torsdag 28 oktober 2010

Vad gör EU-kommissionen år 2011? Arbetsprogrammet (CWP 2011)

På tjugotvå språk informerar Europeiska kommissionen om sitt arbetsprogram för nästa år: Kommissionen antar strategiska prioriteringar inför 2011 (pressmeddelande 27 oktober 2010, IP/10/1399).

Här är en snabb blick på EU-kommissionens prioriteringar för 2011 i sammandrag:

• Säkra att Europas sociala marknadsekonomi klarar sig ur krisen och vidare även efteråt (till exempel genom att införa en lagstiftningsram för att hantera bankkrisen, lägga fram förslag om att stärka skyddet för konsumenter som köpt finansiella tjänster och ta fram en förordning om kreditvärderingsinstitut – med syfte att komplettera den ambitiösa reformen av vår finansiella sektor nästa år).

• Återställa en sysselsättningsskapande tillväxt (exempelvis genom att införa nya finanspolitiska genomförandeåtgärder, lägga fram förslag om att stödja EU-företagens konkurrenskraft, särskilt små och medelstora företag, införa en europeisk handlingsplan för energieffektivitet, föreslå ett initiativ om socialt medvetna företag [Social Business initiative], lägga fram lagstiftningsförslag om utstationering av arbetstagare och arbetstid som ska utarbetas i nära dialog med arbetsmarknadens parter, förbättra regelverken om företagsbeskattning och mervärdesskatt).

• Fortsätta arbetet med en agenda för medborgarna: rättigheter, frihet och rättvisa (exempelvis genom att stärka konsumenternas rättigheter, införa en gemensam referensram för avtalsrätt, ta fram förnyad lagstiftning för civilskydd, lägga fram ett program för registrerade resenärer och en ny förvaltningsstruktur för Olaf, EU:s byrå för bedrägeribekämpning).

• EU ska utnyttja sitt inflytande i globala sammanhang (till exempel genom att stödja den nya Europeiska utrikestjänsten, tillämpa 2020 års tillväxtmål i internationella sammanhang och fortsätta att förbättra EU:s utvecklingsbistånd genom att fokusera på dem som behöver det mest).

• Från att genomföra insatser till att påverka: (exempelvis genom att lägga fram ett förslag till nästa fleråriga budgetram, ge smart lagstiftning en central roll och förlänga samrådsperioden till 12 veckor)

EU-kommissionens arbetsprogram för år 2011 åtföljs av fyra bilagor:

• En förteckning över 40 strategiska initiativ som kommissionen planerar att lägga fram under 2011 (bilaga I).

• En förteckning över ytterligare 140 möjliga initiativ som förbereds fram till slutet av mandatperioden (bilaga II).


• En förteckning över förslag till förenklingar och förslag som dragits tillbaka (bilagorna III och IV).

Den som lyckades läsa sig igenom kommissionens prioriteringar ens i sammandrag (ovan) inser varför arbetsprogrammet knappast kommer att toppa bästsäljarlistorna i Europa. Tyngdpunkterna och de planerade förslagen (i bilagorna) är däremot av stor betydelse för de företag som handlar på den inre marknaden, det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES som består av 30 länder och 506 miljoner konsumenter.


Kommissionens arbetsprogram 2011

Det är positivt att webbsidan Kommissionens arbetsprogram finns på svenska. Däremot är upplägget något förvillande. Först snubblar man över José Manuel Barrosos årsgamla politiska riktlinjer (på engelska), medan den följande länken för en till den centrala webbsidan för kommissionens stora framtidsstrategi, Europa 2020. Dessutom kontrasterar de grandiosa EU2020 planerna med det minst sagt blygsamma intrycket av webbsidan (både sak och grafik).

Följande länk bär i väg till konsekvensbedömningar (så kallade färdplaner) beträffande kommissionens lagförslag och initiativ (även detta på engelska).

Det är först efter denna hinder- och distraktionsbana som läsaren träffar på det egentliga skälet till besöket, nämligen kommissionens arbetsprogram (på engelska, presenterat som ’provisional version’):

Commission Work Programme 2011 VOL. I; Brussels xxyyzzzz COM(2010) 623/2 (12 sidor)

För de europeiska intresseorganisationerna och deras rådgivare är de fyra bilagorna (även de på engelska och i nuet ’provisional version’) minst lika tilldragande som huvudtexten i ’CWP 2011’, eftersom de ger grundläggande information om enskilda förslag:

Annexes to the Commission Work Programme 2011 VOL. II; Brussels, xxyyzzzz COM(2010) 623/2 (43 sidor)

Arbetsprogrammet och bilagorna har ännu inte lagts upp bland COM-dokumenten på Eur-Lex ens på engelska.




Ralf Grahn



P.S. Bland dem som ingående studerar EU-kommissionens arbetsprogram (CWP 2011) och försöker påverka förverkligandet finns Eurochambres, sammanslutningen för lokala, regionala och nationella handelskamrar i Europa. Eurochambres har 20 miljoner medlemsföretag i 45 länder.

Starta eget i Finland: Eget företag 2010

Infopankki (Infobanken) erbjuder en inkörsport för invandrare i Finland på femton språk. Infobankens svenska webbsidor är indelade i följande ämnen: välkommen till Finland, tillståndsfrågor, boende, det finska och svenska språket, arbete, utbildning, hälsa, socialtjänster, krissituationer, kultur och fritid, föreningar och hur man använder Infobanken.

Vi tittar först lite närmare på Infobankens information på svenska för den som vill starta ett eget företag i Finland.


Eget företag

Under rubriken Eget företag erbjuder Infobanken korta texter: att starta ett företag, affärsverksamhetsplan, företagsformer (i verkligheten finansiering, mao den avsedda texten saknas), finansiering, företagarens skyldigheter och rättigheter samt den finländska företagskulturen. Webbsidorna innehåller länkar till mer ingående information och rådgivning.


Nyföretagarcentralerna

Infobankens sida Eget företag erbjuder dig en länk till Jobs and Society, vilket betyder att den är föråldrad. Numera heter det Nyföretagarcentral (Uusyrityskeskus). Den andra bristen är att du landar på en finsk riksomfattande startsida Uusyrityskeskukset Suomi. Inte ens det svenska namnet Nyföretagarcentral(er) eller en engelsk motsvarighet förekommer på startsidan.

Du måste vara mycket noggrann för att på den purfinska ingångssidan upptäcka den enda svenska länken Eget företag. Denna sida innehåller enbart en länk: Eget företag 2010 handledning för blivande företagare.


Eget företag 2010

Eget företag 2010 är en färsk skriftlig guide, eftersom det finska originalet Oma yritys har utkommit 2010.

På 36 sidor behandlar broschyren Eget företag 2010 följande frågor:

Jag - företagare?
Företagartest
Från idé till företag
Val av företagsmodell
Företagsformer
Beskattning av företag
Tillstånd för affärsverksamhet
Grundande och registrering av ett företag
Anmälan och avgifter till myndigheterna
Företagarens pensions- och arbetslöshetsskydd
Anställning av arbetskraft
Startpenning
Ekonomikontroll och datateknik
Marknadsföring
Företagsbild
En marknadsförbar affärsidé
Preliminär plan över affärsverksamheten
Investeringsplan
Lönsamhetsberäkning
Kassabudget
Resultaträkning
Checklista för den som planerar ett företag
Företagets miljöansvar


Det är svårt att tänka sig att många svenskspråkiga (nordbor) hittar fram till guiden Eget företag 2010 via de länkar vi följde, men den som lyckas får tillgång till tidsenlig handledning.

Med detta enda undantag på svenska kan vi säga att bristerna på svensk och engelsk webbinformation hos ’Uusyrityskeskukset Suomi’ är häpnadsväckande. Webbsidorna upprätthålls av föreningen Suomen Uusyrityskeskukset ry.

Hurdana erfarenheter har du och dina bekanta – finlandssvenskar, nordbor, invandrare - av information och tjänster i Finland, språkligt och i sak?




Ralf Grahn



P.S. Omkring 110000 små och medelstora företag är medlemmar i Företagarna i Finland (Suomen Yrittäjät). Förbundet upprätthåller webbsidor och publicerar viktiga ställningstaganden även på svenska. Det finns regionala företagarföreningar som fungerar på svenska.

lördag 23 oktober 2010

Arbetsmarknadsnyckeln informerar om arbetslivet i Finland

Webbportalen Arbetsmarknadsnyckeln erbjuder grundläggande information om spelrgelerna i arbetslivet i Finland. Arbetstagarens rättigheter och skyldigheter beskrivs kort och begripligt. Webbsidorna har skapats av de centrala arbetsmarknadsorganisationerna: Akava, Finlands Näringsliv EK, Kommunala arbetsmarknadsverket KA, Kyrkans arbetsmarknadsverk, Finlands Fackförbunds Centralorganisation FFC, Tjänstemannacentralen STTK (FTFC) och Statens arbetsmarknadsverk VTML.

Guiden finns tillgänglig även på finska under namnet Työmarkkina-avain och på engelska som Guide to working in Finland.

Arbetsmarknadsnyckeln är uppdelad i sju huvudsidor enligt ämnesområde: arbetsavtal, arbetstid, lön, sociala förmåner, spelregler, samarbete och information. Varje huvudsida erbjuder sedan tydliga länkar till vidare information. Sidkartan, det alfabetiska registret och möjligheterna att söka kompletterar möjligheterna att hitta uppgifter om det man är intresserad av.

Webbsidorna verkar rediga och sakliga. Texterna är korta och lättlästa, så det är behändigt att hitta basinformation. Å andra sidan ska man inte förvänta sig mer än grundläggande information.

Arbetsmarknadsnyckeln kan vara till hjälp för unga på väg in i arbetslivet, för äldre som vill klargöra grundfrågor samt för utlänningar som jobbar i Finland och invandrare.

Om man vill ha mer detaljerad information får man söka på annat håll, liksom om man behöver individuella råd.




Ralf Grahn



P.S. Sysselsättningen förbättras om jobb och arbetstagare möter varandra lättare. Mobilitet (rörlighet) är en nyckel till detta, även på europeisk nivå. Eures-nätverket informerar om lediga arbetsplatser i 31 europeiska länder och om hur det är att leva och arbeta utomlands.

tisdag 19 oktober 2010

Invandrare: Målet är snabbare integrering och jobb

I fredags gav regeringen i Finland ett förslag till en ny integrationslag till Riksdagen. Regeringen vill göra lagstiftningen tydligare och den vill att en större del av invandrarna får stöd för integreringen genast när de kommer till Finland. Statsrådet vill göra övergången till arbetslivet effektivare och snabbare, men även förebygga utslagning bland utsatta invandrare.

Inrikesministeriet har publicerat ett pressmeddelande som redogör för de viktigaste delarna av propositionen:



Lagen om främjande av integration ska i fortsättningen röra alla invandrare (15.10.2010)


Den som behöver motiveringar och detaljerade uppgifter kan bekanta sig med regeringens lagförslag:



Regeringens proposition till Riksdagen med förslag till lag om främjande av integration och ändring av vissa lagar som har samband med den RP 185/2010




Ralf Grahn



P.S. För invandrare från de nordiska länderna till Finland är tröskeln ofta lägre än för andra. Från Sverige kommer en hel del som har finländska rötter, så de kan i varierande grad fungera både på finska och svenska. Medierna spelar en viktig roll för att komma in ett nytt samhälle. För den som kan svenska, norska eller danska erbjuder dagstidningen Hufvudstadsbladet HBL och det svenska utbudet i rundradiobolaget YLE två uppenbara inkörsportar till livet i Finland.

söndag 17 oktober 2010

Förnyelsepaketet för EU:s inre marknad viktigt för näringslivet

Europa 2020-strategin (EU2020) är det övergripande programmet för att skapa smart, hållbar och inkluderande tillväxt inom Europeiska unionen. En modernare och smidigare inre marknad är en viktig byggsten i detta, särskilt betydelsefull för företagen.


Vad vet vi om reformplanerna för EU:s inre marknade efter konkurrenskraftsrådet den 11 till 12 oktober 2010?

Slutsatserna har ännu inte publicerats på svenska, så vi tyr oss till den engelska versionen (även franska och nederländska finns):



Competitiveness (Internal Market, Industry, Research and Space) 11 – 12 October 2010; document 14426/10.

Kommissionen förväntas publicera ett meddelande inom oktober. Kärnan återfinns i följande citat:


… the Commission communication: "Single market delivering smart sustainable and inclusive economic growth", expected to be released before end of October.

The communication, also called the "Single Market Act" (SMA), will be a two year plan (2011- 2012) containing around fifty initiatives aimed at ensuring a continuous optimization of the internal market and intended to contribute to the successful implementation of the EU 2020 objectives for stimulating employment and economic growth.



Den svenska regeringen rapporterar från rådsmötet:


En bättre fungerande inre marknad

Medlemsländerna välkomnade kommissionens arbete med att stärka och utveckla den inre marknaden för att öka EU:s tillväxt och sysselsättning i linje med tillväxtstrategin EU2020. Kommissionen ska den 27 oktober presentera en handlingsplan (Single Market Act) som kommer att omfatta många politikområden; bland annat innovation, hållbar utveckling, små och medelstora företag, investeringar och skattesamarbete. Det belgiska ordförandeskapets ambition är att rådsslutsatser om handlingsplanen ska antas vid rådsmötet den 10 december.



Inför konkurrenskraftsrådet uttryckte näringslivsorganisationen Businesseurope i några korta punkter sitt stöd för förnyelsen and den inre marknaden.



Eurochambres välkomnade i juni 2010 Mario Montis rapport om att utveckla den inre marknaden. Handelskammarorganisationen hoppades på drivkraft från EU-institutionerna. I den mer detaljerade genomgången var organisationen positiv till många förslag, men kritisk till andra.




Ralf Grahn





P.S. Hugh Barton-Smith på bloggen Grumpy Old European har gått in med ett inlägg om paneldiskussionen Mediacafé ”Europe: no medium, no message? Även Grahnlaw har publicerat ett blogginlägg.



Mathew Lowry var den som körde i gång diskussionen när han tog eld av idén om ökat obligatoriskt utrymme för EU-rapportering i ’public service’ bolag och förslaget om övervakning av mediernas EU-bevakning. Cosmetic Uprise har länkat till Lowrys artikel.

Det här är ett exempel på hur europeiska frågor (EU och Europarådet) diskuteras online, i sociala medier såsom Twitter och Facebook, men särskilt bloggar som ger utrymme för fakta, argument och diskussion på samma plats.




Över språk- och riksgränser flyter inläggen från redan 673 Europabloggar samman på Bloggingportal.eu, som erbjuder dig chansen att hålla dig uppdaterad om EU-politiken och samtidigt på ett trevligt sätt förbättra dina språkkunskaper.

fredag 15 oktober 2010

Invandrare och jobb: Sverige och Finland

Det är viktigt att invandrare kommer in i arbetslivet i sitt nya hemland, men det är jobbigare för ’outsiders’ som saknar de sociala nätverken än för infödda. Färdigheter, språkkunskaper och stödåtgärder hjälper på traven.



I samband med budgetpropositionen publicerade integrationsminister Erik Ullenhag ett pressmeddelande som anger vad den svenska regeringen kommer att göra för att främja integrationen i arbetslivet: Satsningar på arbete, språk och utbildning (12 oktober 2010):


- Arbete, utbildning och kunskaper i svenska språket är avgörande för integrationen. Vi måste bli bättre på att ge de människor som kommer till Sverige möjlighet att få ett arbete och lära sig svenska. Med de satsningar som presenteras i budgetpropositionen fortsätter regeringen arbetet för en bra integration, säger integrationsminister Erik Ullenhag.

Genom satsningar på arbete, språk och utbildning har regeringen lagt grunden för en fungerande integrationspolitik. Den 1 december i år träder reformen av nyanländas arbetsmarknadsetablering i kraft vilket lägger grunden för ett flyktingmottagande som snabbare kan leda till arbete och egen försörjning. Vidare förstärks insatserna för att motverka rasism och intolerans. Dessutom sker en ökad satsning på åtgärder för nationella minoriteter i budgetpropositionen som presenteras i dag.

De viktigaste satsningarna är:

 Instegsjobben förstärks. Lönesubventionen höjs från 75 procent till 80 procent. Totalt satsas 200 miljoner kronor under mandatperioden.

 Ekonomisk ersättning till bra skolor i utsatta områden. Ekonomiska incitament för att gynna skolor i utsatta områden som förbättrar sina resultat införs. Satsningen omfattar 60 miljoner kronor under mandatperioden.

 Fortsatt förbättring av svenska för invandrare, sfi. Det är viktigt att sfi kan kombineras med yrkesarbete, och det bör finnas möjlighet att läsa sfi på olika tider och att i högre utsträckning än idag läsa yrkesinriktad sfi.


 Utredning om införande av sfi-peng. Valfrihet inom sfi-undervisningen gynnar flexibilitet och individuell anpassning vilket behövs, vi vill också öppna för fler aktörer.

 Samhällsorientering ska erbjudas alla nyanlända. Målgruppen som får samhällsorientering ska utvidgas till att omfatta vuxna nyanlända invandrare som inte hör till flyktinggruppen. Regeringen har avsatt medel för ett genomförande från 2012.


 Mikrolån, utvecklad rådgivning och mentorskap för företagare. Ett särskilt uppdrag ges för rådgivning och mentorskap för att främja företagande bland utrikes födda, inklusive information om mikrolån. Satsningen på utvecklad rådgivning och mentorskap omfattar 120 miljoner kronor under mandatperioden.

 Nystartskontoren fortsätter och möjligheten med nystartszoner utreds. Syftet med nystartskontor är att den sökande ska kunna få kunskap och hjälp från myndigheter, kommun och rådgivningsaktörer för att bättre tillvarata företagsidéer och uppmuntra entreprenörskap. Vissa områden i Sverige kännetecknas av låg förvärvsgrad, stort beroende av försörjningsstöd och stort utanförskap. Vi vill undersöka möjligheten att pröva ett system med skattelättnader för företag i särskilt utsatta områden, så kallade nystartszoner, i Sverige. Den exakta utformningen ska utredas.



Finland


I Finland gäller statsrådets principbeslut om att främja arbetskraftsinvandring som det riktgivande dokumentet:



Åtgärdsprogram för arbetskraftsinvandring (5 november 2009)


Programmet gjordes upp med tanke på åren 2009-2011, men perspektiven och förslagen till åtgärder påverkades av den ekonomiska nedgången och den försämrade sysselsättningen.

Mycket kan göras för att ta tillvara potentialen hos utlänningar som redan finns i landet, och programmet redogör för olika åtgärder.

Åtgärdsprogrammet slår fast principer för rekryteringen av yrkeskunning arbetskraft från utlandet. Man tar hänsyn till den fria rörligheten inom den Europeiska unionens (EU) och det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) inre marknad. Inom EU-området vill myndigheterna agera aktivt och dra nytta av befintliga strukturer som Eures arbetsförmedlingsnätverk samt utveckla mekanismer för att öka rörligheten.

Utöver detta vill programmet öka samarbetet med andra länder därifrån arbetstagare kommer till Finland och att utveckla arbetsmarknaden för att förbättra mottagandet.

I bakgrunden finns vetskapen om att befolkningen åldras och att det kommer att uppstå behov att fylla jobb efter dem som pensioneras. Särskilt social- och hälsovårssektorn kommer att ha många avgångar samtidigt som antalet vårdbehövande åldringar ökar.

Enligt programmet var fördelningen mellan grupperna EU/EES och övriga arbetskraftsinvandrare följande (sid. 16):


Den största delen (över 30 %) av de arbetstagare som kommer till Finland från ett land utanför EU/EES-området är ryssar. Därefter kommer de största grupperna från Indien, Kina, Ukraina, USA, Turkiet och Thailand. Från EU/EES-området kommer det flest inflyttare från Estland och [står Finland, men avses troligen] Sverige. Därefter kommer Storbritannien, Tyskland, Polen, Rumänien, Frankrike, Spanien, Ungern och Italien.

Gruppen som arbetade fram programmet ansåg att det fanns behov av mer ingående statistiska och uppgifter om arbetskraftsinvandringen.




Ralf Grahn



P.S. Företag, organisationer, myndigheter och medborgare påverkas av det som sker inom den Europeiska unionen. Både fakta och åsikter hittas allt mer i sociala medier.



Flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar inläggen från 673 Europabloggar. Man kan bekanta sig med hela utbudet av nya inlägg eller begränsa utbudet till redaktörernas rekommendationer.

måndag 11 oktober 2010

EU-medborgare: Om du förnekas fri rörlighet

För den som är intresserad av EU-medborgares rätt till fri rörlighet erbjuder Wikipedia en artikel på svenska: Direktivet om fri rörlighet för unionsmedborgare. På engelska finns en mer utförlig artikel: Directive 2004/38/EC on the right to move and reside freely.



Direktivet 2004/38 skulle genomföras senast den 29 april 2006, men en korrekt implementering har blivit en långkörare mellan kommissionen i Bryssel och medlemsländerna.

Den 10 december 2008 antog kommissionen en nedslående rapport om tillämpningen av direktiv 2004/38/EG med en överblick av hur direktivet införlivats i nationell lagstiftning och hur det tillämpas i det dagliga livet:



Rapport om tillämpningen av direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier; Bryssel den 10.12.2008 KOM(2008) 840 slutlig; 14 sidor.




I juli 2009 utfärdade kommissionen ett meddelande om vägledning till ett bättre införlivande och en bättre tillämpning av direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (Text av betydelse för EES); Bryssel den 2.7.2009 KOM(2009) 313 slutlig; 20 sidor.



EU Law Blog följde med utvecklingen, när tiden för genomförande löpte ut, när kommissionen rapporterade om den bristfälliga implementeringen och när kommissionen publicerade sin vägledning.


Den inhemska lagstiftningen och myndigheternas beslut om unionsmedborgares rättigheter till fri rörlighet kan visa sig felaktiga, så rörliga EU-medborgare och deras familjer har skäl att studera grunderna mer ingående om de möter problem. Om tillämpningen är oriktig finns det möjligheter till rättelse. Källorna ovan erbjuder uppgifter om de frågor där genomförandet har haltat.




Ralf Grahn

lördag 9 oktober 2010

Håller EU-informationen måttet? Konkurrenskraftsrådet 11-12 oktober 2010

Är det ett hopplöst företag att sätta sig in i det som sker i Europeiska unionen, eller går det med ett mått av energi?


Vi tittar närmare på konkurrenskraftsrådet, som samlas måndag till tisdag (11-12 oktober 2010)i Luxemburg.



Rådet



Rådet är ett enda organ (ungefär som statsrådet) även om det sammanträder i olika rådskonstellationer (en aning som departement eller ministerier).




Rådskonstellationen konkurrenskraft behandlar frågor om inre marknaden, industri och forskning (samt rymdfrågor).



Dagordningen



På engelska har rådet publicerat en dagordning med de huvudsakliga mötesfrågorna och en tidtabell (daterad 7 oktober 2010; 2 sidor).



Bakgrundspromemoria



I går publicerade rådet en mer detaljerad promemoria (background note) om de frågor som behandlas av ministrarna (9 sidor). Informationen är främst avsedd för journalistkåren, men är till nytta för intresse- och medborgarorganisationer, myndigheter, företag och andra intresserade, såsom forskare, lärare och studenter.

Kvaliteten och mängden i bakgrundsinformationen varierar rätt mycket från möte till möte, liksom mellan olika ordförandeskap. Denna gång är PMt rätt fylligt, och det erbjuder en hyfsad inledning till de frågor som kommer att behandlas.

I detta fall finns det också rikligt med länkar till de dokument som ligger till grund för diskussionerna. De gör livet lättare för dem som har ett professionellt eller annars djupare intresse i någon fråga.

Formuleringarna är ”tjänstemannamässiga” så de skilda medlemsländernas ställningstaganden och eventuella stridsäpplen får man söka på annat håll.

Se till exempel avsnittet om språkarrangemangen för EU-patentet, där vi vet att Italien och Spanien hårdnackat motsatt sig förslaget om tre privilegierade språk (engelska, franska, tyska) i en fråga som är otroligt viktig för näringslivet i Europa, men som kräver enhälligt beslut.



Öppna rådsöverläggningar



Småningom har rådet blivit mera öppet för allmänheten. När rådet fungerar som lagstiftare tillsammans med Europaparlamentet (det ordinarie lagstiftningsförfarandet och första behandlingen av andra lagstiftningsakter) håller det öppna rådsöverläggningar (public deliberations).

I principiellt viktiga frågor håller rådet offentliga debatter (public debates).

Hittills handlar det nog mer om ett litet insteg för principen om öppenhet, än om en äkta debattkultur med öppen argumentering.



För konkurrenskraftsrådet finns det en tidtabell för de öppna rådsöverläggningarna och de offentliga debatterna. De lagstiftande åtgärderna förväntas bli avklubbade utan diskussion, så där finns inte mycket att hämta.

Däremot kan presentationerna och diskussionerna om EU-patentet och planerna för den inre marknaden erbjuda några guldkorn åt dem som har ett yrkesmässigt intresse.




Tidtabellen innehåller en länk till rådets audiovisuella tjänst, eftersom man kan följa med diskussionerna liksom även presskonferenserna på distans.



Kommissionen




I går publicerade kommissionen ett överskådligt pressmeddelande om konkurrenskraftsrådet (enbart på engelska): Competitiveness Council 11/12 October 2010 (8 October 2010, MEMO/10/478).

Utöver den klara och tydliga formen erbjuder kommissionen länkar till aktuell information om de enskilda frågorna.



Sammandrag

Inför konkurrenskraftsrådet har det belgiska ordförandeskapet, rådets presstjänst och kommissionen publicerat förhandsinformation på liknande sätt som inför andra rådsmöten.

Det aktuella materialet som producerats på EU-nivå finns vanligen på engelska eller franska, eventuellt på ordförandeskapets språk.

Denna gång håller det offentliggjorda materialet högre klass än normalt, men förhoppningsvis kan vi se det som ett uttryck för en stigande trend.



Nationell information

Den förhandsinformation som produceras av Europeiska unionen har varit av varierande kvalitet, men vi hoppas på en positiv utveckling.

De nordiska EU-medlemmarna har en rätt konsekvent tradition av mer öppen information för allmänheten, så för dem som behärskar språken erbjuder de en viktig källa.



Från Sverige hittar vi ett pressmeddelande där handelsminister Ewa Björling uttalar sig. På samma sida finns det en länk till den sedvanliga kommenterade dagordningen för rådsmötet.



Europautskottet i det danska Folketinget (Folketingets Europaudvalg) har varit en viktig modell för hur de nationella parlamenten följer upp frågor i den Europeiska unionen. Utskotter erbjuder en detaljerad promemoria (13 sidor) om de frågor som kommer upp till behandling i konkurrenskraftsrådet.



Med statsministern och andra centrala ministrar på resande fot höll regeringens EU-ministerutskott i Finland undantagsvis inget möte på fredagen.



Den finländska regeringen publicerar ofta sina pressmeddelanden om rådsmötena på finska, svenska och engelska. Mer detaljerat material från EU-utskottet finns ofta enbart på finska.



Relevant med tanke på konkurrenskraftsrådet är ett PM om reformen av den inre marknaden utgående från Mario Montis rapport: Mario Montin raportti ”Uusi sisämarkkinastrategia” (10 september 2010; 10 sidor).

Även om Norden har fungerat som vägvisare när det gäller öppenhet i EU, respekterar de offentliga handlingarna kraven på förtrolighet och diplomatiskt språkbruk. Sensationella avslöjanden får man leta efter på annat håll.




Ralf Grahn




P.S. På Grahnlaw (in English) har jag den senaste tiden behandlat frågor om tillväxtstrategin Europa 2020 och de planerade åtgärderna för att ge den inre marknaden nytt liv.



På den flerspråkiga bloggaggregatorn Bloggingportal.eu hittar man inläggen från 671 Europabloggar. De erbjuder fakta och åsikter om det som sker inom den Europeiska unionen. Samtidigt kan man på ett trevligt sätt bättra på sina språkkunskaper.



På min “inhemska” blogg, som också heter Grahnlaw, har jag gått in för att skriva om företagande, jobb och invandrare i arbetslivet på finska, svenska och engelska. EU-inlägg på finska publicerar jag i första hand på Eurooppaoikeus, som tidigare.

lördag 2 oktober 2010

EU: Nytt lyft för inre marknaden?

I ett tal som rubricerats som tillståndet i unionen presenterade ordförande José Manuel Barroso den 7 september 2010 kommissionens arbetsprogram för 2011 inför Europaparlamentet.

Barroso såg fem stora utmaningar för den Europeiska unionen under det kommande året:


• Reda ut den ekonomiska krisen och ekonomisk styrning,
• återskapa tillväxt och sysselsättning genom att skynda på reformagendan Europa 2020,
• bygga ett område med frihet, rättvisa och säkerhet,
• inleda förhandlingar om en modern EU-budget,
• öka vårt inflytande på den globala arenan.



Ekonomiska prioriteter

Som vi kunde konstatera satte Barroso ekonomin och tillväxten högst för att förbättra sysselsättningen:


Sunda offentliga finanser är ett medel för att skapa tillväxt som i sin tur ger sysselsättning. Vårt mål är tillväxt, hållbar tillväxt, tillväxt för alla. Detta är vår övergripande prioritering, och det är där vi måste satsa.

Europa 2020 börjar nu. Vi måste tidigarelägga och påskynda de mest tillväxtfrämjande reformerna på vår agenda. Det skulle kunna höja tillväxtnivåerna med över en tredjedel till 2020.

Detta innebär att vi måste koncentrera oss på tre prioriteringar: att få fler människor i arbete, stärka konkurrenskraften för våra företag och fördjupa den inre marknaden.




Akt för inre marknaden


Barroso nämnde Mario Montis rapport (inlägget på engelska) om den inre marknaden och lovade en övergripande akt för den inre markanden inom oktober.



I ett brev till ledamöterna i Europaparlamentet (MEMO/10/393) beskrev Barroso mer detaljerat kommissionens arbetsprogram för 2011. Avsikten är att kommissionen antar arbetsprogrammet inom oktober.



Mot bakgrunden av tillväxtstrategin Europa 2020 (EU2020; ett av flera inlägg på engelska) och dess huvudinitiativ (”flagship initiatives”) kommer arbetsprogrammet för 2011 att omfatta följande åtgärder för att frigöra den inre marknadens potential:


• Åtgärder som ska anges i inremarknadsakten.
• En europeisk referensram för avtalsrätt och åtgärder mot de hinder som företag och enskilda möter när de försöker driva in skuldfordringar i andra medlemsstater. När tillgången på kapital är begränsad är indrivandet av fordringar oerhört viktigt för företagens överlevnad.
• En utvärdering av utvecklingen av roamingtjänster.
• Omarbetade regler om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn.
• Avslutande av arbetet med kollektiv prövning.
• Definition av hur EU kan bidra till den stora utmaning som en pensionsreform utgör.

Kommissionen kommer att lägga fram förslag för att minska den administrativa bördan för de ekonomiska aktörerna, i synnerhet de små och medelstora företagen.



Reformtankar för inre marknaden




I EUobserver har Honor Mahony publicerat kommissionären Michel Barniers tankar om att återförena den inre marknaden och medborgarna genom att ge nytt liv åt det sociala i den sociala marknadsekonomin: EU citizens no longer see benefits of internal market, Barnier says (22 september 2010).




I Finland har regeringens EU-ministerutskott behandlat en promemoria med synpunkter på Mario Montis rapport inför inremarknadsakten (enbart på finska): Mario Montin raportti ”Uusi sisämarkkinastrategia” (10 september 2010).




Ralf Grahn