fredag 28 april 2017

En digital inre marknad: namnkrångel i Europaparlamentet

I bloggartikeln EU:s strategi för en digital inre marknad presenterades det strategiska sammanhanget för agendan, medan inlägget Huvudpunkter för en digital inre marknad återgav några huvuddrag av meddelandet och de kommande förslagen i koncentrat.

Vi vänder oss nu till behandlingen i Europaparlamentet, men först till några frågor  om rubricering och översättning.


Betänkandet

Eftersom det inte handlade om ett lagförslag, utan ett principiellt viktigt åtgärdspaket, beredde Europaparlamentet ett betänkande på eget initiativ. Proceduren kan vi följa under referensen 2015/2147(INI).

Det var inte så lite: Två föredragande, Kaja Kallas och Evelyne Gebhardt, beredde för två utskott (Utskottet för industrifrågor, forskning och energi ITRE och Utskottet för den inre marknaden och konsumentskydd IMCO), efter utlåtanden från hela sex andra utskott, ett gemensamt betänkande som går på 84 sidor (fyra gånger mer än kommissionens strategimeddelande):

Betänkande A8-0371/2015 om ”Vägen mot en rättsakt för den digitala inre marknaden”

Namnkrångel

Den svenska rubriken följer i stort den engelska språkdräkten (Towards a Digital Single Market Act). Båda påminner visserligen om inremarknadsakten (Single Market Act) - både den ursprungliga och den andra, SMA I och SMA II - men de motsvarande vitböckerna om kommande konkreta förslag saknade Towards (Vägen mot) som ingick i namnet på den grönbok som föregick inremarknadsakten. Nu  handlade det dock inte längre om ett utkast för offentligt samråd.

Vi må vara överens om att en sömlös digital inre marknad ligger i framtiden, men med denna logik rubricerades alltså meddelandena kring inremarknadsakterna. Jag hänvisar till de engelska versionerna (som förmodade original), först grönboken och sedan de två vitböckerna:
Towards a Single Market Act; Brussels, 11.11.2010 COM(2010) 608 final/2  

Single Market Act - Twelve levers to boost growth and strengthen confidence; Brussels, 13.4.2011 COM(2011) 206 final  

Single Market Act II - Together for new growth; Brussels, 3.10.2012 COM(2012) 573 final    

Jag förstår inte Europaparlamentets rubrikval.

Förtydligandet av det något pompösa ordet Act (som i Single Market Act) till rättsakt på svenska ledde i fel riktning, eftersom det handlade om en strategi som skissade sexton utlovade förslag eller åtgärder, inte om ett framtida förslag till förordning eller direktiv.

Jag tittade på hur namnfrågan hade lösts på några andra språk. På danska, tyska och nederländska liknade rubriken den aningen missvisande engelska, liksom på spanska, franska och italienska.

Rakt på sak och utan krusiduller talade den finska versionen om ett åtgärdspaket för den digitala inre marknaden (mietintö digitaalisten sisämarkkinoiden toimenpidepaketista), samma formel som använts för inremarknadsakterna.

Det är nog min favorit om vi vill undvika ordet strategi i institutioner där det vimlar av dem.
På engelska hette kommissionens meddelande alltså A Digital Single Market Strategy for Europe; Brussels, 6.5.2015 COM(2015) 192 final; och på svenska En strategi för en inre digital marknad i Europa.  

Här avvek den svenska ordföljden från den sedvanliga, eftersom den inre marknaden vanligen behandlas som ett fast begrepp. Det verkar mer naturligt att tala om en digital inre marknad.

Jag påminner blott i förbifarten om diskussionen om hur det officiella engelska begreppet “internal market” i praktiken fått vika för “single market”, medan den inre marknaden lever kvar på svenska och andra germanska språk.

Även här har finska översättare följt med det engelska språkbruket genom att åtminstone i vissa fall använda “yhtenäismarkkinat”, ungefär enhetsmarknad eller enhetlig marknad, en unifierad eller uniform marknad, det idealtillstånd single market pekar mot.


Ralf Grahn

torsdag 27 april 2017

Huvudpunkter för en digital inre marknad

I bloggartikeln EU:s strategi för en digital inre marknad kom vi från kommissionens politiska riktlinjer till det utlovade åtgärdspaketet:

En strategi för en inre digital marknad i Europa; Bryssel den 6.5.2015 COM(2015) 192 final (20 sidor) [den ovanliga ordföljden på pärmbladet]

Grunden till de skissade ågärderna för den framtida digitala inre marknaden utgörs av fakta och analyser samlade i det medföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar:
A Digital Single Market Strategy for Europe - Analysis and Evidence; Brussels, 6.5.2015 SWD(2015) 100 final (109 sidor)


Potentiell nytta

I stöd av arbetsdokumentet lägger kommissionen fram en ny uppskattning av den potentiella nyttan (utöver bättre livskvalitet) genom ekonomisk tillväxt som kunde skapa nya jobb och finansiera välfärdssamhället (s. 3):

Europa har kapacitet att vara ledande i den globala digitala ekonomin och vi kan utnyttja vår kapacitet bättre än vi gör nu. Fragmentering och hinder som inte finns på den fysiska inre marknaden håller oss tillbaka. Om dessa hinder undanröjs i Europa skulle EU:s BNP öka med ytterligare 415 miljarder euro.

Att röja alla hinder och utnyttja Europas potential fullt ut skulle alltså ha en stor betydelse för oss unionsmedborgare.

Tre pelare

På sidorna 3-4 i meddelandet anger kommissionen dispositionen, nämligen en indelning i tre pelare:

  • Förbättra tillgången till digitala varor och tjänster för konsumenter och företag – Detta kräver att de stora skillnaderna mellan nätvärlden och den fysiska världen försvinner snabbt, så att hinder för gränsöverskridande nätverksamhet undanröjs.

  • Skapa goda förutsättningar för att digitala nät och tjänster ska blomstra – Detta kräver säker och pålitlig infrastruktur och innehållstjänster med hög hastighet, i kombination med rätt regelverk för innovation, investeringar, rättvis konkurrens och lika spelregler.

  • Maximera tillväxtpotentialen för vår europeiska digitala ekonomi – Detta kräver investeringar i IKT-infrastruktur och IKT-teknik, exempelvis molntjänster och stordata, i forskning och innovation för att stimulera industrins konkurrenskraft och i bättre offentliga tjänster, delaktighet och kompetens.


Åtgärder

Meddelandet diskuterar de olika beståndsdelarna kring de tre pelarna för att sedan koka samman de planerade åtgärderna i en koncentrerad färdplan för att fullborda den digitala inre marknaden; här de sexton konkreta åtgärderna (s. 20):


Bättre tillgång till digitala varor och tjänster för konsumenter och företag i hela EU

Lagstiftningsförslag för gränsöverskridande enkel och effektiv avtalsrätt för konsumenter och företag (2015)

Översyn av förordningen om konsumentskyddssamarbete (2016)

Åtgärder på området paketbefordran (2016)

En bred översyn för att utarbeta lagstiftningsförslag om oberättigad geografisk blockering (2015)

Branschutredning om konkurrens på e-handelsområdet när det gäller näthandel med varor och tillhandahållande av tjänster på nätet (2015)

Lagstiftningsförslag för en reform av upphovsrätten (2015)

Översyn av satellit- och kabeldirektivet (2015/2016)

Lagstiftningsförslag för att minska administrativt krångel för företag som uppstår på grund av olika momssystem (2016)


Goda förutsättningar för att digitala nät och tjänster ska kunna blomstra

Lagstiftningsförslag för en reform av de nuvarande telekomreglerna (2016)

Översyn av direktivet om audiovisuella medietjänster (2016)

Omfattande analys av plattformarnas roll på marknaden inbegripet olagligt innehåll på internet (2015)

Översyn av direktivet om integritet och elektronisk kommunikation (2016)

Upprättande av ett avtalsbaserat offentligt-privat partnerskap om cybersäkerhet (2016)


Maximerad tillväxtpotential i den digitala ekonomin

Initiativ om ägande och fritt flöde av uppgifter (till exempel mellan leverantörer av molntjänster) och ett europeiskt moln (2016)

Antagande av en prioriteringsplan för IKT-standarder och utökande av europeiska interoperabilitetsramen till att omfatta offentliga tjänster (2015)

Ny en handlingsplan för e-förvaltning som innehåller ett initiativ om principen ”bara en gång” och ett initiativ om sammankoppling av företagsregister (2016)


Antalet åtgärder kan kännas stort, men i verkligheten är Juncker-kommissionen rätt sträng. I enlighet med kommissionens principer för bättre lagstiftning görs en  konsekvensbedömning innan nya förslag publiceras. Existerande regler manglas genom Refit-programmet för enklare och billigare EU-lagstiftning, vilket kan föra direktiv och förordningar till ättestupan.

***

Härnäst ska vi se på hur kommissionens strategi för en digital inre marknad har tagits emot.


Ralf Grahn

onsdag 26 april 2017

EU:s strategi för en digital inre marknad

I denna bloggartikel närmar vi oss den framtida digitala inre marknaden från den strategiska inramningen: Europeiska kommissionens politiska riktlinjer och arbetsprogram. Sedan tar vi en titt på de officiella handlingarna.


Junckers politiska riktlinjer
Innan ordföranden valdes och den nya kommissionen godkändes, hade den kommande ordföranden Jean-Claude Juncker presenterat sina politiska riktlinjer, vilka finns samlade i publikationen En ny start för EU, tillsammans med annat relevant material.
Bland de tio strategiska prioriteterna fanns en sammankopplad digital inre marknad (som nummer 2), “a connected digital single market” i den engelska versionen av publikationen, A New Start for Europe.

Målsättningarna är värda att hållas i minnet:

Enligt min mening måste vi bli mycket bättre på att utnyttja de gränslösa möjligheter som den digitala tekniken erbjuder. För att göra detta måste vi våga splittra nationella barriärer i fråga om telekomlagstiftning och upphovsrätts- och dataskyddslagstiftning samt förvaltningen av radiovågor och tillämpningen av konkurrenslagstiftningen.

Om vi lyckas med det kan vi garantera att alla i EU snart kommer att kunna använda sina mobiltelefoner i hela Europa utan att behöva betala roamingavgifter. Vi kan se till att konsumenterna kan få tillgång till tjänster, musik, film och sportevenemang oavsett elektronisk plattform och oavsett var de befinner sig i EU. Vi kan skapa rättvisa konkurrensvillkor där alla företag som erbjuder varor eller tjänster i EU omfattas av samma dataskydds- och konsumentregler, oavsett var deras server finns. En sammankopplad digital inre marknad skulle kunna generera upp emot 250 miljarder euro i ytterligare tillväxt i EU under mandatperioden för nästa kommission. Därigenom skulle vi kunna skapa hundratusentals nya jobb, i synnerhet för unga, och ett dynamiskt kunskapsbaserat samhälle.   

För att uppnå detta kommer jag under de första sex månaderna av min mandatperiod att vidta målmedvetna åtgärder för att skapa en sammankopplad digital inre marknad, bl.a. genom att snabbt slutföra förhandlingarna om gemensamma EU- regler för uppgiftsskydd, genom att satsa mer på den pågående reformen av EU:s telekomregler, genom att modernisera upphovsrättsreglerna mot bakgrund av den digitala revolutionen och de ändrade konsumentbeteendena och genom att modernisera och förenkla konsumentreglerna för e-handel. Detta bör gå hand i hand med insatser för att främja digital kompetens och digitalt lärande i samhället och göra det lättare att starta innovativa nya företag. En ökad användning av digital teknik och internettjänster bör bli ett övergripande politiskt mål inom alla sektorer, såväl offentliga som privata.


Kommissionens arbetsprogram
Eftersom kommissionen tillträdde den 1 november 2014, var 2015 det första egentliga verksamhetsåret. Det var därför Kommissionens arbetsprogram 2015 - En ny start COM(2014) 910 final som tog det följande steget (s. 6), genom att konkretisera:

Kommissionen håller på att utarbeta en strategi om de viktigaste hindren för en säker, förtroendeingivande och dynamisk digital inre marknad. Strategin ska ha sex delar: bygga upp förtroende, avlägsna hinder, säkra tillgång till nätet, bygga upp den digitala ekonomin, främja e-samhället samt investera i forskning och innovation i världsklass inom informations- och kommunikationsteknik.
Även i bilagan med nya initiativ COM(2014) 910 final ANNEX 1 nämndes den digitala inre marknaden:

En sammankopplad digital inre marknad  

4. Paketet för en digital inre marknad

Målet är att konsumenterna ska ha gränsöverskridande tillgång till digitala tjänster, att företagen ska få lika villkor och att det ska skapas förutsättningar för en livskraftig digital ekonomi och ett digitalt samhälle. Här ingår även lagstiftning om bl.a. en moderniserad upphovsrätt.


Strategin för en digital inre marknad

I maj publicerade kommissionen två officiella handlingar; för det första meddelandet:

En strategi för en inre digital marknad i Europa; Bryssel den 6.5.2015 COM(2015) 192 final (20 sidor) [den ovanliga ordföljden på pärmbladet]

För det andra handlade om det medföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar, det vill säga analys och evidens för de skissade åtgärderna (publicerat endast på engelska):
A Digital Single Market Strategy for Europe - Analysis and Evidence; Brussels, 6.5.2015 SWD(2015) 100 final (109 sidor)

Meddelandet inleddes genom det citat vi redan såg i kommissionens politiska riktlinjer.

På sidan 3 och med stöd i arbetsdokumentet gav kommissionen i meddelandet en ny uppskattning av den potentiella nyttan av att rasera alla hinder och utnyttja alla möjligheter:

Europa har kapacitet att vara ledande i den globala digitala ekonomin och vi kan utnyttja vår kapacitet bättre än vi gör nu. Fragmentering och hinder som inte finns på den fysiska inre marknaden håller oss tillbaka. Om dessa hinder undanröjs i Europa skulle EU:s BNP öka med ytterligare 415 miljarder euro.

***

Härnäst ska vi ta oss en titt på innehållet i EU-kommissionens strategi för en digital inre marknad.


Ralf Grahn

torsdag 20 april 2017

Europeiska tjänstestandarder

Den europeiska standardiseringen utgör en del av EU:s inremarknadsstrategi:
Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag; Bryssel den 28.10.2015 COM(2015) 550 final


Standardiseringspaketet

Vi presenterade kommissionens vision för det europeiska standardiseringssystemet (ESS) i blogginlägget EU:s standardiseringspaket, men vi ska även erbjuda summeringen i meddelandet:

Europeiska standarder för 2000-talet; Bryssel den 1.6.2016 COM(2016) 358 final

Kommissionens sammandrag tar upp frågorna i en något annan ordning än bloggartikeln (s. 12):

I meddelandet från april om IKT-standarder och det gemensamma initiativet om standardisering tillsammans med detta standardiseringspaket anger kommissionen en sammanhållen vision för standardisering till stöd för det politiska beslutsfattandet. Det består av följande dokument:

1. Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2017, vari anges strategiska prioriteringar och mål för den europeiska standardiseringen med hänsyn till EU:s långsiktiga strategier för arbetstillfällen och tillväxt, t.ex. handlingsplanen för cirkulär ekonomi, och vilka europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som kommissionen har för avsikt att begära från de europeiska standardiseringsorganen under 2017.

2. Artikel 24-rapporten och Refit-dokumentet som innehåller uppgifter om hur ESS fungerar och som underbygger policyutvecklingen i det gemensamma initiativet om standardisering.

3. Arbetsdokumentet om tjänstestandarder Använda potentialen hos europeiska tjänstestandarder för att hjälpa Europas konsumenter och företag.



Tjänstestandarder

Dels är repetition all lärdoms moder, dels fick vi en officiell svensk översättning av namnet på arbetsdokumentet om tjänstestandarder som följde med meddelandet COM(2016) 358 final.  

Arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar med vägledning för standardiseringen av tjänster finns nämligen tillgängligt endast på engelska:

Tapping the potential of European service standards to help Europe's consumers and businesses; Brussels, 1.6.2016 SWD(2016) 186 final (12 sidor)

(På svenska alltså: Använda potentialen hos europeiska tjänstestandarder för att hjälpa Europas konsumenter och företag)

Efter en inledning om (det ringa) antalet tjänstestandarder samt om deras egenskaper, hänvisar arbetsdokumentet till den rättsliga grunden för standarder i servicesektorn (s. 5), dels tjänstedirektivet, dels standardiseringsförordningen.


Tjänstedirektivet

Tjänstedirektivets 2006/123/EG artikel 26 om tjänstekvalitet nämner särskilt tjänstestandarder i 26.5:

5. Medlemsstaterna skall i samarbete med kommissionen uppmuntra utvecklingen av frivilliga europeiska standarder som skall underlätta kompatibiliteten mellan de tjänster som tillhandahålls av tjänsteleverantörer från olika medlemsstater, mottagarinformationen och tjänsternas kvalitet.  


Standardiseringsförordningen
Vad gäller EU-förordningen nr 1025/2012 om europeisk standardisering hänvisade arbetsdokumentet (s. 5) till artikel 1 och skäl 10, men jag citerar dem i den ordning vi naturligt bläddrar:


(10) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden [EUT L 376, 27.12.2006, s. 36] fastställs allmänna bestämmelser för att underlätta för tjänsteleverantörer att utöva sin etableringsfrihet och för att underlätta den fria rörligheten för tjänster, samtidigt som man behåller en hög kvalitetsnivå. Därmed åläggs medlemsstaterna att i samarbete med kommissionen uppmuntra utvecklingen av frivilliga europeiska standarder i syfte att främja kompatibiliteten mellan tjänster som tillhandahålls av leverantörer i olika medlemsstater, tillhandahållandet av mottagarinformation och tjänsternas kvalitet. Direktiv 98/34/EG gäller dock endast produktstandarder, medan standarder för tjänster inte uttryckligen omfattas. I praktiken blir det dessutom allt mindre relevant att göra åtskillnad mellan varor och tjänster på den inre marknaden. Det är inte alltid praktiskt möjligt att dra en klar gräns mellan standarder för produkter och standarder för tjänster. Många standarder för produkter innefattar en servicekomponent medan standarder för tjänster ofta även delvis rör produkter. Således måste det nuvarande regelverket anpassas till de nya omständigheterna genom att dess tillämpningsområde utökas till standarder för tjänster.



Artikel 1 Syfte
I denna förordning fastställs bestämmelser för samarbetet mellan europeiska standardiseringsorganisationer, nationella standardiseringsorgan, medlemsstater och kommissionen, för fastställandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter för produkter och tjänster som stöder unionens lagstiftning och politik, för fastställandet av sådana tekniska specifikationer på IKT-området som det kan hänvisas till, för finansieringen av den europeiska standardiseringen och för intressenternas delaktighet i den europeiska standardiseringen.


Färdplan

Från sidan 7 presenterar kommissionen de förestående konkreta stegen, vilka samlats i tre grupper av åtgärder:

  1. Bättre prioritera och skapa europeiska standarder med stöd av ett ramverk för att observera nationella standarder
  2. Minska hinder för gränsöverskridande leverans av tjänster
  3. Mer verksam information till tjänsteproducenter


StandarDays

För övrigt, som bäst (torsdag och fredag den 20-21 april 2017) ordnar de europeiska standardiseringsorganisationerna CEN och CENELEC i Bryssel StandarDays, ett seminarium kring europeiska standarder. Begivenheten samlar sakkunniga från nationella och europeiska standardiseringsorganisationer och myndigheter samt företag.  


Ralf Grahn

EU:s standardiseringspaket

Ett antal allmänna Blogginlägg om EU:s inremarknadsstrategi finns samlade när vi tar oss an ett särskilt område i meddelandet:

Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag; Bryssel den 28.10.2015 COM(2015) 550 final

Avsnittet 3.1. Att modernisera systemet för kvalitetsnormer (s. 12-13) handlade om europeisk standardisering och ledde fram till två planerade åtgärder (s. 22):

  • Gemensamt initiativ om standardisering (2016)
  • Specifik vägledning för standardisering av tjänster (2016)


Europeisk standardisering

Från den 1 januari 2013 tillämpas förordningen (EU) nr 1025/2012 om europeisk standardisering, som utgör den rättsliga ramen:

Artikel 1
Syfte

I denna förordning fastställs bestämmelser för samarbetet mellan europeiska standardiseringsorganisationer, nationella standardiseringsorgan, medlemsstater och kommissionen, för fastställandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter för produkter och tjänster som stöder unionens lagstiftning och politik, för fastställandet av sådana tekniska specifikationer på IKT-området som det kan hänvisas till, för finansieringen av den europeiska standardiseringen och för intressenternas delaktighet i den europeiska standardiseringen.


Standardiseringspaketet

I fjol publicerade Europeiska kommissionen ett standardiseringspaket som bestod av flera delar, först och främst det övergripande strategimeddelandet:

Europeiska standarder för 2000-talet; Bryssel den 1.6.2016 COM(2016) 358 final

Tjänstestandarder

För det andra det medföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar med vägledning för standardiseringen av tjänster (enbart på engelska):

Tapping the potential of European service standards to help Europe's consumers and businesses; Brussels, 1.6.2016 SWD(2016) 186 final

Standardiseringsrapport

För det tredje en rapport om efterlevnaden av standardiseringsförordningen jämte ett medföljande ingående arbetsdokument (detta endast på engelska):
Rapport om genomförandet av förordning (EU) nr 1025/2012 under perioden 2013-2015; Bryssel den 1.6.2016 COM(2016) 212 final
Analysis of the implementation of the Regulation (EU) No 1025/2012 from 2013 to 2015 and factsheets; Brussels, 1.6.2016 SWD(2016) 126 final

Standardiseringsprogram

För det fjärde EU:s arbetsprogram för 2017 jämte ett arbetsdokument med en redogörelse för 2016:

Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2017; Bryssel den 1.6.2016 COM(2016) 357 final

Commission Staff Working Document on the implementation of the actions foreseen in the 2016 Union work programme for European standardisation, including the implementing acts and mandates sent to the European standardisation organisations; Brussels, 1.6.2016 SWD(2016) 185 final  


Gemensamt standardiseringsinitiativ

I standardiseringsmeddelandet COM(2016) 358 betonade kommissionen behovet av uppslutning kring en modernisering av det europeiska standardiseringssystemet (ESS), särskilt för att snabbare utveckla standarder på områdena för informations- och kommunikationsteknik (IKT) samt tjänster (s. 6-9 och bilaga I s. 13):

Det gemensamma initiativet om standardisering lägger fast en vision och syftar till att modernisera det sätt på vilket standarder produceras i Europa. Det kommer särskilt att vara inriktat på viktiga punkter, nämligen att utarbeta standarder snabbare, överbrygga klyftan mellan forskningsprioriteringar och det europeiska standardiseringsarbetet, sätta tydligare prioriteringar och säkerställa en starkare internationell närvaro.  

Det gemensamma initiativet undertecknades den 13 juni 2016 (och innehållet kan laddas ned här): C(2016) 3211 final - Annex "Joint Initiative on Standardisation under the Single Market Strategy" to the Commission Decision on the approval and the signing of the Joint Initiative on Standardisation


IKT-standardisering  

Utöver standardiseringspaketet är det skäl att nämna att kommissionen i fjol våras publicerade ett meddelande rörande standardisering på det prioriterade IKT-området:

Prioriteringar för informations- och kommunikationsteknisk standardisering på den digitala inre marknaden; Bryssel den 19.4.2016 COM(2016) 176 final


Ralf Grahn


Allmänna källor

EU 2016 - Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet (kan laddas ned i EU Bookshop som pdf eller e-bok på 23 språk)
Regeringens skrivelse 2016/17:115 Verksamheten i Europeiska unionen under 2016