Inför 22 januari 2010: EU:s råd för allmänna frågor

Lissabonfördraget framhäver betydelsen av rådskonstellationen allmänna frågor. Rådet för allmänna frågor ska säkerställa samstämmigheten i de olika rådskonstellationernas arbete. Det ska tillsammans med Europeiska rådets ordförande och kommissionen förbereda och säkerställa uppföljningen av Europeiska rådets arbete.

Det betyder att rådet för allmänna frågor koordinerar verksamheten mellan de fackinriktade rådssammansättningarna och kan ta sig an frågor som överskrider gränserna för ett politikområde. Rådet för allmänna frågor fungerar även som grindvakt för stats- och regeringscheferna (Europeiska rådet) och ansvarar för uppföljningen av riktlinjerna från toppmötena.



Det spanska ordförandeskapet för Europeiska unionens råd har utstakat de synligaste uppgifterna i det avsnitt av arbetsprogrammet som gäller rådet i konstellationen allmänna frågor: General Affairs (4 sidor).


Lissabonfördraget

Eftersom koordineringen, beredningen och verkställigheten beror på vad de övriga rådssammansättningarna och Europeiska rådet producerar, domineras avsnittet av Lissabonfördraget.

Reformfördraget trädde visserligen i kraft den 1 december 2009 och en del grundläggande beslut om Europeiska rådet och rådet togs under det svenska ordförandeskapet, men mycket återstår att göra.


Svår omställning

Kulturellt handlar det om att förverkliga avsikterna med Lissabonfördraget, vilket bland annat betyder att det roterande ordförandeskapet har en mer anspråkslös roll än förr. På pappret bedyrar den spanska regeringen sin vilja till en smidig övergång från Nicefördraget till Lissabonfördraget, men i praktiken har det kanske inte varit så lätt för statsminister José Luis Rodrígeuz Zapatero och utrikesminister Miguel Ángel Moratinos att ställa sig i skuggan av ordföranden för Europeiska rådet Herman Van Rompuy och unionens höga representant för utrikes frågor och säkerhetspolitik Catherine Ashton.


Spolat toppmöte EU-USA

När USA:s president Barack Obama bryskt nobbade det planerade toppmötet i Madrid föll mörkret över det som var den spanska regeringens tilltänkta huvuduppträdande i rampljuset på den internationella scenen. Förenta Staterna ser ut att ha tålamod enbart om Europeiska unionen uppträder som en enhet, inte som en hönsskock.


Utrikestjänsten

En viktig konkret fråga under det första halvåret 2010 är att fatta detaljbeslutet om att upprätta EU:s utrikestjänst, officiellt den europeiska avdelningen för yttre åtgärder (European External Action Service), inom april för att sedan börja förverkliga beslutet. Den höga representanten Catherine Ashton har i uppdrag att presentera ett förslag.


Medborgarinitiativet

Spanien vill snabbt se ett förslag om att genomföra medborgarinitiativet som ger en miljon EU-medborgare från ett betydande antal medlemsländer möjligheten att uppmana Europeiska kommissionen att lägga fram ett lagförslag i en viss fråga.


Europakonventionen om de mänskliga rättigheterna

Den spanska regeringen vill påskynda EU:s anslutning till Europarådets konvention om skydd för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande friheterna.

Anslutningen finns inskriven i Lissabonfördraget, men förutsätter givetvis regler och beslut hos Europarådet. Samspelet mellan Europeiska unionens domstol i Luxemburg och Europarådets människorättsdomstol i Strasbourg är en komplicerad fråga.


Fantomparlamentarikerna

Spanien vill att de 18 så kallade fantomparlamentarikerna enligt Lissabonfördraget kan inträda i Europaparlamentet så fort som möjligt. Detta kräver en regeringskonferens för att ändra fördragen samt ratificering i medlemsländerna.

Tyvärr är frågan snärjig. Till exempel Sverige utsåg i god ordning sina ”reserver” i Europavalet i juni 2009, men vissa länder lämnade frågan öppen. I Frankrike ville regeringen utse två medlemmar i nationalförsamlingen – utan direkt och proportionellt val – men drog sedan bort förslaget. Läget verkar låst.


Solidaritetsklausulen

Spanien vill bidra till att solidaritetsklausulen kan sättas i verket så att medlemsländerna bistår en medlemsstat som utsätts för en terroristattack eller drabbas av en naturkatastrof eller en katastrof som orsakats av människor.


Konsulärt skydd

Den spanska regeringen vill förbättra det konsulära skyddet för EU-medborgare utanför unionen och inom dess gränser.


EU 2020

Medlemsländerna misslyckades i att genomföra Lissabonstrategin för ekonomisk tillväxt och sysselsättning. Frågan är hur EU ska vinna förtroende för en nya strategin ”EU 2020” som håller på att tas fram för det följande årtiondet.

Finanskrisen och den ekonomiska krisen sätter fortfarande djupa spår i näringslivet, den offentliga ekonomin och bland medborgarna. Euroområdet pressas av grava problem i en del medlemsländer, såsom Grekland, Italien, Portugal och Irland.

Den spanska regeringen vill bidra till ett verksamt program som även tar hänsyn till de förslag som inväntas från reflektionsgruppen, ledd av Felipe González.


Budgetöversyn

Kommissionen förväntas under det spanska ordförandeskapet lägga fram ett förslag om hur utgifterna och inkomsterna i Europeiska unionens budget borde reformeras.


Sammanhållingspolitiken

Spanien vill bidra till utformningen av unionens framtida sammanhållningspolitik, där Lissabonfördraget har kompletterat ekonomisk och social sammanhållning med begreppet territoriell sammanhållning. Utvecklingen i EU:s öregioner tilldrar sig Spaniens intresse.


Yttersta randområdena

Spanien hör till de länder som har ett direkt intresse av Europeiska unionens åtgärder med hänsyn till de yttersta randområdena, dvs. öar som tillhör Frankrike, Portugal och Spanien. Ordförandelandet vill gärna påverka den nya utvecklingsstrategin för de ultraperifera områdena.


Utvidgningen

Medlemsförhandlingarna med Kroatien är på slutrakan under det spanska ordförandeskapet, medan förhandlingarna med Turkiet fortsätter. Förhandlingar kan möjligen inledas Makedonien och Island. Tillnärmningsprocesserna med de övriga länderna på Västra Balkan fortsätter.


Möte 22 januari 2010



Måndagen den 22 januari 2010 samlas rådet i konstellationen allmänna frågor till möte i Bryssel för att bereda Europeiska rådets vårmöte den 25 och 26 mars 2010.



Vårmötet kommer att koncentrera sig på den nya EU 2020-strategin för tillväxt och jobb och på klimatpolitiken efter magplasket i Köpenhamn.




Ralf Grahn