lördag 31 december 2011

EU-kommissionens arbetsprogram 2012 och den digitala agendan

EU-ländernas ledare låter ibland ambitiösa nog för en Mercedes i lyxklass, men de strukturer, befogenheter, finanser och demokrati de har skapat för Europeiska unionen räcker enbart till en Trabant. Krisen fortgår i euroområdet, men vi låter medlemsländernas finanspolitik och ekonomiska politik vila ett tag.

Inför det nya året 2012 tar vi oss i stället en titt på EU-reformprogram med betydelse för företagen: utsikterna med tanke på den inre marknaden och Europa 2020-strategin, jämte de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen).


Kommissionens arbetsprogram 2012

En relativt behändig introduktion erbjuder kommissionens arbetsprogram för 2012. Det har publicerats på 22 språk; den svenska versionen (pdf):

Kommissionens arbetsprogram 2012: Att skapa europeisk förnyelse; VOL. 1/2 Bryssel den 15.11.2011 KOM(2011) 777 slutlig (11 sidor)

Rätt kort presenteras de pågående reformprogrammen och utlovade initiativen i avsnitt 3.1. En inre marknad för tillväxt (s. 5-6), med inremarknadsakten (Single Market Act) och dess tolv åtgärdshelheter i centrum.

Det andra avsnittet jag vill lyfta fram är 5.2. Bättre lagstiftning (s. 11). Företagens administrativa börda minskas. Småföretagen ägnas särskild uppmärksamhet och mikroföretagen befrias helt eller ges skräddarsydda lättnader.


Planerade förslag

Eftersom arbetsprogrammet på Eur-Lex betecknades som Volym 1/2 bör det rimligtvis finnas en Volym 2/2, men den verkar oåtkomlig via den juridiska portalen Eur-Lex.

Dessutom behöver åtminstone seriöst intresserade mer detaljerade planer än de flyktigt skissade huvuddragen i det arbetsprogram vi hittills sett. Den så kallade biffen hittar vi på ett annat ställe.

Via temasidan Kommissionens arbetsprogram kommer vi åt både det egentliga arbetsprogrammet och det som kallas Bilaga, vardera i 22 språkversioner. Den svenska bilagan visar sig vara:

BILAGA till Kommissionens arbetsprogram 2012; VOL. 2/2 Bryssel den 15.11.2011 KOM(2011) 777 slutlig (47 sidor)


Förslag 2012

Ungefär hälften av innehållet (s. 2-23) består av korta beskrivningar i tabellform av de 129 förslag som planerats för 2012.

De planerade förslagen har indelats temavis, så de erbjuder översiktlig information i koncentrerad form. Jag rekommenderar var och en att botanisera vidare enligt eget intresse.

Som exempel och med tanke på tyngdpunkten på mina bloggar nämner jag i detta inlägg blott ett område.


Den digitala agendan

Under Den digitala agendan beskrivs ett antal planerade lagförslag eller andra åtgärder om:

21 Elektronisk identifikation, autentisering och signatur
22 Delad spektrumanvänding
23 Strategi för internetsäkerhet
24 Spektrum för effektivare energiproduktion och distribution
25 ”Halvtidsöversyn” (för en digital agenda som ursprungligen planerades till 2015, men strax innan lanseringen förlängdes i EU2020-strategins Prokrustesbädd), plus nästa etapp för den digitala agendan



Ralf Grahn

torsdag 29 december 2011

Berec 2012: Georg Serentschy ordförande, Göran Marby vice

Inlägget EU-institutionerna om öppet internet och nätneutralitet innehåller länkar till ställningstaganden på politisk nivå: kommissionens rapport, Europaparlamentets resolution och rådets slutsatser.

På administrativ nivå sker det europeiska samarbetet i ett gemensamt organ, Berec, som inrättades genom EU-förordningen 1211/2009:

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1211/2009 av den 25 november 2009 om inrättande av organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och byrån (Text av betydelse för EES); Europeiska unionens officiella tidning 18.12.2009 L 337/1


35 länder

Medlemmar är regleringsmyndigheterna i 27 EU-länder. Dessutom deltar de nationella regleringsmyndigheterna i sammanlagt åtta EES-länder och EU-kandidatländer som observatörer: Island, Kroatien, Liechenstein, Makedonien, Montenegro, Norge, Schweiz och Turkiet. Tillsammans handlar det alltså om 35 länder.

Med tanke på målsättningen om en fungerande digital inre marknad är systemet nog så decentraliserat. Berec är alltså ett samarbetsorgan för nationella myndigheter. Dessa bildar en tillsynsnämnd (Board of Regulators BoR).

Ordförande och vice ordförande utses bland medlemmarna för ett år i sänder.


Serentschy ordförande 2012

Ordförandeskapet för år 2012 övertas av doktor Georg Serentschy, som är chef för österrikiska RTR-GmbH.

Enligt beslut av tillsynsnämnden 8-9 december 2011 övergår ordförandeposten år 2013 till Leonidas Kanellos, som representerar grekiska EETT.

Tre vice ordförande utsågs för 2012. De är Göran Marby PTS (Sverige), Marius Cătălin Marinescu ANCOM (Rumänien) och Edward Richards OFCOM (Storbritannien).



Ralf Grahn

EU-institutionerna om öppet internet och nätneutralitet

Inramningen utgörs av en digital agenda för Europa och målsättningen att skapa en digital inre marknad. Meningen med detta blogginlägg är att samla EU-institutionernas ställningstaganden om ett öppet internet och nätneutralitet på samma ställe, om möjligt på svenska. Här gäller det alltså den politiska nivån.


Kommissionen

Kommissionen uppfyllde sitt löfte när reformpaketet för telekommunikationer antogs i slutet av 2009 om att rapportera 2010. Det skedde genom meddelandet:

Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa; Bryssel den 19.4.2011 KOM(2011) 222 slutlig (10 sidor)


Europaparlamentet

Europaparlamentet önskade framlägga sina synpunkter, vilket skedde genom en resolution:

Europaparlamentets resolution av den 17 november 2011 om ett öppet internet och nätneutralitet i Europa P7_TA(2011)0511.

Proceduren kan du följa på Oeil under signum 2011/2866(RSP).


TTE-rådet

Rådet i konstellationen Transport, telekommunikation och energi TTE publicerade ett pressmeddelande på engelska den 13 december 2011. Det kan ses som rådets svar:

Council conclusions on the open internet and net neutrality in Europe - 3134th TRANSPORT, TELECOMMUNICATIONS and ENERGY Council meeting; Brussels, 13 December 2011 (5 sidor)

I sak hade de ständiga representanterna för medlemsstaternas regeringar (Coreper) kommit överens om innehållet inför rådsmötet. Denna version finns på svenska:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa – Antagande av rådets slutsatser; Bryssel den 1 december 2011 (7.12) (dokument 17904/11; 9 sidor)


Ralf Grahn

måndag 26 december 2011

Elektronisk kommunikation i EU: Bakgrund till Berec 2012

För två år sedan inrättades organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) genom EU-förordningen 1211/2009. Senare kom medlemsländernas regeringar överens om att placera byrån i Riga (Lettland), där den invigdes den 14 oktober 2011, alltså för mindre än tre månader sedan.

Kommissionens vice ordförande Neelie Kroes, som ansvarar för EU:s digitala agenda, betonade vid invigningen tre utmaningar: roaming, nätneutralitet och digitaliseringen genom ultrasnabbt bredband och nya färdigheter.

I ett inlägg om Berec, nätneutralitet och öppenhet, nämnde jag helt kort Berecs verksamhetsplan för år 2012. Därefter har jag behandlat Berec mångsidigare i finska och engelska inlägg de senaste dagarna:

Eurooppaoikeus (FI): Euroopan sähköisen viestinnän sääntelyviranomaisten yhteistyöelin (BEREC)

Grahnlaw (EN): Body of European Regulators for Electronic Communications (BEREC)

Grahnlaw (EN): EU electronic communications: BEREC medium term strategy consultation

Grahnlaw (EN): EU electronic communications: BEREC Work Programme 2012

Grahnlaw (EN): BEREC draft Work Programme 2012 consultation procedure

Grahnlaw (EN): Report on the consultation of the BEREC draft Work Programme 2012

***

Efter dessa bakgrundsskisser står Berecs verksamhetsplan för 2012 i turen på mina bloggar.



Ralf Grahn

fredag 23 december 2011

En digital agenda för Europa: resultat och planerade åtgärder

I inlägget om Neelie Kroes nyårshälsning nämnde jag den färska rapporten om den digitala agendan 2011:

Digital Agenda for Europe: Annual Progress Report 2011 (22 December 2011; 19 sidor)

Rapporten understryker helt riktigt att informations- och kommunikationstekniken (IKT) erbjuder möjligheter till ekonomisk tillväxt, ny företagsamhet och jobb.


Resultat och planer

Årsrapporten belyser både vidtagna åtgärder och de planerade åtgärderna på 12 till 24 månaders sikt. Rapporten är därför en viktig källa för alla som intresserar sig för utvecklingen i den digitala världen.

Förväntningarna beskrivs skilt för kommissionen, för de andra EU-institutionerna (rådet och Europaparlamentet) och för medlemsländerna.

Presentationen följer den digitala agendans uppdelning i pelare (områden):

1. En pulserande digital inre marknad
2. Interoperabilitet och standardisering
3. Tillit och säkerhet
4. Snabb och ultrasnabb Internettillgång
5. Forskning och innovation
6. Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration
7. Vinster för EU-samhället som möjliggörs av IKT
8. Den digitala agendans interntionella aspekter


Engagemang

Utöver medlemsländerna och de övriga EU-institutionerna vill kommissionen engagera andra intressenter i arbetet med den digitala agendan. Under året gjorde kommissionen ett sextiotal besök i medlemsländerna under temat Digital Agenda (DAE) Going Local 2011, bland annat i Sverige och Finland.

Digital Agenda Assembly (DAA) var ett stormöte i juni och kommissionen planerar följande upplaga: DAA2012.



Ralf Grahn

Neelie Kroes: Framtiden är digital

En digital agenda för Europa är ett av de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) inom tillväxtstrategin Europa 2020. Kommissionens vice ordförande Neelie Kroes, som driver på reformerna, är den som mest aktivt utnyttjar de sociala medierna för att sprida budskapet utanför EU-institutionerna och den krets av tjänstemän och politiker som berörs direkt på yrkets vägnar.

I ett videoinslag på YouTube erbjuder Kroes en sammanfattning av år 2011: 3 things I learned this year: a New Year's message from Neelie Kroes (4:55).

Mitt i den ekonomiska krisen och arbetslösheten ville Kroes sprida ett hoppfullt budskap för framtiden. Hon betonade sina möten med unga europeiska entreprenörer, det att ny teknik kan göra vårt liv bättre och att informations- och kommunikationstekniken (IKT) erbjuder flexibla instrument för utvecklingen globalt.

Närmare information om den digitala agendan finns på temasidorna Digital Agenda for Europe (på engelska).

Nuläget beskrivs översiktligt i den framstegsrapport som publicerades i går:

Digital Agenda for Europe: Annual Progress Report 2011 (22 December 2011; 19 sidor)

Texten innehåller en mängd nyttiga länkar till kompletterande information.



Ralf Grahn

tisdag 20 december 2011

Berec om nätneutralitet och öppenhet

Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) (på engelska Body of European Regulators for Electronic Communications BEREC) håller på att ta fram nya riktlinjer om nätneutralitet och öppenhet. Mitt senaste inlägg innehåller länkar till tidigare bloggartiklar.

Berec har nyligen avslutat ett öppet samråd om ett utkast till riktlinjer. Ett sextiotal organisationer och 16 individer lämnade in utlåtanden om riktlinjerna:

BERECs utkast: Draft BEREC Guidelines on Net Neutrality and Transparency: Best practices and recommended approaches (October 2011; 64 sidor).


Berecs verksamhetsplan 2012

Berecs verksamhet intresserar de nationella regleringsmyndigheterna (engelska: National Regulatory Authority NRA) för telekommunikation, konkurrens och konsumentfrågor, dataskyddsmyndigheter, teleoperatörer, IT-företag, nätaktivister med flera.

Den som vill veta mera om Berec kan studera den färska verksamhetsplanen för 2012:

Work Programme 2012 BEREC Board of Regulators (den 9 december 2011; 18 sidor)

Handlingsprogrammet beskriver frågorna om nätneutralitet i avsnittet 3.5 Network Neutrality (s. 7-9).



Ralf Grahn

EU-kommissionen: Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa

På svenska har jag skrivit om Europeiska unionens råd (transport, telekommunikation och energi TTE) den 12 och 13 december 2011 samt om rådets slutsatser beträffande ett öppet internet och nätneutralitet.

Det finns inlägg om frågorna även på min finska blogg Eurooppaoikeus och på engelska Grahnlaw.


TTE-rådet

Här en sammanfattning om de senaste dokumenten.

TTE-rådets (allmänna) slutsatser finns i detta skede på engelska, franska och polska; här den engelska versionen:

3134th Council meeting Transport, Telecommunications and Energy; Brussels, 12 and 13 December 2011 (dokument 18416/11)


Öppet internet och nätneutralitet

De specifika slutsatserna om ett öppet internet och nätneutralitet publicerades efter mötet på engelska och franska; här det engelska pressmeddelandet:

Council conclusions on the open internet and net neutrality in Europe; 3134th TRANSPORT, TELECOMMUNICATIONS and ENERGY Council meeting; Brussels, 13 December 2011

På de officiella EU-språken finns slutsatserna i den form de antogs av de ständiga representanterna (Coreper) inför rådsmötet; här svenska:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa – Antagande av rådets slutsatser (handling 17904/11)


KOM(2011) 222

TTE-rådets slutsatser utgör medlemsländernas gemensamma svar på den rapport kommissionen utlovade när telelagstiftningen i EU reformerades 2009. I meddelandet behandlas frågorna mer ingående.

Kommissionens rapport gavs ut i våras och den finns tillgänglig på 22 EU-språk; den svenska versionen av meddelandet (pdf):

Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa; Bryssel den 19.4.2011 KOM(2011) 222 slutlig (10 sidor)

Slutsatserna (s. 9) erbjuder först en sammanfattning av kommissionens syn och sedan följande riktlinjer för framtida åtgärder (s. 9-10):

Vägen framåt

Kommissionen kommer i slutet av året att offentliggöra resultaten av Berec:s utredningar, inbegripet eventuella fall av blockering eller strypning av vissa typer av trafik.

På grundval av resultaten och genomförandet av bestämmelserna i regelverket för telekommunikationer kommer kommissionen, som en prioriterad fråga, att fatta beslut om eventuella ytterligare riktlinjer avseende nätneutralitet.

Om betydande och ihållande problem kvarstår, och systemet i sin helhet – inbegripet flera aktörer – inte ser till att konsumenterna lätt kan få tillgång till och distribuera innehåll, tjänster och tillämpningar efter eget val via ett enda internetabonnemang, kommer kommissionen att bedöma huruvida strängare åtgärder behövs för att skapa konkurrens och de valmöjligheter som konsumenterna förtjänar. Insyn och möjlighet att lätt byta leverantör är avgörande aspekter för konsumenterna när de ska välja eller byta internetleverantör, men de är inte nödvändigtvis lämpliga verktyg för att hantera generella restriktioner av legala tjänster eller applikationer.

Sådana kompletterande åtgärder kan vidtas i form av t.ex. riktlinjer eller generella rättsliga åtgärder för att öka konkurrensen och konsumenternas valmöjligheter, t.ex. genom att ytterligare förbättra möjligheterna att byta leverantör eller, om detta skulle visa sig vara otillräckligt, genom att t.ex. införa särskilda skyldigheter beträffande omotiverad trafikdifferentiering på internet för alla internetleverantörer oavsett marknadsställning. Detta skulle kunna inbegripa ett förbud mot blockering av legala tjänster.

Nätneutraliteten tangerar ett antal rättigheter och principer som finns i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet med avseende på skyddet för privat- och familjeliv, skyddet av personuppgifter och yttrande- och informationsfriheten. Därför kommer lagförslag på detta område att utredas noggrant med avseende på hur de påverkar de grundläggande rättigheterna och huruvida de är förenliga med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna [Fotnot 9: I linje med Strategi för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna, KOM(2010) 573 slutlig av den 19 oktober 2010].

Man bör se till att eventuell ytterligare reglering inte hindrar investeringar eller innovativa affärsmodeller, och leder till effektivare användning av näten och till nya affärsmöjligheter på olika nivåer på internets värdekedja, samtidigt som de fördelar bevaras som konsumenterna har av att kunna välja produkter för internetanslutning som är anpassade för deras behov.

Samtidigt kommer kommissionen att fortsätta sin dialog med medlemsstater och intressenter för att säkerställa en snabb bredbandsutveckling, vilket skulle minska trycket på datatrafiken.


Ralf Grahn

lördag 17 december 2011

TTE-rådet: Öppet internet och nätneutralitet i EU

Tillsvidare finns slutsatserna från TTE-rådet (transport, telekommunikation och energi) den 12 och 13 december 2011 enbart på engelska, franska och polska; här den engelska versionen:

3134th Council meeting Transport, Telecommunications and Energy; Brussels, 12 and 13 December 2011 (dokument 18416/11; 27 sidor)

Citatet i de allmänna TTE-slutsatserna om öppet internet och nätneutralitet i Europa (sidorna 19 och 20) erbjuder en kort överblick i anslutning till den digitala agendan:

Open internet and net neutrality

The Council adopted conclusions on the open internet and net neutrality in Europe (17904/11).

These conclusions were drawn up on the basis of the Commission communication on the subject published in April 2011 (9350/11). This communication seeks to fulfil the Commission commitment to preserve "the open and neutral character of the internet, taking full account of the will of the co-legislators now to enshrine net neutrality as a policy objective and regulatory principle to be promoted by national regulatory authorities". This commitment was made in its declaration on net neutrality when the 2009 telecoms package was concluded (OJ C 308, 18.12.2009, p.2).

In the conclusions the Council underlines, inter alia, the need to preserve the open and neutral character of the internet and consider net neutrality as a policy objective. It welcomes the Commission's intention to assess the need, based on investigations by the Body of European Regulators for Electronic Communications' (BEREC), for more stringent measures and to publish additional guidance on net neutrality if necessary. In addition, it welcomes the Commission's commitments to monitor the implementation of the EU regulatory framework for electronic communications and services and to issue a code of existing EU online rights by 2012.

The Commission is invited, inter alia, to assess, jointly with BEREC, the discrepancy between advertised and actual delivery speeds occurring in member states, and report to the Council and the Parliament on the situation thereof by 2012. Furthermore, the Commission is invited to provide additional information on the best practices in traffic management and on how to respond to the requirements of global service providers concerning quality and pricing of services.

Öppet internet och nätneutralitet

Länken till de specifika slutsatserna hänvisar till dokumentet 17904/11, daterat den 1 december 2011 och även det på engelska:

Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the Economic and Social Committee and the Committee of the Regions - "The open internet and net neutrality in Europe" - Adoption of Council conclusions

För den som vill försäkra sig om samstämmigheten gavs slutsatserna ut till medierna efter mötet på engelska och franska.


På svenska

På svenska hittar vi handlingen 17904/11, daterad den 1 december 2011 (7.12), såsom den antogs i Coreper inför TTE-rådet:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa – Antagande av rådets slutsatser (9 sidor)



Ralf Grahn

onsdag 14 december 2011

EU-rådet transport och telekommunikation 12-13 december 2011

Den oroväckande utvecklingen i euroområdet och den globala ekonomin samt de dramatiska händelserna i Storbritanniens förhållande till de övriga EU-länderna har under november och december sysselsatt mig på min engelska blogg Grahnlaw.

Visserligen finns det tecken på en ny beslutsamhet bland medlemsländerna utöver eurozonen, men jag plågas av tre grundläggande problem. Den gemensamma valutan, euron, behöver en suverän baserad på medborgarna (demokrati) och med tillräckliga handlingsmöjligheter. Delvis på grund av Storbritanniens agerande går EU-länderna in för komplicerade mellanstatliga nödlösningar som ytterligare minskar den demokratiska kontrollen från Europaparlamentet (åtminstone på kort sikt). I sak är EU-ledarnas åtgärder hittills otillräckliga, särskilt som förtroendet för statsobligationerna sviktar och Europa är på väg in i en recession.


TTE-rådet

Trots allt händer det mycket inom de mer normala politikområden som bidrar till smart och hållbar tillväxt för alla: Europa 2020-strategin och dess huvudinitiativ (flaggskeppsinitiativ).

Det är dags att återvända till dessa frågor, inklusive den digitala agendan för Europa samt inremarknadsakten med immateriella rättigheter och den digitala inre marknaden.

De frågor som behandlas i rådskonstellationen Transport, telekommunikation och energi (TTE) är viktiga med tanke på den ekonomiska utvecklingen.

I måndags möttes transportministrarna och i tisdags telekommunikationsministrarna (den 12 och 13 december 2011).


Förhandsinformation

Vi inleder med en titt på förhandsinformationen.

Regeringskansliet i Sverige gav på sedvanligt sätt ut ett pressmeddelande inför rådsmötet: Transport- och telekområdet 12-13 december 2011.

Medan pressmeddelandet tar upp de viktigaste frågorna bidrar den kommenterade dagordningen med aningen mer detaljerade upplysningar, denna gång skilt för transportrådet och telekomministrarna (även om upprepade hänvisningar till särskilda PM urholkar substansen).

På engelska finns TTE-rådets formella agenda och ovanligt detaljerad bakgrundsinformation om båda delarna av rådsmötet med nyttiga länkar till relevanta handlingar (background note; 13 sidor). Plus i boken, även om det är en bit kvar till väl underbyggda förslag som kan läsas och diskuteras av envar.


TTE-slutsatserna

Slutsatserna från TTE-rådet har hittills publicerats enbart på engelska:

3134th Council meeting Transport, Telecommunications and Energy; Brussels, 12 and 13 December 2011 (18416/11; 26 sidor)



Ralf Grahn

onsdag 2 november 2011

Finland: Tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft

Verkställighetsplanen för regeringsprogrammet i Finland lyfte inte upp it-politiken bland regeringens strategiska projekt. Med undantag för den elektroniska förvaltningen såg vi varken förädlade målsättningar eller höjda ambitioner i regeringens principbeslut. Utvecklingsåtgärderna stannade på den nivå som stakats ut i den digitala agendan (SRR 10/2010 rd) och regeringsprogrammet (22.6.2011).

På EU-nivå eftersträvar Europa 2020-strategin (EU2020) smart och hållbar tillväxt för alla. På liknande sätt syftar regeringens principbeslut till hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft (avsnitt III).

Från detta vidare EU2020-perspektiv vill jag som smakprov plocka upp några av regeringens strategiska utvecklingsprojekt, men uppmanar dem som är intresserade av utvecklingsfrågor att botanisera vidare på egen hand.


Forskning, utveckling och innovation

Ministeriernas forskningsinstitut

Regeringen vill föra samman de statliga sektorforskningsinstituten till större helheter. Arbetsfördelningen inom grundforskningen mellan universiteten och sektorforskningsinstituten klargörs så att det är möjligt att överföra sektorforskningsinstitutens uppgifter till universiteten, och samarbetet mellan universiteten och instituten stärks.

Forsknings- och innovationsrådets administrativa ställning förblir oförändrad och rådets samordnande roll inom inriktningen av sektorforskningen och i den nationella forskningsinfrastrukturpolitiken stärks (s. 19).

Det handlar här om forskningsinstitut som ingår i de olika ministeriernas förvaltningsområden. Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) spelar första fiol i beredningen.


FUI-finansieringen

Arbets- och näringsministeriet (ANM) har huvudansvaret för utvecklingen av finansieringen för forskning, utveckling och innovation (FUI; s. 19). Ministeriet får hålla i tre helheter:

* En tillräcklig nivå för FUI-finansieringen säkras. Arbetsfördelningen mellan aktörerna inom den offentliga tillväxtfinansieringen och finansieringen för forskning, utveckling och innovationer görs tydligare.

* Start för forskningens infrastrukturpolitik

* Regeringen utreder snabbt möjligheterna att ta i bruk FUI-skatteincitament


Kreativa branscher

Arbets- och näringsministeriet leder även förbättringen av verksamhetsförutsättningarna för företag inom servicebranschen och de kreativa branscherna genom att bilda en fond eller ett program för kapitalinvesteringar i anknytning till Finnvera Abp (s. 21).

Arbets- och näringsministeriet ansvarar tillsammans med undervisnings- och kulturministeriet (UKM) för de projekt som ska skapa nya jobb i de kreativa branscherna, inklusive kulturexporten (s. 22).

Liknande utvecklingstankar förekommer även i andra utvecklade länder med en vikande industriell bas.


Företagstjänster

Arbets- och näringsministeriet ska samla den offentliga och offentligt finansierade företagsservicen och företagens myndighetskontakter till en helhet som fungerar enligt principen om en enda kontaktpunkt (s. 21). Detta förutsätter rimligtvis utveckling inom området för elektronisk förvaltning (där finansministeriet nyligen har fått en mer dominant roll).


Offentlig information

Finansministeriet främjar utnyttjandet av offentlig information genom att data-arkiv och information som producerats med offentliga medel öppnas för medborgare och företag. På så sätt öppnas marknader för nya tjänster och skapas möjligheter till affärsverksamhet. (s. 22-23). Också Europeiska unionen uppmuntrar till återandvändningen av publik information och de möjligheter till ny företagsverksamhet som den öppnar.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om nationella reformprogram, särskilt strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut, uppdateringar och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

tisdag 1 november 2011

Finland: Är it-politiken löpande verksamhet?

Regeringen i Finland eftersträvar en stabil offentlig ekonomi och tillväxtreformer i EU2020-anda. Efter målsättningarna presenterar verkställighetsplanen för regeringsprogrammet ett antal strategiska utvecklingsprojekt.

Denna gång nöjer jag mig med att hänvisa till det senaste inlägget på min finska blogg med inledande kommentarer om utvecklingen av den elektroniska förvaltningen i Finland och Sverige.

På svenska nämnde jag redan målsättningarna i kapitel III Stärkande av en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft (s. 16 i verkställighetsplanen).

De strategiska och tvärministeriella näringslivsprojekten är många, men på strategisk nivå har inte uppföljningen av den digitala agendan och regeringsprogrammet satt särskilt tydliga spår utöver e-förvaltningen.

Det betyder att följdåtgärderna i huvudsak kommer att vidtas som en del av den löpande verksamheten på ministerienivå, av kommunikationsministeriet samt bostads- och kommunikationsminister Krista Kiuru (samt finansministeriet beträffande e-förvaltningen).

Jag frågar mig om ambitionsnivån är rätt ställd och tillräckligt tydlig.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

måndag 31 oktober 2011

Stabilitet och EU2020-reformer i Finland

Vad gör statsminister Jyrki Katainens sexpartiregering och kommunikationsminister Krista Kiuru? I går tog vi oss en titt på hur IT-politiken behandlades i regeringsprogrammet i Finland.

Nu tar vi ett kliv framåt genom att se närmare på hur stabilitetsmålsättningarna och tillväxtreformerna i EU2020-anda på EU-planet förenas med sociala framsteg, sunda statsfinanser och tillväxtreformer på det nationella planet:

Statsrådets principbeslut 5.10.2011: Den strategiska verkställighetsplanen för regeringsprogrammet – spetsprojekt och ansvar


Tre prioriterade områden

Inledningsvis får vi veta att regeringen i Finland har tre övergripande och samtidigt väldigt vidsträckta målsättningar:

De tre prioriterade områdena i statsminister Jyrki Katainens regeringsprogram är:

I Bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning

II Stabilisering av den offentlig ekonomin

III Stärkande av en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft

Även om stabiliseringen av den offentliga ekonomin omfattar vissa IT-relaterade projekt för att förbättra tillväxtpotentialen (s. 13-14) går jag direkt till tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i avsnitt III.

Vi kan konstatera att regeringen i Finland följer EU-harmoniserade målsättningar (s. 16):

Regeringen främjar det finländska arbetets och företagandets konkurrenskraft på den öppna världsmarknaden. Enligt regeringsprogrammet ska den ekonomiska tillväxten vara ekologiskt och socialt hållbar. En stärkt kompetens och skapandet av en lockande och fungerande miljö för företagen intar här en nyckelposition. Regeringens mål är att öka sysselsättningsgraden till 72 procent och sänka arbetslösheten till fem procent före utgången av valperioden. Dessutom stärks den aktiva sysselsättningspolitiken så att de arbetslösas aktiveringsgrad stiger över 30 procent.


Utvecklingsmålen enligt regeringsprogrammet beskrivs sedan på följande sätt:

 En i ekologiskt och socialt hänseende hållbar utveckling

o Målet är ett Finland som ligger i världstäten när det gäller en miljövänlig, resurs- och materialeffektiv ekonomi samt som utvecklare av hållbara konsumtions- och produktionsmetoder.

o För att nå miljömålen agerar man på samhällets alla delområden

 Konkurrenskraften i fråga om arbete och företagsamhet främjas samt tiden i arbetslivet förlängs

o Utbildningens och forskningens strukturer och finansiering reformeras

o Effektivt agerande mot arbetslösheten och utvecklande av arbetslivet

o Näringsstrukturen stärks och görs mångsidigare

Vid sidan av utvecklandet av de traditionella styrkeområdena, t.ex. primärproduktion och basindustri, skapas nya tillväxtbranscher inom industrin, servicen och de kreativa branscherna. Regeringen har ett nära och gott samarbete med arbetsmarknadsparterna i syfte att samordna finanspolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Regeringen är redo att arbeta för uppkomsten av en arbetsmarknadslösning med medel som stöder konkurrenskraften samt sysselsättningen och köpkraften.
Dessa målsättningar utgör sedan grunden för konkreta reformprogram och utvecklingsprojekt i EU2020-anda. Vi återkommer till dem.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

söndag 30 oktober 2011

Finland: IT-politiken i regeringsprogrammet

Vilka frågor kommer att sysselsätta kommunikationsminister Krista Kiuru och kommunikationsministeriet de närmaste åren?


Skola, hälsa, socialvård, regioner

Regeringsprogrammet ingår vissa korta omnämnanden som gäller utbildningen samt social- och hälsovården, liksom regionerna.

Enligt regeringsprogrammet ska man utnyttja informations- och kommunikationstekniken bättre i utbildningen (s. 35).

Regeringen bereder stegvis det att man tar informations- och kommunikationsteknik i bruk i studentskrivningarna (37).

Regeringen vill beakta den regionala utvecklingen i synnerhet i samband med näringspolitiken, forskning och utveckling, tillgängligheten för social- och hälsovårdsservice, målen för hållbarhet samt trafik- och kommunikationsförbindelserna (s. 48).

Snabba datakommunikationsförbindelser ska byggas ut till alla delar av landet (s. 48).


Kommunikationspolitiken

I inledningen till avsnittet om trafik- och kommunikationspolitiken ingår en mening som säger att informations- och kommunikationsteknikens betydelse för förbättrandet av tillväxten och produktiviteten är avgörande (s. 53).

Den sammanhängande texten följer på sidorna 55-56. Jag presenterar här översiktligt hela texten om (tele)kommunikationspolitiken, men vi återvänder senare till enskilda frågor:

Kommunikationen

Utbudet på och användningen av supersnabba bredband kommer att förbättras så att Finland blir ett ledande bredbandsland i Europa. Man främjar ibruktagandet av snabba bredbandsförbindelser i hela landet och påskyndar spridningen av fria trådlösa nätverk. Hushållens möjligheter att till ett skäligt pris kunna ansluta sig till och använda en snabb bredbandsförbindelse ska tryggas. Projektet Bredband för alla 2015 utvärderas i den halvtidsöversyn som görs hösten 2011, och utifrån den fattar man beslut om vilka fortsatta åtgärder som behövs.

Man säkerställer att alla fritt kan vara delaktiga i informationssamhället och den digitala världen oberoende av förmögenhet, hälsotillstånd, ekonomisk ställning eller bostadsort.

Man motarbetar digital utslagning genom att stödja äldre människors kunskap om webbtjänster och genom att utveckla innovationer inom service och teknik som riktar sig till äldre människor.

Datalager som producerats med offentliga medel ska göras tillgängliga för medborgarna och företagen. Målet är att det digitala informationsmaterial som den offentliga sektorn administrerar ska göras tillgängligt för medborgarna, företag, organisationer och myndigheter samt för forskning och utbildning via informationsnät och i en form som gör det lätt att återanvända.

En aktör med omfattande befogenheter ska ges i uppdrag att leda utvecklandet av de offentliga elektroniska tjänsterna. Man kommer att ställa tydliga mål för förbättrandet av produktiviteten. De offentliga informationssystemens interoperabilitet ska säkerställas genom att man använder sig av öppna gränssnitt och standarder. Ibruktagandet av lösningar som baserar sig på öppen källkod ska främjas inom ramen för den offentliga förvaltningens övergripande arkitektur och utifrån kostnads- och nyttoanalyser.

Beredningen av offentliga beslut öppnas upp för medborgarna med hjälp av informationsnät. Genomförandet och verkningsfullheten av projekthelheterna inom programmet för att påskynda elektronisk ärendehantering och demokrati klarläggs. Användningen av sociala medier och annan interaktiv informations- och kommunikationsteknik för interaktion mellan förvaltningen och medborgarna ska utökas utifrån ett kundperspektiv. Elektroniska tjänster som är viktiga ur samhällelig och kommersiell synvinkel samt med tanke på en smidig vardag ska vara genomförda på ett tillgängligt sätt så att de även kan användas av handikappade och äldre människor.

Man främjar ibruktagandet av intelligenta lösningar som utnyttjar informations- och kommunikationstekniken inom alla samhällssektorer och över förvaltningsgränserna. Varje ministerium utarbetar i början av regeringsperioden en strategi för intelligent teknik, som ska innehålla både mål och styrmedel. Man utreder vilka möjligheter som finns för att minska utsläppen inom trafik, byggnadsteknik, energinät, industri och distansarbete med hjälp av informationsteknik.

Som en del av den nationella strategin för att få utländska investeringar till Finland eftersträvar man att få investeringar inom den informationsintensiva industrin till Finland. Man riktar offentliga forskningsmedel till samhälls- och socialvetenskaplig grundforskning om den digitala ekonomin. Finansieringen av Rundradion kommer att förnyas så att Rundradions roll som finländsk kulturproducent, pluralistisk och oberoende informationskanal samt forum för yttrandefriheten tryggas. Regeringen kommer att förnya modellen för Rundradions finansiering och sättet på vilket finansieringen samlas i enlighet med riksdagsgruppernas gemensamma ståndpunkt som godkändes i mars 2010. Beslut om reformen fattas under 2011.

Regeringen utarbetar ett kommunikationspolitiskt program för elektroniska medier.

Man främjar tillgången till masskommunikativa elektroniska innehållstjänster i anslutning till alla distributionsvägar som är viktiga för medborgarna.

Inom frekvenspolitiken kommer man att beakta den finländska kulturens och kommunikationspolitikens behov samtidigt som man eftersträvar en effektiv användning av frekvenserna med utnyttjande av tidigare erfarenheter. Genom lagstiftning, frekvenspolitik och villkor i nätkoncessionerna kan man säkerställa att den elektroniska kommunikationen har ett mångsidigt innehåll och håller hög kvalitet.

Regeringen stöder utbudet av avancerade digitala tjänster genom att lagstiftningen förtydligas. Man kommer att bereda en ny informationssamhällsbalk, som ska innehålla de viktigaste bestämmelserna om elektronisk kommunikation och utbudet av informationssamhällstjänster.

Den snabbt ökande användningen av fjärridentifieringsteknik (bl.a. RFID) öppnar nya möjligheter, men kräver också tidsenlig lagstiftning.

Man kommer att stärka samarbetet mellan myndigheter och näringslivet för att säkerställa att de digitala tjänsterna fungerar störningsfritt även under extrema väderleksförhållanden.

Vid beviljandet av koncessioner enligt postlagen ska sådana krav ställas på alla operatörer som leder till att fördelarna av öppnandet för konkurrens även fördelas på konsumenterna och småföretagen och som garanterar att utdelningen håller hög kvalitet och är tillräckligt frekvent. Kontinuiteten i postverksamheten och posttjänsterna ska tryggas med beaktande av kundernas föränderliga behov. Utifrån en rapport av den arbetsgrupp som analyserat finansieringen av postverksamheten ska beslut fattas om utvecklandet av en finansieringsmodell som tryggar de samhällsomfattande tjänsterna. Den ekonomiska bördan för samhället måste även i fortsättningen kunna förutses. Man strävar efter att påverka EU-regelverket i samma riktning. Man utreder hur de kommunikationstjänster som medborgarna använder kan utvecklas som helhet.
***

I framtida blogginlägg kommer vi att se hur politiken på IKT-området gestaltar sig i Finland i ljuset av regeringsprogrammet.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

lördag 29 oktober 2011

Finland: kommunikationsminister Krista Kiuru och ny organisation

Först fick vi en inledande beskrivning av den digitala agendan för Finland 2011-2020, sedan en kort kommentar och därefter en redogörelse om behandlingen av den nationella IT-strategin i riksdagen.

Riksdagsvalet i april 2011 ledde politiskt och matematiskt till ett besvärligt resultat, så det dröjde ända till den 22 juni 2011 innan statsminister Jyrki Katainens sexpartiregering inledde sitt arbete.


Kommunikationsminister Kiuru

Regeringsförhandlingarna ledde till att kommunikationsministeriet delades upp så att vänsterförbundets Merja Kyllönen blev trafikminister med ansvar för ministeriet utom den kommunikationspolitiska avdelningen (telekommunikation).

Socialdemokraten Krista Kiuru blev bostads- och (tele)kommunikationsminister, kanske inte världens naturligaste kombination av ansvarsområden.

Vid sidan av de viktiga ministerutskotten har regeringen också tio ministergrupper, av vilka den trafik- och kommunikationspolitiska ministerarbetsgruppen är en.


Kommunikationspolitiska avdelningen

Ministeriets webbsidor erbjuder oss koncentrat om Kiurus ansvarsområde, kommunikationspolitiken.

Den 1 oktober 2011 trädde kommunikationsministeriets nya arbetsordning 791/2011 i kraft. Vi kans se organisationen i diagramform.

Arbetsordningen erbjuder en mer detaljerad bild av hur den kommunikationspolitiska avdelningen har förnyats:

Kommunikationspolitiska avdelningen

24 § Kommunikationspolitiska avdelningens uppgifter


Till kommunikationspolitiska avdelningens ansvarsområde hör ärenden som gäller

1) kommunikationspolitik och allmän politik i fråga om informationssamhället,
2) lagstiftning och självreglering som rör kommunikation inom avdelningens ansvarsområde,
3) allmän styrning och utveckling av kommunikationsmarknaden,
4) konkurrensen på kommunikationsmarknaden,
5) företagens internationalisering inom branschen,
6) yttrandefriheten och integritetsskyddet i kommunikationstjänster, och
7) Kommunikationsverket och resultatorienterad styrning av verket.


25 § Enheterna vid kommunikationspolitiska avdelningen

Vid kommunikationspolitiska avdelningen finns följande enheter:

1) kommunikationsmarknaden,
2) basservicen inom kommunikation, och
3) internettjänster.
Till avdelningens gemensamma uppgifter hör långsiktig planering av kommunikationspolitiken, verksamhets- och ekonomiplanering, uppgörande av budgetförslag, beredning av resultatmål, samordning av EU-ärenden och internationella ärenden, samordning av forsknings- och utvecklingsprojekt inom avdelningen samt resultatorienterad styrning av Kommunikationsverket.


26 § Kommunikationsmarknaden

Enheten för kommunikationsmarknaden handlägger ärenden som gäller

1) utbudet av elektroniska kommunikationsnät och mångsidiga bredbandstjänster,
2) utbudet av audiovisuellt innehåll, radioinnehåll och annat elektroniskt innehåll,
3) nät- och programkoncessioner,
4) frekvenspolitik och frekvensavgifter,
5) posttjänster och andra utdelningstjänster i samband med dem, och
6) samarbete med Europeiska unionens organ samt internationellt samarbete och internationella avtal inom enhetens ansvarsområde.

27 § Basservicen inom kommunikation

Enheten för basservicen inom kommunikation handlägger ärenden som gäller

1) allmännyttig televisions- och radioverksamhet och Rundradion Ab,
2) statens televisions- och radiofond,
3) samhällsomfattande tjänster i fråga om telefoni, internetförbindelser och postverksamhet,
4) stöd för utbyggnad av bredband i glesbygdsområdena och andra stöd till kommunikation,
5) informationssäkerhet,
6) beredskap och tryggande av samhällets vitala funktioner inom avdelningens ansvarsområde, och
7) samarbete med Europeiska unionens organ samt internationellt samarbete och internationella avtal inom enhetens ansvarsområde.

28 § Internettjänster

Enheten för internettjänster handlägger ärenden som gäller

1) konfidentialitet vid kommunikation och dataskyddet i kommunikationstjänster,
2) identitetsförvaltning och elektronisk identifiering,
3) elektronisk handel och elektroniska betalningar,
4) konsumentfrågor inom kommunikation,
5) tillgängliga kommunikationstjänster,
6) barn och ungas ställning som användare av innehållstjänster,
7) informationssamhällsfrågor som hör till ministeriets ansvarsområde,
8) förvaltning av internet och domännamn, och
9) samarbete med Europeiska unionens organ samt internationellt samarbete och internationella avtal inom enhetens ansvarsområde.

***

Vi återkommer till regeringsprogrammet och andra riktlinjer för kommunikationspolitiken i Finland.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället (digitala agendor) i EU-länderna, inklusive uppgifter om de språkversioner som finns. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Skriv en bloggkommentar eller skicka mig ett mejl.

fredag 28 oktober 2011

EU-lagstiftning om ett bättre samhälle genom IKT

Vi har hittills tittat på fem grupper av utlovade lagförslag i En digital agenda för Europa:

EU-lagstiftning om en digital inre marknad

EU-lagstiftning om interoperabilitet och standardisering inom IKT

EU-lagstiftning om tillit och säkerhet i den digitala världen

EU-lagstiftning om snabb och ultrasnabb Internettillgång

EU-lagstiftning om tillgänglig samhällsservice och digital kompetens


Digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen sin digitala agenda, men drygt tre månader senare ersatte en rättad utgåva alla språkversioner. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Samhällsnytta

I meddelandet om den digitala agendan ville kommissionen bidra till ett bättre samhälle genom att utnyttja de möjligheter informations- och kommunikationstekniken (IKT) erbjuder (s. 29):

Smart användning av teknik och utnyttjande av information kommer att hjälpa oss att klara samhällsutmaningar som klimatförändringar och en åldrande befolkning.

Det digitala samhället måste vara ett samhälle med bättre utfall för alla. IKT-användningen har blivit en viktig faktor för sådana politiska mål som stöd till ett åldrande samhälle, klimatförändringar, minskad energiförbrukning, ökad transporteffektivitet och mobilitet, egenmakt åt patienter och integrering av personer med funktionshinder.

Mer ingående motiveringar och åtgärder stakas ut på sidorna 29-36.


Lagförslag

Lagförslagen utgör förvisso blott toppen på isberget, men den synliga toppen binder ihop EU-planet och medlemsstaterna. Beträffande samhällsvinsterna hittar vi hela åtta åtgärder i sammanfattningen på sidan 42.


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Vinster för EU-samhället som möjliggörs av IKT
(preliminärt datum i parentes)

Fastställa ett antal minifunktioner för att främja interoperabilitet för smarta kraftnät på europeisk nivå (2010)

Vid behov föreslå gemensamma mätmetoder för IKT-sektorns egen energiprestanda och egna utsläpp av växthusgaser (2011)

Utfärda en rekommendation om digitalisering av europeisk film (2011)

Se över direktivet om allmänhetens tillgång till miljöinformation (2011)

Lägga förslag om ett direktiv om införande av e-tjänster för sjöfart (2011)

Lägga förslag om ett direktiv med tekniska specifikationer för telematiktillämpningar för passagerarjärnvägstrafik (2011)

Nyckelåtgärd 14: Föreslå en rekommendationer där man fastställer en gemensam minimiuppsättning patientuppgifter för interoperabla patientjournaler som ska kunna nås eller utbytas elektroniskt i alla medlemsstater (2012)

Nyckelåtgärd 16: Förslag till rådets och Europaparlamentets beslut om ömsesidigt erkännande av e-legitimation och e-autentisering i hela EU på grundval av autentiseringstjänster online (2012)
Vi återkommer tids nog till de enskilda åtgärderna.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om de språkversioner som finns. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Skriv en bloggkommentar eller skicka mig ett mejl.

torsdag 27 oktober 2011

EU-lagstiftning om tillgänglig samhällsservice och digital kompetens

Nog så vackert deklamerade kommissionen i den digitala agendan (s. 26): Den digitala epoken bör handla om egenmakt och frigörelse, ens bakgrund eller färdigheter får inte vara ett hinder för detta.

Men det fanns nog goda grunder, som vi ser i följande citat:

Fler och fler vardagliga uppgifter utförs numera online, från jobbansökningar till skatteinbetalningar och biljettbokningar. Därmed har Internet blivit en självklar del av vardagslivet för många i Europa. Ändå har 150 miljoner européer – omkring 30 % – aldrig använt Internet. De anger ofta att de inte behöver det eller att det är alltför dyrt. Den här gruppen består huvudsakligen av personer i åldrarna 65–74, personer med låga inkomster, arbetslösa och lågutbildade.

Utöver sociala aspekter handlar det om Europas konkurrenskraft. Digitala färdigheter är en bristvara vad gäller yrkesutbildningen (s. 26):

EU-ekonomin hämmas av en brist på personer i IKT-yrken: Europa kan komma att sakna den kompetens som krävs för att fylla så mycket som 700 000 IT-jobb 2015.

Tjejer och gossar, kanske någonting att tänka på(?)

Kommissionen vill göra samhällstjänster öppna och tillgängliga för alla (s. 27).

Kommissionen presenterade ett rätt finmaskigt nät av åtgärder på sidorna 27-29, men om vi nöjer oss med de utlovade förslagen av lagstiftningsnatur, så finns de i sammandrag på s. 41:

Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration
(inom parentes preliminärt datum)

Lägga fram förslag som säkerställer total tillgänglighet till offentliga sektorns webbplatser (och webbplatser med bastjänster till medborgarna) senast 2015 (2011)

Nyckelåtgärd 10: Föreslå att digital kompetens och digitala färdigheter ses som en prioritering för förordningen om Europeiska socialfonden (2014–2020) (2013)



En digital agenda för Europa: bakgrund

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Lagförslag i den digitala agendan

Efter en påminnelse om utmaningar och översättningsproblem i anslutning till den digitala inre marknaden samt efter att ha återkallat den digitala agendans centrala innehåll i minnet, återvände vi till de grundläggande lagstiftningsprojekten som ingår i En digital agenda för Europa.

Hittills har vi tittat på fyra grupper av utlovade lagförslag:

EU-lagstiftning om en digital inre marknad

EU-lagstiftning om interoperabilitet och standardisering inom IKT

EU-lagstiftning om tillit och säkerhet i den digitala världen

EU-lagstiftning om snabb och ultrasnabb Internettillgång


Uppdaterad information

Jag har återvänt till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna för att friska upp minnet. Mycket har dock hänt sedan dess. Du kan söka dig direkt till uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020 och de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020.

Ett av dessa flaggskepp är En digital agenda för Europa (webbsidorna endast på engelska: A Digital Agenda for Europe). Det reformprogram som går under namnet Inremarknadsakten (Single Market Act SMA) har en avgörande betydelse för den digitala agendan, särskilt de framsteg som behövs för att åstadkomma en verklig digital inre marknad (digital single market).



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om befintliga och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om eventuella språkversioner. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Skriv en bloggkommentar eller skicka mig ett mejl.

onsdag 26 oktober 2011

Riksdagen om en digital agenda för Finland

I blogginlägget Digital agenda för Finland 2011-2020 gav jag en inledande beskrivning av den nationella IKT-strategin i fotspåren på det EU2020-flaggskeppsinitiativ som utarbetats på EU-nivå:

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Artikeln En digital agenda för Finland: kort kommentar kompletterade beskrivningen av statsrådets redogörelse.


Riksdagsbehandlingen

Statsrådet kan ge riksdagen meddelanden eller redogörelser i frågor som gäller rikets styrelse eller internationella förhållanden. I detta fall handlade det om en redogörelse, vilket betyder att Riksdagen behandlade frågan utan att rösta om förtroende för regeringen.

Du kan följa med handläggningen i Riksdagen via webbsidan med behandlingsinfo.

Själva redogörelsen finns här i pdf-form:

Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020; Statsrådets redogörelse till riksdagen SRR 10/2010 rd (41 sidor)

Remissdebatten den 30 november 2010 och responsdebatten den 17 februari 2011 belyser rätt mångsidigt de förhoppningar som gäller Finlands framtid som informationssamhälle och de farhågor som rör förlorade positioner i tätklungan globalt.

I diskussionsprotokollen finns inläggen i plenardebatterna på originalspråket, till överväldigande del finska. Den som är intresserad kan givetvis använda sig av maskinöversättning, t.ex. via Google översättning.

På svenska finns dock kulturutskottets utlåtande KuUU 22/2010 rd, framtidsutskottets utlåtande FrUU 5/2010 rd och det ansvariga kommunikationsutskottets betänkande KoUB 25/2010 rd, vilka tillsammans erbjuder en god inblick i politiken rörande informations- och kommunikationsteknik (IKT) i Finland.

Den 18 februari 2011 godkände Riksdagen betänkandet med två klämmar som vägvisare för den regering som skulle bildas efter valet. Riksdagens skrivelse Rsk 46/2010 rd betonade behovet att se över hushållens kostnader för för bredband i glesbygden och vikten av att ge en instans inom statsrådet tillräckliga befogenheter för att utveckla IKT-frågorna mer effektivt än hittills:

1. Metoderna för att genomföra projektet för bredband i glesbygden och projektmålen bör bedömas på nytt i början av nästa valperiod såsom det föreslås i redogörelsen. I bedömningen ska avseende fästas vid kostnadskalkylerna för såväl stamnät som abonnentförbindelser, vilka preciserats efter anbudsförfarandena, eventuella ändringsbehov till följd av teknikutvecklingen samt den tilläggsfinansiering och de nya finansieringsmodeller som i förekommande fall behövs för att nå målen.

2. De befogenheter och resursbeslut avseende utveckling av informationssamhället som hittills följt förvaltningsgränserna bör koncentreras till en instans vid statsrådet.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om befintliga och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om eventuella språkversioner. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Kommentera här eller skicka ett mejl.

måndag 24 oktober 2011

En digital agenda för Finland: kort kommentar

I inlägget Digital agenda för Finland 2011-2020 gav jag en inledande beskrivning av den nationella IKT-strategin i fotspåren på det EU2020-flaggskeppsinitiativ som utarbetats på EU-nivå:

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Beskrivningen av nuläget och utvecklingen innehöll rätt detaljerade beskrivningar av statliga beslut samt avslutade och pågående utvecklingsprojekt för informationssamhället i Finland.

Informations- och kommunikationstekniken griper in på nästan alla livs- och samhällsområden: vardagens informationssamhälle, infrastruktur för datakommunikation, digitala tjänster och digitalt innehåll, informationssystemens interoperabilitet, social– och hälsovård, utbildning och informationssamhällsforskning, informationsskydd och säkerhet, upphovsrättsliga frågor och i förhållande till EU:s digitala agenda.

Det andra huvudavsnittet, En digital strategi för ett produktivt och nyskapande Finland, angav en färdriktning och en vision till år 2020.

Rubrikerna erbjuder en antydan om de strävanden som upplevs som angelägna: ett produktivitetssprång inom servicen, den åldrande befolkningen som resurs, föregångsland inom hållbar utveckling, tillväxt genom en fungerande inre marknad, informationen används produktivt, användarna vet vilka tjänster som behövs, tillgången till tjänster och användarnas kunnande förbättras samt ledningen och styrningen förnyas.

Varje underavsnitt anger allmänna målsättningar, följda av åtgärder som ses som nödvändiga.

Grundinställningen är mycket utvecklingsinspirerad. Det är möjligt att slutet av valperioden och öppna frågor om ansvaret för utvecklingen av arbetet för informationssamhället liksom mellan ministerierna ledde till att riktlinjerna förblev rätt vaga i konturerna, i väntan på en ny regering.


Riksdagen

Statsrådet kan ge riksdagen meddelanden eller redogörelser i frågor som gäller rikets styrelse eller internationella förhållanden. I detta fall handlade det om en redogörelse, vilket betyder att Riksdagen behandlade frågan utan att rösta om förtroende för regeringen.

Du kan följa med handläggningen i Riksdagen via webbsidan med behandlingsinfo.

Själva redogörelsen finns här i pdf-form:

Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020; Statsrådets redogörelse till riksdagen SRR 10/2010 rd (41 sidor)



Ralf Grahn


P.S. Jag är tacksam för information om befintliga och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om eventuella språkversioner.

söndag 23 oktober 2011

Digital agenda för Finland 2011-2020

I Finland överlämnade regeringen redogörelsen ”Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020” till riksdagen den 26 november 2010 (pressmeddelande).

Den nationella digitala agendan för Finland lanserades alltså i fotspåren på det meddelande om en europeisk strategi för kunskapssamhället som kommissionen publicerade den 19 maj 2010, även om jag här länkar till den senare, rättade versionen:

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Finland

Kommunikationsministeriets pressmeddelande erbjuder några centrala markeringar i kortform, såsom statsrådets målsättning att snabba internetuppkopplingar med en överföringshastighet på 100 Mbit/s ska finnas tillgängliga för så gott som alla fasta bostäder samt företag och verksamhetsställen inom den offentliga förvaltningen före utgången av år 2015.

Pressmeddelandet erbjuder även en länk till redogörelsen på svenska:

Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020 (ingen sidnumrering, men 386 numrerade stycken)


Finlands digitala agenda

Innehållsförteckningen ger oss en överblick av de frågor redogörelsen behandlade:

INNEHÅLL

1. Inledning
2. Finland i internationella jämförelser


Nuläge och utveckling

3. Vardagens informationssamhälle
4. Infrastruktur för datakommunikation
5. Digitala tjänster och digitalt innehåll
6. Informationssystemens interoperabilitet
7. Social– och hälsovård
8. Utbildning och informationssamhällsforskning
9. Informationsskydd och säkerhet
10. Upphovsrättsliga frågor
11. EU:s digitala agenda


En digital strategi för ett produktivt och nyskapande Finland

12. Riktning
13. Vision 2020
14. Ett produktivitetssprång inom servicen
15. Den åldrande befolkningen som resurs
16. Föregångsland inom hållbar utveckling
17. Tillväxt genom en fungerande inre marknad
18. Informationen används produktivt
19. Användarna vet vilka tjänster som behövs
20. Tillgången till tjänster och användarnas kunnande förbättras
21. Ledningen och styrningen förnyas

Nuläge och färdriktning

I slutet av inledningen (stycke 22) erbjöd regeringen en ”varudeklaration” för läsaren om hur redogörelsen var indelad i två huvudavsnitt, det första om nuläget och det andra med en strategisk färdplan:

22 Denna redogörelse består av två delar. I den första delen beskrivs nuläget i ett Finland som håller på att digitaliseras. Här ingår informationssamhällsprojekt inom den offentliga förvaltningen som har genomförts eller inletts under nuvarande regeringsperiod. Avsikten är inte att ge en heltäckande redogörelse för informationssamhället i Finland, utan perspektivet utgår från samordningen av de olika verksamheterna i informationssamhället. Syftet är att väcka diskussion kring teman som är centrala för informationssamhället genom att presentera små och lite större exempel på utvecklingen av vardagens informationssamhälle samt dess utmaningar. Den andra delen är en nationell digital strategi för åren 2011–2020. Den blickar mot framtiden och de centrala målen för det finländska informationssamhället under de kommande åren. I den fastställs också de åtgärder som krävs för att vi ska kunna uppnå målen och avlägsna utvecklingshindren. Målen kan nås genom ett samarbete där förvaltningen, näringslivet, den tredje sektorn och folket gör sina vägval i enlighet med en gemensam färdriktning. Utgångspunkten för strategin är idén om en förändring från ett förvaltningscentrerat silotänkande i riktning mot engagerande, nätverksorienterade tillvägagångssätt.

Internationella jämförelser

Regeringar, organisationer och vi människor har en tendens att uppträda som krutuppfinnare. Det känns därför behagligt att redogörelsen öppet diskuterade europeiska och internationella jämförelser om Finlands konkurrenskraft i IKT-sammanhang.

Beskrivningen av nuläget sammanfattade givetvis även nationella åtgärdsprogram och utvecklingsprojekt, närmast inom den statliga centralförvaltningen.

Delegationen för vardagens informationssamhälle hade under den föregående regeringsperioden en central roll för att påskynda fastställandet av en nationell målsättning.



Ralf Grahn


P.S. Nationella digitala strategier i Europa? Har strategin för informationssamhället på EU-nivå, En digital agenda för Europa, följts upp genom digitala agendor på nationell nivå?

Finland, Danmark och Sverige har publicerat nationella IKT-strategier, men jag är tacksam för upplysningar om eventuella språkversioner för en internationell publik, om konkreta åtgärder för att omsätta programmen i praktiken och om möjliga planer att uppdatera strategierna.

Via Twitter och min engelska blogg har jag bett om information beträffande även utomnordiska EU-länder, för att bidra till spridningen av kunskap över gränserna med sikte på Europas konkurrenskraft "caring and sharing":

Through Twitter @RalfGrahn and my blog I asked for information if there is a national Digital Agenda in your EU country in the footsteps of the Digital Agenda for Europe.

The invitation remains open. It would be great if you could send me one tweet per language version. Please use the hashtag #DigitalAgenda to spread the word instantly.

If you want to write more, you could use the comments section of this blog or send me an email.

I will try to disseminate the information received.

fredag 21 oktober 2011

EU-lagstiftning om snabb och ultrasnabb Internettillgång

Kommissionens programförklaring i meddelandet En digital agenda för Europa om tillgången till bredband förkunnade: Internet med mycket hög hastighet krävs för en stark ekonomisk tillväxt och för skapandet av arbetstillfällen och välstånd. Det krävs också för att medborgarna ska kunna nå det innehåll och de tjänster som de vill ha (s. 20).

Kärnan i målsättningarna hittar vi i följande stycke om kunskapssamhällets infrastruktur:

Framtidens ekonomi kommer att vara en nätbaserad kunskapsekonomi med Internet i centrum. Europa behöver en omfattande tillgång till snabbt och ultrasnabbt Internet till konkurrenskraftigt pris. Europa 2020-strategin understryker hur viktig bredbandsutbyggnaden är för social integration och konkurrenskraft i EU. I strategin upprepas målet att alla i Europa bör ha tillgång till grundläggande bredband senast 2013 och strävan att man 2020 ska ha uppnått (i) att alla i Europa har tillgång till betydligt högre Internethastigheter på över 30 Mbps och (ii) att 50 % eller fler av de europeiska hushållen abonnerar på Internetförbindelser på över 100 Mbps.

Sedan diskuterade kommissionen garanterad samhällsomfattande täckning med ökande hastigheter (inklusive trådlöst bredband och radiospektrum), ersättandet av kopparkablar genom att bygga ut nästa generation av verkligt snabba fibernät samt frågor om ett öppet och neutralt Internet. I texten nämndes de utlovade förslagen och åtgärderna på EU-nivå och i medlemsstaterna (s. 22-23).

De viktigaste planerade lagförslagen om infrastrukturen i kunskapssamhället - snabb och ultrasnabb Internettillgång - återkommer i koncentrat i Bilaga 1 Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40-41).


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Snabb och ultrasnabb Internettillgång
(inom parentes preliminärt datum)


Nyckelåtgärd 8: Förslag till rådets och Europaparlamentets beslut om ett europeiskt spektrumpolitiskt program för att effektivisera radiospektrumförvaltningen (2010)

Nyckelåtgärd 8: Utfärda en rekommendation för att främja investeringar i konkurrenskraftiga accessnät av nästa generation (2010)


En digital agenda för Europa: bakgrund

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Jag har länkat till ett antal färska blogginlägg på finska, svenska och engelska om EU2020-strategin och den digitala agendan i EU2020 and Digital Agenda roundup: innovative and competitive Europe?


Uppdaterad information

Jag har återvänt till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna för att friska upp minnet. Mycket har dock hänt sedan dess. Du kan söka dig direkt till uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020 och de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020.

Ett av dessa flaggskepp är En digital agenda för Europa (webbsidorna endast på engelska: A Digital Agenda for Europe). Det reformprogram som går under namnet Inremarknadsakten (Single Market Act SMA) har en avgörande betydelse för den digitala agendan, särskilt de framsteg som behövs för att åstadkomma en verklig digital inre marknad (digital single market).



Ralf Grahn

torsdag 20 oktober 2011

EU-lagstiftning om tillit och säkerhet i den digitala världen

I meddelandet En digital agenda för Europa sade kommissionen: EU-medborgarna kommer inte att ta till sig teknik som de inte litar på – den digitala tidsåldern står varken för ”storebror” eller ”ett digitalt vilda västern”.

I en koncentrerad form återgav kommissionen de viktigaste planerade lagförslagen om tillit och säkerhet i onlinevärlden i slutet av meddelandet. Se Bilaga 1 Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40-41).


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Tillit och säkerhet
(inom parentes preliminärt datum)

Nyckelåtgärd 6: Förslag om modernisering av Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (ENISA) och förslag om en incidenthanteringsorganisation för EU-institutionerna (2010)

Nyckelåtgärd 4: Som ett led av moderniseringen av EU:s regelverk för skydd av personuppgifter utreda en eventuell utvidgning av bestämmelserna om anmälning av säkerhetsöverträdelser (2010)

Nyckelåtgärd 7: Förslag om lagstiftningsåtgärder för att bekämpa cyberattacker (2010)

Nyckelåtgärd 7: Förslag om bestämmelser om jurisdiktion i cyberrymden på EU-nivå och internationell nivå (2013)

En digital agenda för Europa: bakgrund

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men drygt tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Uppdaterad information

Jag har återvänt till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna för att friska upp minnet. Mycket har dock hänt sedan dess. Du kan söka dig direkt till uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020 och de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020.

Ett av dessa flaggskepp är En digital agenda för Europa (webbsidorna endast på engelska). Det reformprogram som går under namnet Inremarknadsakten har en avgörande betydelse för den digitala agendan, särskilt de framsteg som behövs för att åstadkomma en verklig digital inre marknad.



Ralf Grahn

onsdag 19 oktober 2011

EU-lagstiftning om interoperabilitet och standardisering inom IKT

I Bilaga 1: Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40-41) i meddelandet om En digital agenda för Europa presenterade kommissionen i en koncentrerad form de planerade lagförslagen om interoperabilitet och standardisering rörande informations- och kommunikationsteknik (IKT):


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Interoperabilitet och standardisering
(inom parentes preliminärt datum)


Nyckelåtgärd 5: Förslag om reformering av bestämmelserna om genomförandet av IKT-standarder i Europa för att tillåta att vissa standarder från IKT-forum och konsortier används (2010)

Utfärda riktlinjer om grundläggande immateriella rättigheter och licensvillkor i samband med standardisering, inklusive bestämmelser om förhandsredovisning (2011)

Rapport om eventuella åtgärder som kan få betydande marknadsaktörer att licensiera interoperabilitetsinformation (2012)



En digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till operationen. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Uppdateringar

Jag kände ett behov att friska upp minnet genom att återvända till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna. Mycket har dock hänt sedan dess. Du hittar uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020, för de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020, för En digital agenda för Europa (endast på engelska) och för Inremarknadsakten, som har betydelse för den digitala inre marknaden.



Ralf Grahn

tisdag 18 oktober 2011

EU-lagstiftning om en digital inre marknad

I Bilaga 1: Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40) i meddelandet om En digital agenda för Europa presenterade kommissionen i en koncentrerad form de planerade lagförslagen om en digital inre marknad:


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

En pulserande digital inre marknad
(inom parentes preliminärt datum)


Nyckelåtgärd 1: Förslag till ramdirektiv om kollektiv rättighetsförvaltning, inbegripet europatäckande licenser för förvaltningen av (online-)upphovsrätter (2010)

Nyckelåtgärd 1: Förslag till direktiv om verk av okända upphovsmän för att underlätta digitaliseringen och spridningen av kulturella verk i Europa (2010)

Nyckelåtgärd 4: Översyn av EU:s regelverk för dataskydd med sikte på att öka privatpersonernas förtroende och stärka deras rättigheter (2010)

Lägga förslag om aktualisering av direktivet om e-handel när det gäller onlinemarknader (2010)

Nyckelåtgärd 2: Lägga förslag om att övergången till det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) ska vara obligatorisk från och med ett visst datum (2010)

Nyckelåtgärd 3: Översyn av direktivet om e-signaturer för att säkra gränsöverskridande erkännande och interoperabilitet för säkra e-autentiseringssystem (2011)

Förslag om ett avtalsrättsligt instrument som kompletterar direktivet om konsumenträttigheter (2011)

Föreslag på åtgärder för en ökad harmonisering av nummerresurserna för tillhandahållande av företagstjänster i hela Europa (2011)

Rapport om översynen av direktivet om skyddet för immateriella rättigheter (2012)

Rapport om behovet av ytterligare åtgärder för att främja gränsöverskridande och europatäckande licenser (2012)

Nyckelåtgärd 1: Översyn av direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, framför allt dess tillämpningsområde och principerna för avgifter för tillgång och användning (2012)

Förslag om ett EU-system för lösning av onlinetvister avseende e-handelstransaktioner (2012)

En digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till operationen. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Uppdateringar

Jag kände ett behov att friska upp minnet genom att återvända till meddelandet om den digitala agendan. Mycket har dock hänt sedan dess. Du hittar uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020, för de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020, för En digital agenda för Europa (endast på engelska) och för Inremarknadsakten, som har betydelse för den digitala inre marknaden.



Ralf Grahn

måndag 17 oktober 2011

En digital agenda för Europa: innehåll

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner av en rättad utgåva. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


En digital agenda för Europa

Det handlar om ett av de sju huvudinitiativen eller flaggskeppsinitiativen inom ramen för Europa 2020-strategin.

Vad gäller den digitala agendan? Innehållsförteckningen erbjuder en snabbtitt:

En digital agenda för Europa

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning
2. Den digitala agendans åtgärdsområden
2.1. En pulserande digital inre marknad
2.2. Interoperabilitet och standardisering
2.3. Tillit och säkerhet
2.4. Snabb och ultrasnabb Internettillgång
2.5. Forskning och innovation
2.6. Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration
2.7. Vinster för EU-samhället som möjliggörs av IKT
2.8. Den digitala agendans internationella aspekter
3. Genomförande och styrelseformer
Med tanke på hur världen utvecklas har vakna européer allt skäl att följa med hur EU2020-strategin och dess sju flaggskepp, inklusive En digital agenda för Europa, lyckas.



Ralf Grahn

söndag 16 oktober 2011

Digital inre marknad: utmaning och översättningsproblem

En pulserande digital inre marknad är inte enbart en utmaning i sak för Europeiska unionen, utan även ett översättningsproblem.


EU2020

Europa 2020-strategin eftersträvar smart och hållbar tillväxt för alla. Redan i kommissionens EU2020-meddelande KOM(2010) 2020 ingick de centrala målsättningarna för En digital agenda för Europa, ett av de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen).


En digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men senare ersattes alla språkversioner av en rättad utgåva. Även den svenska versionen av meddelandet är försedd med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Inre marknaden både 'internal market' och 'single market'?

Enligt artikel 26.2 EUF-fördraget ska den inre marknaden (internal market) omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs. Men innan vi rusar i väg är det skäl att läsa slutet av meningen 'i enlighet med bestämmelserna i fördragen'.

Både de formella förutsättningarna och den politiska viljan har lett till högst skiftande resultat mellan olika kategorier av rörlighet samt mellan olika politikområden. Den inre marknaden liknar mer ett bygge än en färdig byggnad.

Om 'internal market' är det officiella uttrycket på engelska, används ofta 'single market' för att ange högre ställda ambitioner som siktar till en verkligt 'gränslös' marknad.

I denna anda skrev Mario Monti 'A new strategy for the Single Market', kommissionen föreslog ett åtgärdspaket som går under namnet 'the Single Market Act' och på samma sätt talar den engelska versionen av meddelandet om en digital agenda för Europa om en 'digital single market'.

I de svenska översättningarna skrev Monti en ny strategi för 'den inre marknaden'. Kommissionens åtgärdspaket går under namnet 'Inremarknadsakten'. Meddelandet om den digitala agendan för Europa talar om en 'digital inre marknad'.

Med andra ord saknar den inre marknaden i de svenska versionerna nyansskillnaderna mellan dagens 'internal market' och ambitionen 'single market'.

Svenskan är inte det enda språket med problem i detta avseende. Lösningarna för skilda språk pekar i olika riktningar.



Ralf Grahn