lördag 8 november 2008

Grahnlaw: Europarätt på webben

Min engelska blogg Grahnlaw har på ett och ett halvt år blivit ett litet nätbibliotek för europarätt och EU-politik. Här följer en tillbakablick och beskrivning av nuläget:

Looking back at more than 600 posts since April 2007, I imagine that Grahnlaw has grown into a small virtual library of EU law and politics.

Educational purpose

In the beginning, I looked at the United States Constitution, the European Court of Human Rights and at deciding moments in the history of European integration. Later, current EU politics and the Reform Treaty of the European Union became the main themes.

When the Council decided not to publish a readable, consolidated version of the Treaty of Lisbon, I started looking for ‘private’ consolidations of and materials on the new treaties, as well as campaigning for the publication of official consolidated versions in all the EU treaty languages.

I also began to present my own consolidated treaty texts, Article by Article. The Treaty on European Union (TEU) has been treated (more or less in full). Even if the Council belatedly decided to publish the new treaties consolidated, there are by now blog posts on more than a third of the Articles of the Treaty on the Functioning of the European Union (TFEU). The current policy area of this ongoing project is monetary policy with the European Central Bank. Universities and governments seem to be well represented among the readership.

The treaty posts have been interspersed with discussion about EU politics, especially questions about democratic legitimacy and accountability. The negative result in the Irish referendum led to long exchanges about the future of the European Union. There have been a number of posts on the parliamentary ratification processes in member states, but the Lisbon Treaty saga is still unfinished.

***

Business interests

New themes have appeared, below the treaty level. Exploration of the practical side of the European Union (European Community) has started. I have noticed that the internal market (single market) including public procurement and competition including state aid, as well as enterprise policies (SMEs), are of interest to businesses, governments and other legal practitioners within and outside the European Economic Area (EEA).

In addition to occasional posts on various subjects, my aim is to advance through the Procurement Directive 2004/18/EC from start to finish.

***

I have noticed that many readers arrive as a result of web searches, but sometimes the tail is too long. The search engine may have suggested an outdated entry, even when there are several newer and more relevant posts on the subject. At times, using the search options within the blog or looking at the contents or headlines of newer posts might lead to fresher information.

This virtual EU library appreciates comments, as well as hints about books and publications on EU law and politics. I have added a number of blogs and web sites to my blog roll, but suggestions are welcome:

http://grahnlaw.blogspot.com

Even if Grahnlaw in English is a fairly new venture, writing about EU law and politics has been a passion of mine for a number of years. Some of my earlier contributions on EU themes can still be found in Swedish and Finnish on various forums and my other blogs.

***

As a writer and ‘librarian’, I can hope to educate my readers, but I certainly educate myself.


Ralf Grahn

fredag 12 september 2008

Lissabonfördraget: Finland ratificerar och Åland tvekar

I dag tar ratificeringen av Lissabonfördraget ett kliv framåt i Finland, när president Tarja Halonen ger grönt ljus för att slutföra det formella förfarandet. Riksdagen godkände EU:s reformfördrag redan i juni, med en överväldigande majoritet.

Lissabonfördraget behandlas fortfarande i utskott i det åländska lagtinget, som genom landskapsregeringen har lobbat hårt för att stärka Ålands inflytande i skötseln av EU-frågor i Finland.

Finlands regering publicerade i går ett pressmeddelande inför presidentföredragningen:

”Utrikesministeriet
11.9.2008 14.54
Finland ratificerar Lissabonfördraget
Statsrådet föreslog torsdagen den 11 september att republikens president ratificerar Lissabonfördraget och fastställer lagen om sättande i kraft av fördraget. Avsikten är att republikens president ska fatta beslut i ärendet fredagen den 12 september.
Riksdagen antog för sin del fördraget den 11 juni.
Behandlingen av Lissabonfördraget vid parlamenten i Europeiska unionens medlemsstater har slutförts i övriga medlemsstater med undantag för Sverige och Tjeckien. Vid folkomröstningen i Irland i juni röstade man mot fördraget. Av medlemsstaterna har 17 deponerat sina ratifikationsinstrument hos den italienska regeringen.
Lagen om sättande i kraft av Lissabonfördraget behandlas även på Ålands landskapsdagar, vars godkännande har begärts för att bestämmelserna i fördraget ska kunna sättas i kraft i landskapet. Landskapsdagarnas godkännande är inte en förutsättning för Finlands ratificering.
Statsrådet gjorde följande uttalande i samband med behandlingen av ärendet: ”Diskussioner om Ålands deltagande i behandlingen av EU-ärenden samt om landskapets möjligheter att påverka dem har förts med representanter för landskapet Åland. På basis av diskussionerna bereds ett principbeslut som ska godkännas av statsrådet. Dessutom har man tillsatt en arbetsgrupp som ska bereda en ändring av självstyrelselagen i fråga om landskapets möjlighet att bli hört i EG-domstolen.”
Vidare upplysningar: enhetschef Päivi Kaukoranta, utrikesministeriet, tfn (09) 160 55715.”
***

Källa:

http://www.vn.fi/ajankohtaista/tiedotteet/tiedote/sv.jsp?oid=238127

Pressmeddelandet kan läsas även på finska och engelska.


Ralf Grahn

fredag 6 juni 2008

Åland, Finland och Lissabonfördraget

I Europa har endast en fråga om Finlands ratifikation av Lissabonfördraget överskridit nyhetströskeln: Hotar Åland godkännandet av de reformerade EU-fördragen?

Det är kanske artigast mot EU-medborgarna att inleda betraktelsen från de större sammanhangen för att sedan gå till de mindre.


Europeiska unionen

För att Lissabonfördraget ska träda i kraft för Europeiska unionens omkring 500 miljoner invånare krävs det att alla medlemsländer ratificerar reformfördraget. Jag citerar propositionen av regeringen i Finland (RP 23/2008 rd), där det sägs (s. 120):

”Bestämmelserna i artikel 6 i Lissabonfördraget innebär att fördraget träder i kraft den 1 januari 2009, förutsatt att det har ratificerats av samtliga fördragsslutande parter. Villkoret att det ska ratificeras av samtliga medlemsstater överensstämmer med nuvarande artikel 48 i EU-fördraget. Om samtliga medlemsstaters ratifikationsinstrument inte har deponerats före ingången av 2009, träder fördraget i kraft den första dagen i den månad som följer efter det att det sista ratifikationsinstrumentet har deponerats.”

Finland och 26 övriga medlemsstater måste alltså ratificera Lissabonfördraget för att det ska träda i kraft. Vill man hålla den överenskomna tidtabellen krävs det dessutom att samtliga ratifikationsinstrument har deponerats inom år 2008.

Ett enda medlemsland – stort eller litet – kan med andra ord stjälpa processen för resten av unionen. Finland har därför samma moraliska ansvar som varje annat EU-land gentemot resten av EU att nationellt godkänna det fördrag regeringen har undertecknat.


Finland

Riksdagen ska godkänna internationella förpliktelser som rör grundlagen i ett så kallat inskränkt grundlagsförfarande. Frågan avgörs med kvalificerad majoritet, och beslutet kräver två tredjedelar av de avgivna rösterna (Finlands grundlag 95 § 2 mom.).

Utrikesutskottets betänkande (UtUB 6/2008 rd) stöder sig på grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 13/2008 rd), där det konstateras att ett bifall av landskapet Åland inte är ett villkor för hur Finlands vilja att binda upp sig kommer till eller hur Finland uttrycker den.

Med andra ord, Finland kan godkänna Lissabonfördraget oberoende av om Åland bifaller fördraget för egen del.

Grundlagsutskottet påpekade dock att de rättsliga förhållandena blir mycket osäkra om Åland inte ger sitt bifall till ikraftträdandelagen, eftersom Finland inte till alla delar kunde garantera att fördraget genomförs på behörigt sätt i landskapet.

För invånarna i Europa är ståndpunkten om Finlands självständiga beslut av stor betydelse, för det betyder att Lissabonfördraget inte går i stöpet på grund av ett medlemsland som företräder en procent av EU:s befolkning, om två tredjedelar av riksdagen (där 199 ledamöter representerar Finlands fastland) godtar fördraget.



Åland


Befolkningen på Åland (28.000) motsvarar ungefär en halv procent av Finlands, så den riksdagsledamot som garanteras Åland svarar rätt väl mot proportionalitetsprincipen när det gäller politisk representation.

Grundlagsutskottet konstaterar att beslutet att sätta Lissabonfördraget i kraft på Åland förutsätter bifall av minst två tredjedelar av lagtinget.

Ålands lagting har 30 ledamöter, så om elva medlemmar motsätter sig leder det till att de nya förpliktelser som Lissabonfördraget innehåller och som hör till området för landskapets behörighet inte träder i kraft på Åland.

Grundlagsutskottet nämner att Åland har tagit upp följande frågor: subsidiaritetskontrollen, talerätt i Europeiska unionens domstol, representation i Europaparlamentet och utredning av följderna av unionen som juridisk person.

Ålands lagting har efter en utdragen remissdebatt sänt Lissabonfördraget till utskottsbehandling, men ingenting talar för att plenum kommer att avgöra frågan snart.
Särskilt tre skäl har pekat på en utdragen behandling: Utåt förhandlar landskapsregeringen med Finlands regering om ökat inflytande i de frågor grundlagsutskottet nämnde. Inom landskapet har förbudet mot snus och skattefri försäljning av snus samt förbudet mot vårjakt på sjöfågel stärkt den separatistiska oppositionen, som kräver att Finland förverkligar kraven utan prut. Ett avslag rörande Lissabonfördraget skulle leda till följder som grundlagsutskottet betecknade som rättsligt oklara, liksom till politiska vägval svåra att överskåda; sakligt sett behövs det en utredning av konsekvenserna.

Nu har ett fjärde skäl dykt upp, genom den lagmotion som har inlämnats av frigörelsesträvare. Sex ledamöter föreslår att landskapsregeringen ordnar en rådgivande folkomröstning om Lissabonfördraget mot bakgrund av den lösning av de så kallade inflytandefrågorna som föreligger vid tidpunkten för beslutet.

Undertecknarna anger inflytandefrågorna mycket skarpare än grundlagsutskottet, som nödvändiga krav: en egen åländsk plats i Europaparlamentet, egen talerätt inför EU-domstolen, rätt att delta i EU:s rådsarbete på alla nivåer och vid behov den ena av de två rösterna för Finlands riksdag i den parlamentariska subsidiaritetskontrollen som rör EU-lagförslag.


Ralf Grahn

onsdag 4 juni 2008

Finland ratificerar Lissabonfördraget

Finlands riksdag inleder i dag, den 4 juni 2008 behandlingen av Lissabonfördraget i plenum med sikte på att ratificera Europeiska unionens reformerade fördrag.

Regeringens proposition (RP 23/2008 rd) är lika omfattande som den svenska departementsskrivelsen Lissabonfördraget (Ds 2007:48) eller lagrådsremissen Lissabonfördraget av den 29 maj 2008, och till följd av det systematiska tillvägagångssättet den utförligaste helhetsbeskrivningen av Lissabonfördraget jag har stött på.

Efter remissbehandlingen i april sändes regeringens proposition till utrikesutskottet för betänkande och till stora utskottet (som fungerar som EU-utskott) och grundlagsutskottet för utlåtande.

Specialutskotten gavs möjlighet att ge utlåtanden, och de flesta av dem har hörsammat begäran: förvaltningsutskottet, lagutskottet, kommunikationsutskottet, jord- och skogsbruksutskottet, försvarsutskottet, kulturutskottet, social- och hälsovårdsutskottet, ekonomiutskottet, arbetslivs- och jämställdhetsutskottet samt miljöutskottet.

Finland ingick i de två tredjedelar av EU:s medlemsländer som godkände det konstitutionella fördraget (hösten 2006). I stället för ett enhetligt EU-fördrag medför Lissabonfördraget en struktur som ligger närmare den nuvarande med två ändrade fördrag: fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget). Det senare är det nya namnet på fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen (EG-fördraget).

Trots att strukturen är annan än i det konstitutionella fördraget är mycket av stoffet gemensamt, eftersom avsikten är att förverkliga de centrala reformtankarna. Lissabonfördraget är ett slags konstitution minus eller ’light’.

Riksdagens utrikesutskott har skrivit betänkandet om Lissabonfördraget (UtUB 6/2008 rd). Från en allmän synpunkt är även stora utskottets utlåtande (StoUU 1/2008 rd) och grundlagsutskottets utlåtande (GrUU 13/2008 rd) viktiga riksdagshandlingar.

Utrikesutskottet föreslår att riksdagen godkänner Lissabonfördraget och lagförslaget om att sätta i kraft de bestämmelser i fördraget som hör till området för lagstiftningen.

Enligt 95 § Finlands grundlag behövs riksdagens samtycke för att sätta i kraft internationella fördrag, när de innehåller bestämmelser som hör till området för lagstiftningen:

”Ikraftträdande av internationella förpliktelser

De bestämmelser i fördrag och andra internationella förpliktelser som hör till området för lagstiftningen sätts i kraft genom lag. I övrigt sätts internationella förpliktelser i kraft genom förordning som utfärdas av republikens president.

Ett lagförslag om ikraftträdande av en internationell förpliktelse behandlas i vanlig lagstiftningsordning. Om förslaget dock gäller grundlagen eller ändring av rikets territorium, skall riksdagen, utan att förslaget lämnas vilande, godkänna det med ett beslut som har fattats med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna.

I en lag om ikraftträdande av en internationell förpliktelse kan anges att bestämmelser om ikraftträdandet utfärdas genom förordning. Allmänna bestämmelser om publicering av fördrag och andra internationella förpliktelser utfärdas genom lag.”

Utrikesutskottet stöder sig på grundlagsutskottet, som har redogjort närmare för skälen till att Lissabonfördraget ska behandlas i så kallad inskränkt grundlagsordning, vilket betyder att betyder att beslutet ska godkännas med minst två tredjedelar av de avgivna rösterna (enligt 95 § 2 mom.).

Lissabonfördraget träder i kraft den 1 januari 2009, om alla medlemsländer har deponerat sina ratifikationsinstrument före det.

Medierna i Europa har närmast varit intresserade av de EU-länder där ratificeringen av Lissabonfördraget kan stöta på svårigheter. Finland, som ju godkände det konstitutionella fördraget med bred marginal, har därför inte tilldragit sig särskilt mycket uppmärksamhet. En enda fråga har överstigit den internationella nyhetströskeln: Åland.


Ralf Grahn



Källor:

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag om godkännande av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i fördraget som hör till området för lagstiftningen’ (RP 23/2008 rd)

http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2008/20080023.pdf



Utrikesutskottets betänkande 6/2008 rd

http://www.eduskunta.fi/triphome/bin/thw/?${APPL}=utppdf_ru&${BASE}=utppdf_ru&${THWIDS}=0.20/1212579200_46856&${TRIPPIFE}=PDF.pdf

tisdag 3 juni 2008

EU: Franska ordförandeskapet

Frankrike har öppnat sina webbsidor för ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Ingångssidan finns på fem språk (franska, engelska, italienska, spanska och tyska). Om en knapp månad börjar den egentliga aktiviteten på adressen:

http://www.ue2008.fr/index.html

I början av juli inleds det franska ordförandeskapet som pågår till årets slut.


Ralf Grahn

lördag 31 maj 2008

Sverige och Lissabonfördraget

Femton EU-länder har nu klarat av den viktigaste biten av ratificeringen av Lissabonfördraget. Presidentens underskrift eller deponeringen av ratifikationsinstrumentet saknas ännu för flera av dem, men ett klart flertal bland medlemsländerna har alltså i sak stökat undan det nationella godkännandet för Europeiska unionens reformerade grundfördrag.

Sverige har hela tiden följt en långsam tidtabell. När de första EU-medlemmarna körde igång ratifikationen, sände Sverige en i sig förtjänstfull departementspromemoria ut på en omfattande remissrunda.

Den detaljerade skrivelsen Lissabonfördraget (Statsrådsberedningen, Departementsserien Ds 2007:48, 20 december 2007) har hittills varit en av de grundligaste analyserna av Lissabonfördraget och en värdefull källa för dem som sysslar med europarätt.

Den svenska regeringen har nu, efter remisstidens slut i mars 2008, skrivit ett utkast till proposition om att godkänna Lissabonfördraget. Den 29 maj skickade regeringen förslaget på remiss till Lagrådet.

(Lagrådet i Sverige kollar att ett lagförslag inte strider mot grundlagen och granskar om det är juridiskt konsekvent.)

Förslaget till proposition är den färskaste omfattande utredningen om Lissabonfördraget på svenska, så det ligger nära till hands att det tar över rollen som källa av departementsskrivelsen. Ungefär lika heltäckande är Finlands regeringsproposition om att godkänna Lissabonfördraget (RP 23/2008 rd, givetvis tillgängligt även på finska HE 23/2008 vp).



Ralf Grahn


Källor:

Regeringskansliet har beslutat överlämna Lissabonfördraget till Lagrådet (Regeringskansliet, Statsrådsberedningen, pressmeddelande 29 maj 2008)
http://www.regeringen.se/sb/d/10616/a/106295

Lissabonfördraget (Statsrådsberedningen, Lagrådsremiss, 29 maj 2008): Ladda ner Lissabonfördraget (pdf 1,5 MB)
http://www.regeringen.se/sb/d/5676/a/106277

Lagrådsremisser och propositioner (Regeringskansliet, uppdaterad 25 september 2006)
http://www.regeringen.se/sb/d/1522/a/13506

Lagrådet
http://www.lagradet.se

Regeringens proposition till Riksdagen med förslag om godkännande av Lissabonfördraget om ändring av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om upprättandet av Europeiska gemenskapen och till lag om sättande i kraft av de bestämmelser i fördraget som hör till området för lagstiftningen’ (RP 23/2008 rd)
http://www.finlex.fi/sv/esitykset/he/2008/20080023.pdf

torsdag 22 maj 2008

Histoire de la construction européenne

Sextio år efter Europakongressen (1948) i Haag är det lämpligt att bekanta sig med integrationen i Europa ur ett längre perspektiv, särskilt som deltagandet från de nordiska ländernas sida har varit och fortfarande är varierande.

Marie-Thérèse Bitsch har skrivit standardverket om den europeiska integrationens historia. « Histoire de la construction européenne de 1945 à nos jours » har nyligen publicerats i behändigt pocketformat och utgåvan sägs vara uppdaterad.

De 401 sidorna inrymmer de viktigaste händelserna från slutet av andra världskriget till Europeiska unionens stora utvidgning år 2004.

Boken handlar inte enbart om Europeiska unionen och dess föregångare, utan OECE (OECD), Europarådet, försvarsallianserna och KSSE (OSSE) ges utrymme.

Det går utmärkt att sträckläsa boken, men trots det omfattande materialet är texten koncentrerad och detaljerad nog att tjäna som inledande källa om olika skeden.

Boken borde absolut finnas tillgänglig på andra europeiska språk.

***

Marie-Thérèse Bitsch: Histoire de la construction européenne de 1945 à nos jours ; Nouvelle édition mise à jour (Editions Complexe, 2008 ; 11,90 €)


Ralf Grahn

lördag 17 maj 2008

Le traité de Lisbonne en 27 clés

Étienne de Poncins har fortsatt sin verksamhet för att göra EU-fördragen begripliga för medborgarna. « Vers une Constitution Européenne » skrev han med erfarenheterna i framtidskonventets sekretariat som grund, och det konstitutionella fördraget ledde till utgivningen af « La Constitution européenne en 25 clefs ».

I « Le traité de Lisbonne en 27 clés » fortsätter de Poncins traditionen genom att klargöra Lissabonfördragets huvudpunkter.

En femtedel av boken tecknar bakgrunden till den besvärliga processen att förnya de institutionella bestämmelserna i EU-fördragen. Fyra femtedelar av ägnar de Poncins åt en tematisk genomgång av de viktigaste reformerna i Europeiska unionens nya fördrag.

De 27 ämnesområdena bildar naturliga helheter, och de Poncins beskriver reformdiskussionen, motiveringarna till förslag, konventets behandling och regeringskonferenserna 2004 och 2007 för att sedan presentera de reformer Lissabonfördraget för med sig.

De Poncins skriver koncist, klart och läsligt, så boken lämpar sig för medborgare med intresse för EU-politik och för studenter. De Poncins har länge jobbat med EU-frågor inom den franska utrikesförvaltningen och han är numera Frankrikes ambassadör i Bulgarien. Han framför i klartext franska (och sina egna) uppfattningar om Lissabonfördragets framsteg och brister på ett sätt som borde intressera ansvariga politiker och tjänstemän i EU-länderna.

De detaljerade besluten som behövs för att genomföra Lissabonfördragets bestämmelser kommer snart att bli föremål för intensiv beredning under franskt ordförandeskap, med Sverige och Tjeckien som följande i turordning inom samma ordförandetrojka. Därför har de Poncins avvägningar en särskild aktualitet, både för dessa länder och de övriga medlemsstaterna som deltar i beredningen.

Utöver de direkt engagerade aktörerna kan boken rekommenderas för journalister, statsvetare och jurister med intresse för Europeiska unionen.

Étienne de Poncins: Le traité de Lisbonne en 27 clés (Éditions Lignes de Repères, 2008 ; 261 pages ; 18,50 €)


Ralf Grahn

tisdag 13 maj 2008

Lissabonfördraget: den färskaste konsolideringen

Europadagen till ära publicerades Lissabonfördraget i Europeiska unionens officiella tidning:

http://eur-lex.europa.eu/JOHtml.do?uri=OJ:C:2008:115:SOM:SV:HTML

I nummer 9.5.2008 C 115 finns konsoliderade versioner av fördraget om Europeiska unionen och fördraget om Europeiska unionens funktionssätt på EU:s 23 officiella språk.

Utöver webbversionen skulle det konsoliderade Lissabonfördraget ges ut i bokform samma dag, men det kan ta en tid innan böckerna når Norden.

För var och en som arbetar seriöst med EU-fördragen i den form de får när Lissabonfördraget träder i kraft är det naturligt att använda den version som publicerats i Officiella tidningen som referens, även om de konsoliderade versionerna strängt taget inte är juridiskt bindande.

I vardagligt bruk går det gott att utnyttja tidigare svenska konsolideringar utgivna av rådet (publicerad 16 april 2008), SNS Förlag (i behändigt pocketformat) och Sieps eller någon av de existerande konsolideringarna på andra språk än svenska.


Ralf Grahn

fredag 9 maj 2008

Europadagen: Schumandeklarationen






Den franska utrikesministern Robert Schuman lade den 9 maj 1950 fram ett förslag, som ledde till att den Europeiska kol- och stålgemenskapen (EKSG) bildades. Nästan sex årtionden senare har vi genom Lissabonfördraget inom synhåll Europeiska unionen (EU) som en samlad skapelse som Europeiska gemenskapen smälter ihop med.

Trots att Europeiska unionen på många sätt är ofullbordad erbjuder EU den bästa möjligheten till säkerhet och välstånd för 500 miljoner medborgare och 27 medlemsländer i en värld som snabbt globaliseras.

På Europadagen 2008 finns det skäl att fundera på hur den fredliga och frivilliga föreningen av vår världsdel började. Här följer Schumandeklarationen:

"Världsfreden kan inte upprätthållas utan konstruktiva insatser mot hotande faror.Det bidrag som ett organiserat och levande Europa kan tillföra civilisationen är oumbärligt för att bibehålla fredliga förbindelser. I sin roll som företrädare under mer än 20 år för ett enat Europa, har Frankrike alltid haft som grundläggande mål att tjäna freden. Europa enades inte och följden blev krig.

Ett enat Europa kan inte bli verklighet på en enda gång och inte heller genom en helhetslösning. Det kommer att bygga på konkreta resultat, varigenom man först skapar en verklig solidaritet. Sammanslutningen av Europas nationer kräver att det gamla motsatsförhållande som rått mellan Frankrike och Tyskland undanröjs. De åtgärder som vidtas måste i första hand avse dessa två länder.

Därför föreslår den franska regeringen att åtgärder omedelbart vidtas på en avgränsad men avgörande punkt.

Frankrikes regering föreslår att den fransk-tyska kol- och stålproduktionen underställs en gemensam hög myndighet, inom ramen för en organisation som är öppen för deltagande av övriga europeiska länder.

Sammanslagningen av kol- och stålproduktionen kommer omedelbart att möjliggöra upprättandet av en gemensam grundval för ekonomisk utveckling som ett första steg mot en europeisk federation och kommer att förändra framtiden för dessa områden som så länge har ägnat sig åt att producera krigsmateriel som ofta vänts mot dem själva.

Den solidaritet i produktionen som därmed skapas kommer att visa att krig mellan Frankrike och Tyskland inte endast blir otänkbart, utan även praktiskt omöjligt. Skapandet av denna kraftfulla produktionsenhet, öppen för alla länder som vill delta och så småningom kapabel att tillhandahålla alla medlemsstater de grundläggande förutsättningarna för industriell produktion på lika villkor, kommer att lägga den verkliga grunden för deras ekonomiska enande.

Denna produktion kommer att erbjudas hela världen utan åtskillnader eller undantag, i syfte att bidra till höjd levandsstandard och utveckling av fredsarbetet. Europa skulle med sina utökade resurser kunna förverkliga en av sina viktigaste uppgifter: utvecklingen av den afrikanska kontinenten. På så sätt kommer den sammanslagning av intressen som krävs för att skapa en ekonomisk gemenskap att förverkligas enkelt och snabbt och skapa grogrunden för en större och fastare gemenskap mellan länder som länge har ställts mot varandra i blodiga konflikter.

Genom att slå samman basproduktionen och inrätta en ny hög myndighet, vars beslut är bindande för Frankrike, Tyskland och övriga länder som ansluter sig, kommer detta förslag att skapa de första konkreta grundvalarna för en europeisk federation som är oundgänglig för att bevara freden.För att befrämja genomförandet av dessa mål, är den franska regeringen beredd att inleda förhandlingar på följande grunder.

Den gemensamma höga myndigheten kommer att ges i uppdrag att snarast möjligt säkerställa: modernisering av produktionen och förbättring av dess kvalitet; tillhandahållande av kol och stål på exakt lika villkor för de franska och tyska marknaderna samt för övriga anslutna länders marknader; utveckling av gemensam export till andra länder; samt utjämning och förbättring av levnadsvillkoren för dem som arbetar inom dessa industrier.

För att nå dessa mål utifrån de mycket skilda villkor som för närvarande råder för de anslutande ländernas produktion måste vissa övergångsåtgärder genomföras, vilka omfattar en produktions- och investeringsplan, mekanismer för prisutjämning samt en omställningsfond för att underlätta rationalisering av produktionen. Handeln med kol och stål mellan de anslutna länderna kommer omedelbart att befrias från alla tullavgifter och differentierade transporttariffer kommer inte att kunna tillämpas på den. Stegvis kommer villkor att skapas som automatiskt säkerställer den mest rationella fördelningen av produkterna på den högsta produktionsnivån.

Till skillnad från internationella karteller, vilkas syfte är att dela upp och exploatera de nationella marknaderna genom restriktiv praxis och upprätthållandet av höga vinstnivåer, kommer den föreslagna organisationen att möjliggöra sammanslagning av marknader och ökad produktion.

De huvudsakliga principer och åtaganden som har angetts ovan kommer att bli föremål för ett fördrag mellan staterna. De förhandlingar som krävs för att fastställa genomförandeåtgärderna kommer att genomföras med bistånd av en gemensamt utsedd skiljedomare, som ansvarar för att avtalen överensstämmer med principerna och vid fall av oöverkomliga motsättningar fastställer en godtagbar lösning.

Den gemensamma höga myndigheten med ansvar för hela ordningen kommer att vara sammansatt av oavhängiga personer som utses på jämställd grund av regeringarna; en ordförande kommer att väljas gemensamt av regeringarna; dess beslut kommer att gälla i Frankrike, Tyskland och övriga anslutna länder. Avpassade bestämmelser kommer att säkerställa de nödvändiga möjligheterna att överklaga den höga myndighetens beslut.


En företrädare för Förenta nationerna vid denna myndighet skall ansvara för att två gånger per år överlämna en offentlig rapport till FN, med en redogörelse för hur det nya organet arbetar, särskilt när det gäller värnandet om fredssträvandena.

Inrättandet av den höga myndigheten påverkar på inget sätt företagens ägarförhållanden. I utövandet av sitt uppdrag kommer den höga myndigheten att beakta de befogenheter som har överförts på den internationella myndigheten för Ruhrområdet och alla skyldigheter som har ålagts Tyskland, i den utsträckning de fortfarande gäller."


Källa:

Europeiska kommissionens webbsida ’Deklarationen av den 9 maj 1950

http://europa.eu/abc/symbols/9-may/decl_sv.htm

***

Lissabonfördraget är inte det slutliga svaret på Europas utmaningar, utan en etapp på vägen mot europeisk demokrati, säkerhet och välstånd.


Ralf Grahn


P.S. Jag har på engelska behandlat de förändringar Lissabonfördraget medför i fördraget om Europeiska unionen. Därefter har jag en artikel i taget redogjort för fördraget om Europeiska unionens funktionssätt så att reformprocessen finns utförligt beskriven för hittills 84 artiklar:

http://grahnlaw.blogspot.com/

torsdag 17 januari 2008

Lissabonfördraget konsoliderat och uppdaterat på engelska

Jag har försökt hålla mina bloggar och språk i sär, men det har betytt att jag inte har haft möjligheter att fylla på mina bloggar på svenska och finska, medan jag har benat ut Lissabonfördraget och kommenterat aktualiteter i EU-politiken i min engelska blogg:
http://grahnlaw.blogspot.com

Undantagsvis tänkte jag dock posta ett inlägg på engelska här:




Updated Lisbon Treaty in English


Yesterday evening I received a positive message from Peadar ó Broin, of the Institute of International and European Affairs (Dublin, Ireland): An updated consolidated English version of the Treaty of Lisbon has been posted on the web site of the Institute:

http://www.iiea.com

A Gaelic version will be posted, soon. That would bring the number of readable language versions to eight out of 23 official EU languages.

***

In addition, Peadar ó Broin’s message was heartening personally, too. I take the liberty to repeat it here:

“Dear Ralf,
Congratulations on your blog, a much needed information resource! Just to let you know that I have placed an updated edition of the Consolidated Treaties as amended by the Treaty of Lisbon on the website of the Institute of International and European Affairs ( www.iiea.com ). This is the English language edition; an edition in Irish Gaelic will be placed on the website shortly.
The Protocols, Charter and Declarations will also be available on the website in English, hopefully by tomorrow.
Good luck with your research and kind regards,
Peadar ó BROIN”

***
I think that the citizens of the European Union are entitled to readable versions of the Reform Treaty, each in his or her language.
For the convenience of those readers who daily arrive at my blog, while looking for a consolidated version of the Treaty of Lisbon, I am going to present a summary of my findings so far:

Danish

Folketingets EU-Oplysning: Sammenskrevet udgave af udkastet til Lissabon-traktaten og det gaeldande traktatunderlag; Bind 1 Traktater, Bind 2 Protokoller og erklaeringer;
http://www.eu-oplysningen.dk/emner/reformtraktat/reform/sammenskrevet/


English

Institute of International and European Affairs (Ireland) updated version by Peadar ó Broin TEU & TFEU
http://www.iiea.com
Statewatch (professor Steve Peers), several parts
http://www.statewatch.org
Markus Walther (preliminary document)
http://www.mwalther.net/europa/eulaw-lisbon-mwalther.pdf


Finnish

Europe Information, of the Ministry for Foreign Affairs, has promised a consolidated version during the spring.



French

Assemblée nationale : Rapport d’information sur les modifications apportées par le traité de Lisbonne au traité sur l’Union européenne et au traité instituant la Communauté européenne, par M. Axel Poniatowski ; No 439, 28 novembre 2007 ;
http://www.assemblee-nationale.fr/13/pdf/rap-info/i0439.pdf


Gaelic

A consolidation in Irish Gaelic promised shortly by the Institute of International and European Affairs, Dublin.


German

Markus Walther: Das Primärrecht der Europäischen Union; Endfassung, Stand 18. Dezember 2007; (updated after signing)
http://www.mwalther.net/union.html


Hungarian

Two sources have reported that the Hungarian government has published a consolidation of the Lisbon Treaty, although I have not been able to verify it.


Spanish

Real Instituto Elcano (updated after signing; note the introductory study)
http://www.realinstitutoelcano.org


Swedish

Sieps – Svenska institutet för europapolitiska studier: Ladda ned Lissabonfördraget - Konsoliderad version av EU:s fördrag (pdf);
http://www.sieps.se

***

I am most grateful, if you want to share your knowledge on the Treaty of Lisbon with me and other EU citizens: consolidated versions, official documents, popular presentations and scholarly literature, as well as information on the ratification processes.


Ralf Grahn

tisdag 15 januari 2008

Ratificeringen av Lissabonfördraget

Ungern var först ute med att ratificera Lissabonfördraget. Frankrike kommer att finnas i tätklungan bland EU-länderna, eftersom tidtabellen är följande:

Nationalförsamlingen behandlar reformfördraget i dag, senaten i slutet av januari och den 7 februari samlas de båda kamrarna för att justera grundlagen så att den omfattar Europeiska unionens ändrade fördrag.


Ralf Grahn


Källa:

Le Traité européen au Parlement français; RFI 15.1.2008 ;
http://www.rfi.fr/actufr/articles/097/article_61488.asp