slutsatserna och uttalandena från stats- och regeringscheferna.
Det handlar alltså om ett viktigt politiskt dokument, oberoende av vad vi anser om hur väl eller illa Europeiska rådet har lyckats i sin uppgift. Ordförandens omdömen är rätt återhållsamma, till och med ödmjuka inför utmaningarna.
För dem som aktivt sysslar med EU-frågor är det behändigt att ha alla uttalanden samlade på ett ställe.
Den som missade den första årspublikationen kan passa på att ladda ned även den. Genom rådets hemsida och vidare till webbsidan Order a publication borde man hitta fram till också år 2010, vilket lyckades tidigare, men misslyckes upprepade gånger nyss. Om felet rättas till kan följande länk eventuellt leda direkt till resultat senare:
Europeiska rådet under 2010 (januari 2011; 46 sidor)
Eftersom arbete och studier rörande Europeiska unionen ofta sker över lands- och språkgränser kan det vara skäl att nämna att broschyrerna för både 2010 och 2011 har getts ut på 22 EU-språk.
Ralf Grahn
talare i EU-frågor, särskilt digital politik och juridik
P.S. 1: Som Europeiska rådets centrala roll och ACTA-debatten visar är Europeiska unionen – på gott eller ont - en viktig aktör både globalt och med tanke på medlemsländerna när det gäller framtiden, även på Internet, för digitala medier och grundläggande rättigheter online och offline. Flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar de färska inläggen från mer än 900 Europabloggar som diskuterar den framtid som också är din. Följer du med den europeiska debatten? Har du redan anmält din blogg?
P.S. 2: @Avaaz kallar folk att underteckna uppropet till Europaparlamentet (och de nationella parlamenten) att förkasta handelsavtalet mot varumärkesförfalskning (och mycket annat) ACTA. Nyss hade redan 2.383.943 medborgare undertecknat onlinepetitionen. På Twitter går debatten het under #ACTA tills förslaget fått sin officiella jordfästning. Sedan står nya utmaningar i tur...
Visar inlägg med etikett slutsatser. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett slutsatser. Visa alla inlägg
måndag 20 februari 2012
söndag 27 mars 2011
Europeiska rådet: Status och slutsatser på 23 språk
När det gäller vanliga rådskonstellationer publiceras slutsatserna inledningsvis nästan alltid på engelska, oftast även på franska samt möjligen på ordförandelandets språk.
De första språkversionerna brukar hänga kvar som pressmeddelanden från rådets möte, säg Ekofin den 18 januari (5287/11), den 15 februari (6514/11) eller den 15 mars 2011 (7690/11),utan att nya språkversioner läggs till.
I verkligheten översätts dock rådets slutsatser med viss fördröjning till alla officiella EU-språk utom iriska, så aningen äldre konklusioner kan man hitta på svenska och andra språk.
Mest behändigt når man resultat med rådets sökfunktion om man känner till dokumentets nummer.
Europeiska rådet
Det är när stats- och regeringscheferna möts som Europeiska unionen säkrast finns bland toppnyheterna samma dag i alla betydande medier i samtliga EU-medlemsländer.
Stats- och regeringscheferna är huvudförhandlarna beträffande EU-fördragen. Är det enbart en slump att att just deras 'klubb' har förvandlats från informella samtal vid brasan, via en faktiskt styrande och begränsande roll till att bli den ledande officiella EU-institutionen?
(En officiell institution med förvaltningsprinciper som ett toppmöte 'ad hoc', och något mer självutplånande än beredningen i allmänna rådet är det svårt att föreställa sig.)
Medieintresset, hierarkiseringen och status sätter sina spår i hur publiceringen av Europeiska rådets slutsatser skiljer sig från vanliga rådskonstellationer.
23 språkversioner genast
Vi såg att vi får vänta på översättningarna från vanliga rådskonstellationer. Europeiska rådet skiljer sig beträffande tidpunkten och antalet språk.
Senast i Coreper-skedet översätts Van Rompuys utkast till slutsatser till samtliga 23 officiella EU-språk, så när Europeiska rådet väl har antagit slutsatserna kan de numera publiceras omedelbart på alla offentliga språk, inklusive iriska som annars används sparsamt.
Praktiskt och symboliskt stöttas Europeiska rådets ställning.
För att peka på det färskaste exemplet så finns slutsatserna från vårtoppmötet på olika språk samlade här.
Bland dem finns den svenska versionen:
Europeiska rådet 24-25 mars 2011: Slutsatser; Bryssel den 25 mars 2011 (EUCO 10/11; 34 sidor)
Det är till fördel för medborgarna att slutsatserna från Europeiska rådet (och många andra viktiga EU-handlingar) översätts centralt, enligt enhetliga principer och terminologi.
Ralf Grahn
P.S. EES-landet Norges beskickning i Bryssel - den norske EU-delegasjonen i Brussel – står för aktiv bevakning av och information om Europeiska unionen. Jag rekommenderar Nyhetsbrevet som publiceras varje vecka.
De första språkversionerna brukar hänga kvar som pressmeddelanden från rådets möte, säg Ekofin den 18 januari (5287/11), den 15 februari (6514/11) eller den 15 mars 2011 (7690/11),utan att nya språkversioner läggs till.
I verkligheten översätts dock rådets slutsatser med viss fördröjning till alla officiella EU-språk utom iriska, så aningen äldre konklusioner kan man hitta på svenska och andra språk.
Mest behändigt når man resultat med rådets sökfunktion om man känner till dokumentets nummer.
Europeiska rådet
Det är när stats- och regeringscheferna möts som Europeiska unionen säkrast finns bland toppnyheterna samma dag i alla betydande medier i samtliga EU-medlemsländer.
Stats- och regeringscheferna är huvudförhandlarna beträffande EU-fördragen. Är det enbart en slump att att just deras 'klubb' har förvandlats från informella samtal vid brasan, via en faktiskt styrande och begränsande roll till att bli den ledande officiella EU-institutionen?
(En officiell institution med förvaltningsprinciper som ett toppmöte 'ad hoc', och något mer självutplånande än beredningen i allmänna rådet är det svårt att föreställa sig.)
Medieintresset, hierarkiseringen och status sätter sina spår i hur publiceringen av Europeiska rådets slutsatser skiljer sig från vanliga rådskonstellationer.
23 språkversioner genast
Vi såg att vi får vänta på översättningarna från vanliga rådskonstellationer. Europeiska rådet skiljer sig beträffande tidpunkten och antalet språk.
Senast i Coreper-skedet översätts Van Rompuys utkast till slutsatser till samtliga 23 officiella EU-språk, så när Europeiska rådet väl har antagit slutsatserna kan de numera publiceras omedelbart på alla offentliga språk, inklusive iriska som annars används sparsamt.
Praktiskt och symboliskt stöttas Europeiska rådets ställning.
För att peka på det färskaste exemplet så finns slutsatserna från vårtoppmötet på olika språk samlade här.
Bland dem finns den svenska versionen:
Europeiska rådet 24-25 mars 2011: Slutsatser; Bryssel den 25 mars 2011 (EUCO 10/11; 34 sidor)
Det är till fördel för medborgarna att slutsatserna från Europeiska rådet (och många andra viktiga EU-handlingar) översätts centralt, enligt enhetliga principer och terminologi.
Ralf Grahn
P.S. EES-landet Norges beskickning i Bryssel - den norske EU-delegasjonen i Brussel – står för aktiv bevakning av och information om Europeiska unionen. Jag rekommenderar Nyhetsbrevet som publiceras varje vecka.
Europeiska rådets slutsatser: Konsensus och ogenomskinlighet
På vilket sätt är beredningen av Europeiska rådets slutsatser ett problem för medborgarna?
Beredningen
Inför stats- och regeringschefernas möten i Europeiska rådet behandlas utkastet till slutsatser av medlemsländernas diplomater i kommittén för ständiga representanter (Coreper) och av utrikes- och Europaministrarna i rådet för allmänna frågor. Ordföranden för Europeiska rådet, Herman Van Rompuy, finslipar ännu sitt utkast före toppmötet.
Under processen kommuniceras inte texterna eller eventuella alternativ till allmänheten. Hänvisningar till underliggande förslag och dokument förekommer sparsamt, både före och efter. Dessa omständigheter försämrar givetvis kvalitéten i det offentliga samtalet.
Behandlingen i Europeiska rådet följer diplomatins spelregler vilka nöjer sig med samförståndslösningar som kan omfattas av alla berörda länder, utan att något av dem ska förlora ansiktet. Konsensus och ogenomskinlighet går hand i hand.
Demokratiskt samtal
Offentligt framförda och öppet underbyggda alternativ är kärnan i det demokratiska samtalet innan man omröstar och går vidare.
Trots strävan efter samförstånd genom utestängning av medborgarna är (allmänna) rådet och Europeiska rådet officiella EU-institutioner, med en fördragsbaserad skyldighet att fatta beslut så öppet och så nära medborgarna som möjligt.
Längre än så har vi inte kommit på vägen mot demokrati och god förvaltning på europeisk nivå.
Ralf Grahn
Beredningen
Inför stats- och regeringschefernas möten i Europeiska rådet behandlas utkastet till slutsatser av medlemsländernas diplomater i kommittén för ständiga representanter (Coreper) och av utrikes- och Europaministrarna i rådet för allmänna frågor. Ordföranden för Europeiska rådet, Herman Van Rompuy, finslipar ännu sitt utkast före toppmötet.
Under processen kommuniceras inte texterna eller eventuella alternativ till allmänheten. Hänvisningar till underliggande förslag och dokument förekommer sparsamt, både före och efter. Dessa omständigheter försämrar givetvis kvalitéten i det offentliga samtalet.
Behandlingen i Europeiska rådet följer diplomatins spelregler vilka nöjer sig med samförståndslösningar som kan omfattas av alla berörda länder, utan att något av dem ska förlora ansiktet. Konsensus och ogenomskinlighet går hand i hand.
Demokratiskt samtal
Offentligt framförda och öppet underbyggda alternativ är kärnan i det demokratiska samtalet innan man omröstar och går vidare.
Trots strävan efter samförstånd genom utestängning av medborgarna är (allmänna) rådet och Europeiska rådet officiella EU-institutioner, med en fördragsbaserad skyldighet att fatta beslut så öppet och så nära medborgarna som möjligt.
Längre än så har vi inte kommit på vägen mot demokrati och god förvaltning på europeisk nivå.
Ralf Grahn
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)