fredag 20 oktober 2017

Diskussionsunderlaget om EMU kommenterat

Efter bloggartikeln Vägen till diskussionsunderlaget om en fördjupad EMU är det dags att presentera vad vissa visa personer har sagt om behovet av en fördjupad ekonomisk och monetär union, särskilt i anslutning till Europeiska kommissionens diskussionsunderlag COM(2017) 291 final (35 sidor) [plus tre bilagor: en möjlig färdplan; verktygslådan och åtgärder; huvudsakliga ekonomiska trender inom euroområdet hittills]

(Det pastellfärgade “tryckta” alternativet till EMU-diskussionsunderlaget innehåller även bilagorna.)

Svagheter och saknade element

På bloggen LSE EUROPP tyckte Enrico Marelli och Marcello Signorelli att kommissionens diskussionsunderlag var ett positivt bidrag efter dödläget, men det var skäl att koncentrera sig på märkbart svaga och saknade frågor: Deepening the Economic and Monetary Union: What the Commission missed in its reflection paper.   

Det historiska avsnittet är inte tillräckligt (själv)kritiskt vad gäller svagheterna. Kommissionen för fram vissa tankar om en stabilitetsmekanism, men det krävs mera budgetresurser för EU eller snarare euroområdet. Att vänta till 2025 är för långsamt.

Författarna anser att ekonomisk tillväxt, kraftigt ökade investeringar och lindring av  sociala problem behövs för fortsatt ekonomisk och politisk integration.

IMF
Internationella valutafondens (IMF) rapport Euro Area Policies: 2017 Article IV Consultation innehåller flera klara uppmaningar till EU-länderna att att slutföra den ekonomiska och monetära unionen.

Valda citat på engelska finns i min i princip finska bloggartikel IMF EU:n talous- ja rahaliiton uudistamisesta.


Euroområdet måste bli en stat

Ser man till behovet av demokratiskt styre och EU-medborgarnas intressen, behöver man inte gå längre än till statsvetaren Protesilaos Stavrous rubrik för att se vad som krävs: On the EU reflection paper about euro reform: The EMU must become a state.    

På liknande sätt skriver Peter Verovšek i Speri-bloggen (Sheffield Political Economy Research Institute) så att rubriken klargör budskapet: Unfinished business: reforming the Economic and Monetary Union: Europe’s citiens must put pressure on their leaders to reform the Eurozone - before the next crisis hits. Det ekonomiskt nödvändiga förutsätter i sin tur demokratiskt styre.


Europarörelsen

För Europarörelsen (här European Movement International EMI) är det en del av DNA att se utmaningarna från unionsmedborgarnas perspektiv. Med klara ord och tidtabell kräver EMI att pågående reformer slutförs och skrivande av den andra fasen av EMU-reformen inleds: Future of Europe - Deepening of the Economic and Monetary Union.  
***
Givetvis borde den ekonomiska och monetära unionen göras robust och stryktålig för att tjäna medborgarna och ekonomin i euroområdet och EU som helhet. Men varför är det inte så sedan långt tillbaka?

En fullbordad EMU förutsätter makt på europeisk nivå, vilket kräver demokratiskt styre, ett redigt system och öppenhet.

Genomgående i artiklarna ovan och deras referenser är insikten om att medlemsländernas regeringar visserligen är nödvändiga för de lösningar som behövs, men att just dessa regeringar är problemet (inte blott en del av problemet).  



Ralf Grahn

torsdag 19 oktober 2017

Vägen till diskussionsunderlaget om en fördjupad EMU

Beträffande bakgrunden till den ekonomiska och monetära unionen (EMU) nöjer jag mig med en hänvisning till dess tidigare historia i artikeln i Wikipedia.

I blogginlägget Vitboken om EU:s framtid i Norden såg vi att Europeiska kommissionen i Vitboken COM(2017) 2025 lovade publicera fem tematiska diskussionsunderlag, av vilka ett om att fördjupa den ekonomiska och monetära unionen, baserat på de fem ordförandenas rapport från juni 2015.

Olyckskorparna och reformförespråkarna har konkurrerat om de tröga regeringarnas uppmärksamhet sedan inledningen av EMU och särskilt euron, medan det praktiska reformarbetet mödosamt har avancerat. Vi återkallar här blott de senaste milstolparna.


EMU 2012-2015

År 2012 hade ordföranden i Europeiska rådet Herman Van Rompuy tillsammans med ordförandena för kommissionen, eurogruppen och Europeiska centralbanken skrivit en rapport som blev känd som de fyra ordförandenas rapport, officiellt Mot en verklig ekonomisk och monetär union.

Ordförande Juncker lade 2014 ut riktmärken för den kommande kommissionen genom politiska riktlinjer. Bland kommissionens tio prioriterade områden hittar vi en djupare och mer rättvis ekonomisk och monetär union (som nummer fem).

Till 2015 hade så mycket utvecklats att det var kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker som förde pennan och att Europeiska parlamentet tagits med i den illustra församlingen (Donald Tusk, Jeroen Dijsselbloem, Mario Draghi och Martin Schulz). Det blev alltså de fem ordförandenas rapport, officiellt Färdigställandet av EU:s ekonomiska och monetära union.    

Diskussionsunderlaget om EMU

I år (2017) har det gått 15 år sedan eurosedlarna och euromynten infördes. Euroområdet har småningom blivit kärnan i EU. Det har vuxit till 19 EU-medlemsländer med en befolkning om totalt 341 miljoner, medan Bulgarien, Kroatien, Polen, Rumänien, Sverige, Tjeckien och Ungern åtminstone enligt EU-fördragen borde bereda sig i väntrummet, där Danmark har bokat fast plats, liksom Storbritannien som dock är på väg ut från EU (Brexit). Euron är den näst viktigaste reservvalutan i världen.

Två år efter de fem ordförandenas rapport fick den en uppdatering. I enlighet med löftet i Vitboken om EU:s framtid: Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025 COM(2017) 2025 av den 1 mars 2017, publicerade kommissionen ungefär tre månader senare:

Diskussionsunderlag om en fördjupad ekonomisk och monetär union; Bryssel den 31.5.2017 COM(2017) 291 final

Bilaga till diskussionsunderlaget; Bryssel den 31.5.2017 COM(2017) 291 final ANNEX 1 (en möjlig färdplan)

Bilaga till diskussionsunderlaget; Bryssel den 31.5.2017 COM(2017) 291 final ANNEX 2 (verktygslådan och åtgärder)

Bilaga till diskussionsunderlaget; Bryssel den 31.5.2017 COM(2017) 291 final ANNEX 3 (huvudsakliga ekonomiska trender inom euroområdet hittills)

De som står ut med de pastellfärgade och därför svårlästa versionerna grafiska formgivare älskar, kan utöver Eur-Lex hitta Vitboken och de fem diskussionsunderlagen (inklusive bilagor) genom kommissionens samlingssida Vitbok om EU:s framtid och vägen dit.  Här ännu de alternativa länkarna till Vitboken och diskussionsunderlaget om en fördjupad ekonomisk och monetär union.
***
Knäckfrågan för EMU är en förhållandevis utbyggd central penningpolitik (monetär union) baserad på en ofullständig ekonomisk union, som i grunden grundar sig på en nationell ekonomisk och finanspolitik i varje medlemsland, till och med i euroområdet.

Diskussionen om den ofullbordade ekonomiska unionen är - liksom många av framtidsfrågorna när Europeiska unionen fortfarande ägs av medlemsländerna -  uppdelad i nationella åsiktssilon formade i symbios med regeringarnas ståndpunkter om upplevda nationella intressen och en mer paneuropeisk debatt som i varierande grad utgår från unionens allmänna intresse, unionsmedborgarnas fördel och medlemsländernas egenintressen.
På Twitter återspeglar fyrkantstaggen #FutureOfEurope framtidsdiskussionen som helhet, #deepeningEMU fördjupningen av den ekonomiska och monetära unionen, medan #EUpol samlar nordisk och annan EU-diskussion, med åtminstone en del konstruktiva och framåtsyftande meddelanden.  



Ralf Grahn

EU-sakråd i Sverige

Åtminstone för mig var det ett nyord jag stötte på när jag skrev inlägget Glöm EU:s framtid, snacka nutid, tillsynes även för Svenska Akademiens ordböcker och Riksdagens flerspråkiga ordlista, nämligen “EU-sakråd” (både med och utan förleden EU).

Vi såg ju i regeringens åtaganden i EU-handslaget att den ville föra bättre och mer strukturerade dialoger i EU-frågor med arbetsmarknadens parter, civilsamhället och näringslivet. Därför inrättade regeringen ett pilotprojekt med EU-sakråd under våren 2017.

Relevanta aktörer skulle systematiskt bjudas till dialog i ett tidigt skede i lagstiftningsprocessen – med syfte att skapa ett fördjupat beslutsunderlag i sakfrågor.

(För en ökad dialog och delaktighet skulle statsministern 2017 inrätta ett råd för EU, men här vet jag ännu inte fått svar om det har skett eller hur det artar sig.)

Neologismen sakråd står alltså för en ny arbetsmetod för regeringen i Sverige att på ett systematiskt sätt ta fram civilsamhällets expertis i sakfrågor. Enligt Regeringskansliets pressmeddelande utgår sakråd från de sex principer som sägs vara grunden för regeringens politik för det civila samhället: självständighet och oberoende, dialog, kvalitet, långsiktighet, öppenhet och insyn samt mångfald.
Webbsidan Frågor och svar om sakråd erbjuder information om metoden. Regeringen har publicerat information om hittills tolv avslutade sakråd. En väsentlig fråga är rapporteringen genom det sammandrag av diskussionen som publiceras, vilket ger synpunkterna en chans att flyta in i regeringskansliets beredning av frågan.

Av de tolv temadiskussionerna rörde åtta EU-frågor och kallades därför EU-sakråd.

Europeiska kommissionens vitbok EU:s framtid och de fem tematiska diskussionsunderlagen har varit väl företrädda på EU-sakråden, eftersom framtiden för EU:s finanser, en fördjupad ekonomisk och monetär union samt det europeiska försvarets framtid har diskuterats. Dessutom kan en diskussion om en europeisk pelare för sociala rättigheter ha kretsat kring samma frågor som en träff kring  diskussionsunderlaget rörande den sociala dimensionen.  
***
Det verkar inte illa som arbetsmetod för regeringen: strukturerat, fokuserat och samtidigt ett mått av levande kontakt för och med organisationsvärlden samt en organiserad rapportering.



Ralf Grahn

onsdag 18 oktober 2017

Glöm EU:s framtid, snacka nutid

Efter bloggartiklarna Norden i EU-utkanten? och Vitboken om EU:s framtid i Norden samt Diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension i Norden undrade  jag hur en regering ska klara konststycket att engagera folk att diskutera Europeiska unionens framtid, om flertalet politiker och  medborgare inte vill ha någon, det vill säga samhällsandan är den att EU ska förbli minst lika ofullständigt och ofullbordat som i dag.


EU-handslaget

Politik är det möjligas konst, så genom EU-handslaget bjuder EU- och handelsminister Ann Linde in relevanta aktörer att bidra i arbetet att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring EU-relaterade frågor i Sverige.  

Enligt regeringens beskrivning av EU-handslaget hade betänkandet EU på hemmaplan SOU 2016:10 pekat på en lam och sen debatt om EU-förslag samt bristande kunskaper om unionen.

Jag nöjde mig med att läsa sammanfattningens dystra men samtidigt sakliga beskrivning av den andefattiga EU-diskussionen i Sverige. Problemen kallade fram förslag till åtgärder (s. 12), vilka senare presenterades närmare:

I detta betänkande förtydligar och fördjupar vi delar av denna problembeskrivning i separata kapitel och föreslår åtgärder på tre övergripande områden: åtgärder för att höja kunskapen, åtgärder för att öka möjligheterna till insyn och delaktighet samt åtgärder för att förbättra informationstillgången.  

För att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring beslut som fattas på EU-nivå förband sig regeringen i december 2016 till vissa åtaganden i EU-handslaget.

Eftersom problemen är likartade och samvetet plågar dem som våndas över nivån på demokratin överallt i Europeiska unionen, kan det vara värt att se vad den svenska regeringen lovade göra på kort sikt:

1. Bättre former för dialog med arbetsmarknadens parter och civilsamhället
Arbetsmarknadens parter, civilsamhället och näringslivet har efterfrågat att regeringen ska föra bättre och mer strukturerade dialoger i EU-frågor. Därför kommer regeringen att inrätta pilotprojekt med EU-sakråd under våren 2017. Relevanta aktörer ska systematiskt bjudas till dialog i ett tidigt skede i lagstiftningsprocessen – med syfte att skapa ett fördjupat beslutsunderlag i sakfrågor. För en ökad dialog och delaktighet kommer också statsministern under nästa år att inrätta ett råd för EU.
2. Förbättra myndigheters EU-arbete
Myndighetschefer kommer att bjudas in till dialog om deras ansvar för information och delaktighet i myndigheternas EU-arbete. Exempelvis arbetar Naturvårdsverket, Konkurrensverket och Försäkringskassan dagligen med många frågor som är EU-relaterade. Flera myndigheter kan förbättra sitt arbete med delaktighet.
3. Mer tillgänglig information och kunskap om EU
Det finns mycket kunskap och analyser om EU, bland annat genom Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps. Men det material de producerar måste nå fler. Därför har regeringen beslutat satsa på att Sieps kunskap och analyser ska nå ut till fler för att skapa större nytta.
4. Öka kunskapen bland förtroendevalda och tjänstepersoner
För att öka kunskapsnivån kommer regeringen att satsa på skräddarsydda utbildningar för förtroendevalda politiker och tjänstepersoner i kommuner och landsting.
5. Utbildningssatsning i skolan
Regeringen kommer att genomföra en utbildningssatsning på skolor inför Europadagen den 9 maj och fortsätta att satsa på EU-skolambassadörer, lärare som utbildas särskilt i EU-frågor. Regeringen kommer också att uppmärksamma Skolverket på utredningen "EU på hemmaplan" så att de kan överväga lämpliga kompetensutvecklingsinsatser för lärare inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen.
***
Även utan en bättre framtid finns det en EU-nutid att hantera bättre: en strid ström av spirande och färdiga förslag att bevaka, normer och program som småningom sätter spår i företagens och andras vardag samt kunskapsförmedlare som gärna får veta vad de talar om.

Arbetsmarknadens parter (intresseorganisationer), förvaltningen på alla nivåer samt lärare och journalister ser ut att vara de viktigaste målgrupperna för aktivering.

Glöm EU:s framtid, tala nutid: Det handlar om att sköta det löpande EU-arbetet i Sverige bättre, om jag förstår det rätt, inte om att göra den Europeiska unionen demokratisk eller handlingskraftig.



Ralf Grahn

torsdag 12 oktober 2017

Diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension i Norden

I blogginlägget Norden i EU-utkanten? såg vi hur splittrade de nordiska länderna är i sina europeiska lösningar samt att EU-länderna Danmark och Sverige står utanför den kärna euroområdet utgör. Vi fick en första inblick i hur långt från Europaparlamentets, Jean-Claude Junckers och Emmanuel Macrons reformtankar de tre nordiska EU-medlemmarna står. Artikeln Vitboken om EU:s framtid i Norden förmedlade en bild av ovilja att reformera EU-fördragen.

Den officiella handlingen med de fem allmänna scenarierna för EU:s framtida utveckling är alltså:   
Vitbok of EU:s framtid: Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025; Bryssel den 1.3.2017 COM(2017) 2025 final  

I vitboken lovade Europeiska kommissionen lägga fram fem diskussionsunderlag, bland dem ett om att utveckla den sociala dimensionen. Det skedde genom:
Diskussionsunderlag om EU:s sociala dimension; Bryssel den 26.4.2017 COM(2017) 206 final   
En presentation samt länkar till ett antal bloggartiklar om EU:s sociala pelare och sociala dimension finns samlade i inlägget Future of Europe: social dimension, inklusive hänvisningar till EU-fördragens bestämmelser.

Vi minns särskilt Europeiska unionens målsättning om “en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas” (artikel 3.3 EU-fördraget), den horisontella socialklausulen (artikel 9 EUF-fördraget) och de operativa bestämmelserna i EUF-fördragets avdelning X Socialpolitik (artiklarna 151-161).

I denna bloggartikel försöker vi hitta vad regeringarna som representanter för sina länder har sagt om framtiden för ett socialt Europa.


Danmark

Utöver Udenrigsministeriets följebrev av den 11 maj 2017 2017-108 om Kommissionens refleksionspapir ”Oplæg om Europas Sociale Dimension” med kommissionens “tryckta” handling som bilaga 652 hittade jag ingenting hos Europaudvalget eller Folketinget.

Enligt Tænketanken Europa är danskarna splittrade om EU ska ha en starkare social roll. Äldre och borgerliga är mer emot, medan yngre och vänsterväljare har en mer positiv inställning.  


Finland

I en skrivelse VNK2017-00027 daterad den 5 april 2017, alltså innan diskussionsunderlaget publicerades, behandlade Statrådets kansli EU:s sociala pelare och sociala dimension. Tillväxt för alla och en rättvis inre marknad var ledstjärnor och särskilt med tanke på den inre marknaden var det viktigt att initiativen rör alla medlemsländer (s. 1).

Enligt regeringen i Finland behöver den sociala dimensionen inga nya instrument eller processer, såsom enhetliga minimistandarder. Finlands intar en reserverad hållning till nya inkomstöverföringar mellan EU-länderna. Utgångspunkten är att varje medlemsland ansvarar för sin ekonomiska politik. Finland understöder inte en harmonisering av medlemsländernas sysselsättningspolitiska och socialpolitiska strukturer eller tillvägagångssätt.

EU:s sociala dimension kan enligt regeringen främjas genom att stärka efterlevnaden av stadgan om de grundläggande rättigheterna. Arbets- och socialpolitiken på EU-nivå kan utvecklas inom den europeiska planeringsterminen, genom att bättre än förr ta hänsyn till synpunkter på sysselsättning och socialpolitik. Dessutom är det viktigt att kontinuerligt utvärdera sysselsättningsutfallet, de sociala konsekvenserna  och välståndseffekterna av åtgärder på EU-nivå (s. 2).

Regeringen har bland annat skissat ställningstaganden till den kommande proklamationen av den sociala pelaren, i skrivelsen VNK2017-00051 daterad den 19 maj 2017. - Se även avsnittet om Sverige (nedan) beträffande det sociala EU-toppmötet i november i Göteborg.

Ett allmänt tecken på Riksdagens aktivitet beträffande framtidsfrågorna i Europeiska unionen var det seminarium om fördjupning eller splittring Stora utskottet och Utrikespolitiska institutet ordnade den 28 september 2017. Allmänheten kan ta del av videobandningen av den två timmar långa diskussionen, som dock inte var fokuserad på ett socialt Europa. (Seminariet och referensmaterialet om Finland i detta blogginlägg på finska.)

Finlands näringsliv (på finska Elinkeinoelämän keskusliitto EK) publicerade för en knapp vecka sedan sin syn på de fem diskussionsunderlagen om EU:s framtid: Näkemyksiä EU:n tulevaisuudesta. Allmänt taget sporrar ställningstagandet till en aktiv insats i Europeiska unionens kärna, samtidigt som de enskilda positionerna anger fokuseringar och begränsningar. Den sociala dimensionen behandlas på sidorna 8-10. Grundtemat är ekonomiska strukturreformer, tillväxt och dynamiska arbetsmarknader. Nya bestående inkomstöverföringar och ökad reglering ser näringslivsorganisationen inte med lika blida ögon.

Till en friare (sakkunnig)debatt om Europas framtid inbjuder DebattiBaari, där debattbaren hittills under taggen #EUdebatti har bjudit in till två bord: ekonomi (EMU) och säkerhetspolitik.   


Sverige

Regeringskansliets faktapromemoria 2016/17:FPM90 Diskussionsunderlag om Europas sociala dimension välkomnade handlingen och avsåg deltagande i de kommande diskussionerna kring de olika vägvalen gällande EU:s framtid.

Den svenska regeringen beskrev diskussionsunderlaget och de möjliga vägvalen innan den presenterade sin preliminära ståndpunkt för Sverige (s. 3):

Regeringen välkomnar diskussionsunderlaget om Europas sociala dimension och avser delta i de kommande diskussionerna gällande EU:s framtid. Ett Europa för jobb och inkluderande tillväxt bygger på samverkan mellan tillväxt, konkurrenskraft och sociala framsteg. En utgångspunkt för regeringen är att den inre marknaden och fria rörligheten värnas samt att fördelningen av befogenheter mellan EU och medlemsstaterna, nationella system avseende arbetsmarknad, sociala frågor och på skatte- och utbildningsområdet samt principerna om subsidiaritet och proportionalitet respekteras. Vidare ska åtgärder så långt möjligt vara öppna för alla medlemsstater som önskar att delta och inte begränsas till att endast gälla länderna i euroområdet.

Regeringen i Sverige var positivt inställd till en social dimension som var öppen för medlemsstaterna utanför euroområdet, men signalerade ingen vilja att överlåta mera befogenheter till EU-planet.

Inom dessa ramar verkar Sverige rentav aktivt för att främja ett socialt Europa. Statsminister Stefan Löfven har tillsammans med Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker inbjudit stats- och regeringscheferna samt ett antal arbetsmarknadsparter och andra organisationer till ett EU-toppmöte för rättvisa villkor och tillväxt i Göteborg den 17 november 2017.
De engelska webbsidorna för Social Summit for Fair Jobs and Growth erbjuder i detta skede basinformation, men på Twitter dyker det upp ett och annat under fyrkantstaggen #SocialSummit17.

Några ord på svenska om vägen mot Göteborg erbjuder bloggartiklarna Europeisk pelare för sociala rättigheter och Proklamation av europeiska pelaren för sociala rättigheter.

I går kunde den svenska regeringen yvas över att Sverige är bäst i EU på jämställdhet (för kvinnor), framför Danmark, Finland och Nederländerna. Närmare information om Gender Equality Index står till buds hos European Institute for Gender Equality EIGE.  

Svenska institutet för europapolitiska studier Sieps ordnade den 22 september 2017 ett seminarium Vad innebär egentligen Europas sociala dimension? Seminariespråket är engelska och videoupptagningen ungefär 2 timmar och 20 minuter.

Framtidsdiskussionen

På Twitter syns den allmänna diskussionen om Europas (EU:s) framtid under fyrkantstaggen #FutureOfEurope, medan #InitiativeEurope främst fångar upp stoff om president Macrons reformtankar.

Taggen #SocialRights hänför sig till den europeiska pelaren för sociala rättigheter och framtiden för ett socialt EU.

De nordiska EU-länderna resonerar utgående från sina allmänna EU-riktlinjer och statsbudgetära skäl, men tankar om EU-medborgarnas behov och intressen får vi lov att söka på annat håll.


Ralf Grahn