onsdag 2 november 2011

Finland: Tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft

Verkställighetsplanen för regeringsprogrammet i Finland lyfte inte upp it-politiken bland regeringens strategiska projekt. Med undantag för den elektroniska förvaltningen såg vi varken förädlade målsättningar eller höjda ambitioner i regeringens principbeslut. Utvecklingsåtgärderna stannade på den nivå som stakats ut i den digitala agendan (SRR 10/2010 rd) och regeringsprogrammet (22.6.2011).

På EU-nivå eftersträvar Europa 2020-strategin (EU2020) smart och hållbar tillväxt för alla. På liknande sätt syftar regeringens principbeslut till hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft (avsnitt III).

Från detta vidare EU2020-perspektiv vill jag som smakprov plocka upp några av regeringens strategiska utvecklingsprojekt, men uppmanar dem som är intresserade av utvecklingsfrågor att botanisera vidare på egen hand.


Forskning, utveckling och innovation

Ministeriernas forskningsinstitut

Regeringen vill föra samman de statliga sektorforskningsinstituten till större helheter. Arbetsfördelningen inom grundforskningen mellan universiteten och sektorforskningsinstituten klargörs så att det är möjligt att överföra sektorforskningsinstitutens uppgifter till universiteten, och samarbetet mellan universiteten och instituten stärks.

Forsknings- och innovationsrådets administrativa ställning förblir oförändrad och rådets samordnande roll inom inriktningen av sektorforskningen och i den nationella forskningsinfrastrukturpolitiken stärks (s. 19).

Det handlar här om forskningsinstitut som ingår i de olika ministeriernas förvaltningsområden. Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) spelar första fiol i beredningen.


FUI-finansieringen

Arbets- och näringsministeriet (ANM) har huvudansvaret för utvecklingen av finansieringen för forskning, utveckling och innovation (FUI; s. 19). Ministeriet får hålla i tre helheter:

* En tillräcklig nivå för FUI-finansieringen säkras. Arbetsfördelningen mellan aktörerna inom den offentliga tillväxtfinansieringen och finansieringen för forskning, utveckling och innovationer görs tydligare.

* Start för forskningens infrastrukturpolitik

* Regeringen utreder snabbt möjligheterna att ta i bruk FUI-skatteincitament


Kreativa branscher

Arbets- och näringsministeriet leder även förbättringen av verksamhetsförutsättningarna för företag inom servicebranschen och de kreativa branscherna genom att bilda en fond eller ett program för kapitalinvesteringar i anknytning till Finnvera Abp (s. 21).

Arbets- och näringsministeriet ansvarar tillsammans med undervisnings- och kulturministeriet (UKM) för de projekt som ska skapa nya jobb i de kreativa branscherna, inklusive kulturexporten (s. 22).

Liknande utvecklingstankar förekommer även i andra utvecklade länder med en vikande industriell bas.


Företagstjänster

Arbets- och näringsministeriet ska samla den offentliga och offentligt finansierade företagsservicen och företagens myndighetskontakter till en helhet som fungerar enligt principen om en enda kontaktpunkt (s. 21). Detta förutsätter rimligtvis utveckling inom området för elektronisk förvaltning (där finansministeriet nyligen har fått en mer dominant roll).


Offentlig information

Finansministeriet främjar utnyttjandet av offentlig information genom att data-arkiv och information som producerats med offentliga medel öppnas för medborgare och företag. På så sätt öppnas marknader för nya tjänster och skapas möjligheter till affärsverksamhet. (s. 22-23). Också Europeiska unionen uppmuntrar till återandvändningen av publik information och de möjligheter till ny företagsverksamhet som den öppnar.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om nationella reformprogram, särskilt strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut, uppdateringar och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

tisdag 1 november 2011

Finland: Är it-politiken löpande verksamhet?

Regeringen i Finland eftersträvar en stabil offentlig ekonomi och tillväxtreformer i EU2020-anda. Efter målsättningarna presenterar verkställighetsplanen för regeringsprogrammet ett antal strategiska utvecklingsprojekt.

Denna gång nöjer jag mig med att hänvisa till det senaste inlägget på min finska blogg med inledande kommentarer om utvecklingen av den elektroniska förvaltningen i Finland och Sverige.

På svenska nämnde jag redan målsättningarna i kapitel III Stärkande av en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft (s. 16 i verkställighetsplanen).

De strategiska och tvärministeriella näringslivsprojekten är många, men på strategisk nivå har inte uppföljningen av den digitala agendan och regeringsprogrammet satt särskilt tydliga spår utöver e-förvaltningen.

Det betyder att följdåtgärderna i huvudsak kommer att vidtas som en del av den löpande verksamheten på ministerienivå, av kommunikationsministeriet samt bostads- och kommunikationsminister Krista Kiuru (samt finansministeriet beträffande e-förvaltningen).

Jag frågar mig om ambitionsnivån är rätt ställd och tillräckligt tydlig.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.