fredag 27 oktober 2017

Europeiska rådet: ledaragendan

De högst profilerade förslagen till EU-reform finns samlade i blogginlägget Initiativen om EU:s framtid.  Artiklarna Europaparlamentet och Junckers EU-reformförslag och Junckers och Macrons EU-reformförslag jämförda ritade upp  reformbroarna från Europaparlamentet, som företräder unionens medborgare, till  Europeiska kommissionen, som ska främja EU:s allmänna intresse, och vidare till den franska regeringen som går i bräschen för ett suveränt, enat och demokratiskt Europa.
Marschrutten för den närmaste tiden och med sikte på 2025 har senast fått en  närmare belysning i Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2018.

Hur skulle de mellanstatliga institutionerna, Europeiska rådet och (minister)rådet svara på diskussionen om Europas framtid - #FutureOfEurope - och kraven på EU-reform?

Ledaragendan

Efter en informell behandling i Europeiska rådet kunde ordföranden Donald Tusk den 20 oktober 2017 berätta om stöd för presidenternas och statsministrarnas ledaragenda, som ett svar på reformkraven. Tusks beskrivning och motivering var:

...för tanken med ledaragendan är att den ska innehålla de mest omdiskuterade frågorna – reformen av euroområdet, migrationskrisen, den inre säkerheten, handeln och EU:s finansiering i framtiden. Därför har jag föreslagit en ny arbetsmetod som kanske är litet mer direkt, men också mer informell. Den innebär att vi går direkt in på de områden där EU-samarbetet inte riktigt fungerar och att vi är ärliga om varför det inte fungerar. Det är nyttigt att ta itu med problem så länge vi gör det med respekt och så länge det ger oss kraft att gå vidare. I den andan ska vi fortsätta. Men det som verkligen har gjort mig glad idag är att ingen av ledarna har ifrågasatt det faktum att vi måste arbeta hand i hand, alla medlemsstater tillsammans.

Närmare beskrivningar finns i Tusks rapport om genomförandet av Bratislavaagendan och Romförklaringen, den föreslagna ledaragendan samt inbjudan till Europeiska rådets möte den 19-20 oktober 2017.

Konkret handlar ledaragendan om tretton formella eller informella tematiska sammankomster för Europeiska rådet från oktober 2017 till juni 2019, strax efter valet till Europaparlamentet.
Nästa haltställe är det sociala toppmötet för rättvisa jobb och tillväxt - #SocialSummit17 - i Göteborg den 17 november 2017, där även utbildning och kultur (Erasmusprogrammets 30-årsjubileum) står på programmet.
***
Heder åt ordförande Tusk, som öppet har talat om pattställningar och gordiska knutar, men är Europeiska rådet förmöget att fylla den roll stats- och regeringscheferna skrev in för sin union: att ge unionen de impulser som behövs för dess utveckling och bestämma dess allmänna politiska riktlinjer och prioriteringar?



Ralf Grahn

torsdag 26 oktober 2017

Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2018

I tisdags fick ordförande Junckers tal om tillståndet i unionen 2017 och avsiktsförklaringen till Europaparlamentet och rådet en officiell uppföljning, när kommissionens förste vice ordförande Frans Timmermans presenterade Europeiska kommissionens arbetsprogram för 2018 SPEECH/17/4142.

På engelska heter det Commission Work Programme 2018, förkortat CWP 2018. I detta blogginlägg nöjer jag mig med att nämna de viktigaste inkörsportarna av den 24 oktober 2017: pressmeddelandet om arbetsprogrammet för 2018 IP/17/4002 och faktabladet med frågor och svar MEMO/17/4003 där meddelandet och de fem bilagorna presenteras. Pressmeddelandet IP/17/4004 om att slutföra agendan för bättre lagstiftning finns nu tillgängligt på 23 officiella EU-språk.

Kommissionens arbetsprogram för år 2018 har två grunddrag. Dels gäller det att före valet till Europaparlamentet år 2019 slutföra de projekt som ingår i Junckerkommissionens tio prioriteter, dels om att förnya Europeiska unionen inför 2025: Europas framtid.

Konkret består kommissionens arbetsprogram för 2018 av ett meddelande med fem bilagor, vilka nämns i faktabladet:
  • Bilaga I innehåller nästa års centrala initiativ, vilka fokuserar på konkreta åtgärder för att tillämpa Junckerkommissionens tio politiska prioriteringar samt insatser och initiativ som är mer långsiktiga, som då den nya unionen med 27 medlemsländer utformar sin framtid fram till 2025 och tiden efter det.
  • Bilaga II innehåller andra centrala Refitinitiativ där vi kommer att se över gällande lagstiftning under nästa år.
  • I bilaga III listas pågående prioriterade lagstiftningsärenden där vi vill att medlagstiftarna i Europaparlamentet och rådet snarast ska vidta åtgärder som leder till konkreta resultat för EU:s invånare.
  • Bilaga IV innehåller en lista över förslag som ska dras tillbaka.
  • Bilaga V innehåller en lista över befintlig lagstiftning som kommissionen tänker upphäva.

I detta skede erbjuder kommissionens webbsida för arbetsprogrammet 2018 de officiella handlingarna enbart på kommissionens interna arbetsspråk, engelska, franska och tyska, men nya språkversioner kan dyka upp.

Sedan min senaste koll har meddelandet COM(2017) 650 lagts ut på Eur-Lex, men tills vidare blott på engelska, franska och tyska.



Ralf Grahn

Junckers och Macrons EU-reformförslag jämförda

De synligaste förslagen till EU-reform såg vi i artikeln Initiativen om EU:s framtid. Blogginlägget Europaparlamentet och Junckers EU-reformförslag visade hur Europaparlamentet, som företräder unionens medborgare, och Europeiska kommissionen, som ska främja EU:s allmänna intresse, fört fram likartade tankar om en mer handlingskraftig och demokratisk union.   

Idéerna om Europas framtid fick ett brohuvud i EU:s mellanstatliga institutioner genom president Emmanuel Macrons initiativ för Europa. Han är medlem i Europeiska rådet och Frankrikes regering företrädd i (minister)rådet.

Kommissionens strategiverkstad European Political Strategy Centre (EPSC) har publicerat en jämförelse mellan Junckers och Macrons reformförslag: Two Visions, One Direction.

Underrubriken preciserar vad analysen handlar om: Plans for the future of Europe as laid out in President Juncker’s State of the Union and President Macron’s Initiative for Europe.

Fastän Juncker nöjde sig med den flexibilitet som byggts in i Lissabonfördraget, medan Macron även förde fram förslag som kräver ändring av EU-fördragen, konstaterade genomgången en hög grad av samsyn (s. 2):

Out of the proposals put forward by President Macron in his speech of 27 September, about 80% are already proposed or foreseen in the European Commission’s work programme, as outlined on 13 September in President Juncker’s Letter of Intent to European Parliament President Antonio Tajani and to Estonian Prime Minister Jüri Ratas.

Framställningen är åskådlig. På elva textsidor presenterar Two Visions, One Direction för varje politikområde Junckers och Macrons förslag i jämbredd och erbjuder sedan en sammanfattande kommentar.

Vi har alltså sett reformbroar mellan Europaparlamentet och Europeiska kommissionen samt mellan kommissionen och president Macron.

Tidigare hänvisade jag till att jag inte sett någon engelsk översättning av den franske presidentens tal på franska, men att det fanns ett engelskt sammandrag av Macrons konkreta förslag. Det är inte sagt att särskilt många hittar länken inne i Macrons tal på Elyséepalatsets webbsida för Sorbonnetalet.

Engelskan dominerar som främmande språk i Norden och vissa andra delar av unionen, medan tyskan är det mest talade första språket och franskan fjärde som första språk bland invånarna i EU. Även av språkliga skäl är det utmärkt att strategicentret EPSC har breddat det potentiella läsarunderlaget genom att publicera jämförelsen Two Visions, One Direction på engelska, franska och tyska.



Ralf Grahn

onsdag 25 oktober 2017

Europaparlamentets och Junckers EU-reformförslag

Blogginlägget Initiativen om EU:s framtid lade fram de högst profilerade förslagen till EU-reform. De grundläggande handlingarna om Europas framtid kommer från Europaparlamentet, Jean-Claude Juncker och Emmanuel Macron.

I denna artikel ska vi för studium erbjuda en överblick av ordförande Junckers framåtsyftande reformförslag samt en jämförelse mellan Europaparlamentets och Junckers förslag.

Junckers reformförslag

Först ska vi gå vidare genom att titta på ett tillägg som sedan en tid berikar Europeiska kommissionens webbsida om tillståndet i unionen 2017. Länken Kommenterad version av talet 2017 för till en nyttig handling med en lång, men samtidigt informativ rubrik: Jean-Claude Junckers tal om tillståndet i unionen 2017: Förslag om EU:s framtid som kan genomföras enligt Lissabonfördraget.

Punkt för punkt visar sammanställningen på sju textsidor hur Junckers förslag om en mer handlingskraftig och demokratisk Europeisk union kan främjas genom att utnyttja flexibiliteten i EU-fördragen.

Jämförelse Europaparlamentet och Juncker

Redan på rubriknivå ser vi hur Junckers reformplaner ligger i linje med Europaparlamentets resolution om att utnyttja möjligheterna i Lissabonfördraget utan att formellt ändra fördragen om Europeiska unionen och dess funktionssätt:
Europaparlamentets resolution P8_TA(2017)0049 av den 16 februari 2017 om att förbättra Europeiska unionens funktionssätt genom att utnyttja Lissabonfördragets potential (2014/2249(INI)) [föredragande Elmar Brok och Mercedes Bresso]

Europaparlamentets tankesmedja Think Tank har dock gått längre, genom att på fyra sidor jämföra de enskilda förslagen i en handling rubricerad: The European Council and the 2017 State of the Union Proposals.

I koncentrat (och på engelska) är det fem förslag av Juncker jämförelsen går in på (s. 1):

His vision consists of five proposals which would require a decision by the European Council, as well as one suggestion which would directly impact on the composition and working methods of this EU institution. The five proposals are: 1) using the general passerelle clause to shift from unanimity to qualified majority voting (QMV) in the Council on remaining internal market issues and aspects of taxation policy; 2) moving to QMV in the field of Common Foreign and SEcurity Policy (CFSP); 3) setting up a European Defence Union; 4) extending the competences of the European Public Prosecutor's Office; 5) agreeing on a new composition for the European Parliament, including transnational lists. The additional suggestion is to merge the positions of President of the European Council and European Commission.

Samstämmigheten är stor även beträffande de enskilda förslagen. Det är naturligt eftersom de två institutionernas grunduppgift är likartad, nästan identisk. Europaparlamentet företräder unionens medborgare och Europeiska kommissionen ska främja EU:s allmänna intresse.



Ralf Grahn

Initiativen om EU:s framtid

Denna bloggartikel samlar de mest synliga initiativen i den aktuella debatten om Europeiska unionens framtid. EU-reformatorerna med den högsta profilen är Europaparlamentet, Jean-Claude Juncker och Emmanuel Macron.

Europaparlamentets resolutioner

Europaparlamentet startade den diskussion om Europeiska unionens framtid som nu pågår, genom att i vintras anta tre resolutioner:

Europaparlamentets resolution P8_TA(2017)0049 av den 16 februari 2017 om att förbättra Europeiska unionens funktionssätt genom att utnyttja Lissabonfördragets potential (2014/2249(INI)) [föredragande Elmar Brok och Mercedes Bresso]

Europaparlamentets resolution P8_TA(2017)0048 av den 16 februari 2017 om möjliga utvecklingar och justeringar av den nuvarande institutionella strukturen för Europeiska unionen. (2014/2248(INI)) [föredragande Guy Verhofstadt]

Europaparlamentets resolution P8_TA(2017)0050 av den 16 februari 2017 om budgetkapacitet för euroområdet (2015/2344(INI)) [föredragande Reimer Böge och Pervenche Berès]

Vitbok och diskussionsunderlag  

Europeiska kommissionen bidrog för sin del genom att köra i gång en framtidsdebatt med ett perspektiv fram till 2025. Först kom allmänna utvecklingsstråk i publikationen Vitbok om EU:s framtid: Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025, den 1 mars 2017. Därefter följde under våren och försommaren fem tematiska diskussionsunderlag (reflection papers):





Diskussionsunderlagen innehåller inte konkreta förslag, utan bjuder in till en debatt om framtiden för Europaprojektet. Det är snarare så att deltagarna i diskussionen borde fylla i slut- och delmål för framtiden.

Tillståndet i unionen 2017

Den 13 september presenterade Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker tillståndet i unionen 2017, bland annat genom talet SPEECH/17/3165 och en avsiktsförklaring med en färdplan mot ett mer enat, starkare och mer demokratiskt EU (inklusive ett utkast till kommissionens arbetsprogram för år 2018). Utöver planerade förslag för den närmaste tiden innehöll färdplanen en rad initiativ med siktet inställt på 2025, det vill säga ungefär till slutet av mandatperioden för det Europaparlament som väljs 2019.

I går konkretiserades planerna när kommissionens vice ordförande Frans Timmermans presenterade arbetsprogrammet för 2018 SPEECH/17/4142. Dels handlar det om att publicera och ro i land ett begränsat antal lagförslag - resterande 20 procent - som återstår med ordförande Junckers tio prioriteter för kommissionen som grundval, dels handlar det om framåtsyftande förslag med siktet inställt på 2025.

Det betyder att debatten om Europas (eller snävare, EU:s) framtid kommer att fortsätta.

President Macron

Frankrikes president Emmanuel Macrons brandtal i Sorbonne den 26 september 2017 var först och främst en kraftfull vädjan om europeisk suveränitet, enhet och demokrati, men Macrons initiativ för Europa innehöll även en rad exempel på reformer för att stärka den Europeiska unionen.

Jag har inte sett någon engelsk översättning av talet som helhet, men det finns ett engelskt sammandrag av Macrons konkreta förslag.
***
Vi har här de huvudsakliga byggelementen i diskussionen om Europas framtid inför Europeiska rådets möte senaste vecka, närmare bestämt den 19 och 20 oktober 2017.

Det är även angeläget att syna och jämföra de högt profilerade förslagen till EU-reform.



Ralf Grahn

fredag 20 oktober 2017

Diskussionsunderlaget om EMU kommenterat

Efter bloggartikeln Vägen till diskussionsunderlaget om en fördjupad EMU är det dags att presentera vad vissa visa personer har sagt om behovet av en fördjupad ekonomisk och monetär union, särskilt i anslutning till Europeiska kommissionens diskussionsunderlag COM(2017) 291 final (35 sidor) [plus tre bilagor: en möjlig färdplan; verktygslådan och åtgärder; huvudsakliga ekonomiska trender inom euroområdet hittills]

(Det pastellfärgade “tryckta” alternativet till EMU-diskussionsunderlaget innehåller även bilagorna.)

Svagheter och saknade element

På bloggen LSE EUROPP tyckte Enrico Marelli och Marcello Signorelli att kommissionens diskussionsunderlag var ett positivt bidrag efter dödläget, men det var skäl att koncentrera sig på märkbart svaga och saknade frågor: Deepening the Economic and Monetary Union: What the Commission missed in its reflection paper.   

Det historiska avsnittet är inte tillräckligt (själv)kritiskt vad gäller svagheterna. Kommissionen för fram vissa tankar om en stabilitetsmekanism, men det krävs mera budgetresurser för EU eller snarare euroområdet. Att vänta till 2025 är för långsamt.

Författarna anser att ekonomisk tillväxt, kraftigt ökade investeringar och lindring av  sociala problem behövs för fortsatt ekonomisk och politisk integration.

IMF
Internationella valutafondens (IMF) rapport Euro Area Policies: 2017 Article IV Consultation innehåller flera klara uppmaningar till EU-länderna att att slutföra den ekonomiska och monetära unionen.

Valda citat på engelska finns i min i princip finska bloggartikel IMF EU:n talous- ja rahaliiton uudistamisesta.


Euroområdet måste bli en stat

Ser man till behovet av demokratiskt styre och EU-medborgarnas intressen, behöver man inte gå längre än till statsvetaren Protesilaos Stavrous rubrik för att se vad som krävs: On the EU reflection paper about euro reform: The EMU must become a state.    

På liknande sätt skriver Peter Verovšek i Speri-bloggen (Sheffield Political Economy Research Institute) så att rubriken klargör budskapet: Unfinished business: reforming the Economic and Monetary Union: Europe’s citiens must put pressure on their leaders to reform the Eurozone - before the next crisis hits. Det ekonomiskt nödvändiga förutsätter i sin tur demokratiskt styre.


Europarörelsen

För Europarörelsen (här European Movement International EMI) är det en del av DNA att se utmaningarna från unionsmedborgarnas perspektiv. Med klara ord och tidtabell kräver EMI att pågående reformer slutförs och skrivande av den andra fasen av EMU-reformen inleds: Future of Europe - Deepening of the Economic and Monetary Union.  
***
Givetvis borde den ekonomiska och monetära unionen göras robust och stryktålig för att tjäna medborgarna och ekonomin i euroområdet och EU som helhet. Men varför är det inte så sedan långt tillbaka?

En fullbordad EMU förutsätter makt på europeisk nivå, vilket kräver demokratiskt styre, ett redigt system och öppenhet.

Genomgående i artiklarna ovan och deras referenser är insikten om att medlemsländernas regeringar visserligen är nödvändiga för de lösningar som behövs, men att just dessa regeringar är problemet (inte blott en del av problemet).  



Ralf Grahn