EU-riktlinjerna för sysselsättningspolitiken 2011

Hur är läget beträffande Europeiska unionens riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för år 2011?

De senaste dagarnas blogginlägg om Europa 2020 (EU2020), EU:s reformstrategi för tillväxt och sysselsättning, finns samlade på Grahnblawg: EU-ekonomi: Tillväxt och sysselsättning på Grahnlaw & Co.

Bit för bit kompletterar vi vår bild inför vårens EU-toppmöte. Nu inleder vi med en bakgrundstitt på meningen med EU:s sysselsättningspolitik innan vi tar upp rådets syn på nuläget beträffande förfarandet.


EU:s sysselsättningspolitik

Förnyelse av arbetstagarnas kompetens och anpassningsförmåga samt arbetsmarknadens funktion är syftet med Europeiska unionens sysselsättningspolitik, där unionen verkar på en strategisk nivå genom att samordna och ange riktlinjer för medlemsstaternas politik. (Jfr artikel 145 och 5 EUF-fördraget).

Enligt artikel 148.2 EUF-fördraget ska rådet varje år lägga fast riktlinjer som medlemsstaterna ska beakta i sin sysselsättningspolitik.

Det sker på förslag av kommissionen, på grundval av slutsatser från Europeiska rådet och efter att Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och rådets sysselsättningskommitté har hörts.


EPSCO-slutsatser

Rådskonstellationen sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor, känd i Brysseljargongen under den franska förkortningen EPSCO, möttes den 7 mars 2011 för att bereda vårtoppmötet, Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011, även beträffande riktlinjerna för sysselsättningen.

EPSCO-slutsatserna finns tillsvidare tillgängliga på franska och ungerska, utöver den engelska versionen här:

3073rd Council meeting Employment, Social Policy, Health and Consumer Affairs: Employment and Social Policy; Brussels, 7 March 2011 (rådets dokument 7360/11).

På sidan 10 redogör slutsatserna för nuläget och behandlingen:

Guidelines for the employment policies of the member states

The Council agreed on a general approach on a decision concerning the employment guidelines of the member states for 2011 (6192/2/11) [Länk i originalet]. Given that the employment guidelines for 2010 were only adopted in October 2010, it is proposed to maintain them unchanged for 2011.

However, the Council was unable to adopt the employment guidelines today, since it has to await the adoption by the European Council on 24 March of its conclusions on the basis of the JER [Joint Employment Report], pending also the opinion of the Committee of the Regions. The European Parliament, the Employment Committee and the Economic and Social Committee have already accepted the Commission's proposal to maintain the guidelines unchanged for 2011.

EPSCO-inspel i detalj

Länken leder oss till en mera detaljerad handling på engelska, där EPSCO-rådet tar ställning till förfarandet 2011:

Proposal for a Council Decision on guidelines for the employment policies of the Member States - General approach; Brussels, 2 March 2011 (rådets handling 6192/2/11 REV 2; 5 sidor).

Ärendets gång i EU-institutionerna kan vi bevaka under signum 2011/0007 (CNS).

Använder vi rådets sökfunktion, kan vi hitta dokumentet på de officiella EU-språken, inklusive svenska:

Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik − Allmän riktlinje; Bryssel den 2 mars 2011 (3.3) (dokument 6192/2/11 REV 2)


Sysselsättningsriktlinjerna i sak

I sak vill rådet att de färska riktlinjerna av den 21 oktober 2010 ska fortsätta att gälla under 2011, med minimala uppdateringar fram till slutet av 2014. (Se stycke 5 på sidan 5.)

De som är intresserade av substansen kan vända sig till:

Rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik; publicerat EUT 24.11.2010 L 308/46-51



Ralf Grahn



P.S. Med ungefär två veckors eftersläpning kan vi bekanta oss med de stenografiska anteckningarna i EU-nämnden i Sveriges Riksdag, med diskussion inför rådsmöten (som vid publiceringstidpunkten redan har hållits) och återrapportering av ministrar om tidigare möten i rådet. I det långa loppet får dock både sakfrågor och svenska partipolitiska ställningstaganden en rätt ingående och intressant belysning.