söndag 27 mars 2011

Europeiska rådet: Status och slutsatser på 23 språk

När det gäller vanliga rådskonstellationer publiceras slutsatserna inledningsvis nästan alltid på engelska, oftast även på franska samt möjligen på ordförandelandets språk.

De första språkversionerna brukar hänga kvar som pressmeddelanden från rådets möte, säg Ekofin den 18 januari (5287/11), den 15 februari (6514/11) eller den 15 mars 2011 (7690/11),utan att nya språkversioner läggs till.

I verkligheten översätts dock rådets slutsatser med viss fördröjning till alla officiella EU-språk utom iriska, så aningen äldre konklusioner kan man hitta på svenska och andra språk.

Mest behändigt når man resultat med rådets sökfunktion om man känner till dokumentets nummer.


Europeiska rådet

Det är när stats- och regeringscheferna möts som Europeiska unionen säkrast finns bland toppnyheterna samma dag i alla betydande medier i samtliga EU-medlemsländer.

Stats- och regeringscheferna är huvudförhandlarna beträffande EU-fördragen. Är det enbart en slump att att just deras 'klubb' har förvandlats från informella samtal vid brasan, via en faktiskt styrande och begränsande roll till att bli den ledande officiella EU-institutionen?

(En officiell institution med förvaltningsprinciper som ett toppmöte 'ad hoc', och något mer självutplånande än beredningen i allmänna rådet är det svårt att föreställa sig.)

Medieintresset, hierarkiseringen och status sätter sina spår i hur publiceringen av Europeiska rådets slutsatser skiljer sig från vanliga rådskonstellationer.


23 språkversioner genast

Vi såg att vi får vänta på översättningarna från vanliga rådskonstellationer. Europeiska rådet skiljer sig beträffande tidpunkten och antalet språk.

Senast i Coreper-skedet översätts Van Rompuys utkast till slutsatser till samtliga 23 officiella EU-språk, så när Europeiska rådet väl har antagit slutsatserna kan de numera publiceras omedelbart på alla offentliga språk, inklusive iriska som annars används sparsamt.

Praktiskt och symboliskt stöttas Europeiska rådets ställning.

För att peka på det färskaste exemplet så finns slutsatserna från vårtoppmötet på olika språk samlade här.

Bland dem finns den svenska versionen:

Europeiska rådet 24-25 mars 2011: Slutsatser; Bryssel den 25 mars 2011 (EUCO 10/11; 34 sidor)

Det är till fördel för medborgarna att slutsatserna från Europeiska rådet (och många andra viktiga EU-handlingar) översätts centralt, enligt enhetliga principer och terminologi.



Ralf Grahn



P.S. EES-landet Norges beskickning i Bryssel - den norske EU-delegasjonen i Brussel – står för aktiv bevakning av och information om Europeiska unionen. Jag rekommenderar Nyhetsbrevet som publiceras varje vecka.

Europeiska rådets slutsatser: Konsensus och ogenomskinlighet

På vilket sätt är beredningen av Europeiska rådets slutsatser ett problem för medborgarna?


Beredningen

Inför stats- och regeringschefernas möten i Europeiska rådet behandlas utkastet till slutsatser av medlemsländernas diplomater i kommittén för ständiga representanter (Coreper) och av utrikes- och Europaministrarna i rådet för allmänna frågor. Ordföranden för Europeiska rådet, Herman Van Rompuy, finslipar ännu sitt utkast före toppmötet.

Under processen kommuniceras inte texterna eller eventuella alternativ till allmänheten. Hänvisningar till underliggande förslag och dokument förekommer sparsamt, både före och efter. Dessa omständigheter försämrar givetvis kvalitéten i det offentliga samtalet.

Behandlingen i Europeiska rådet följer diplomatins spelregler vilka nöjer sig med samförståndslösningar som kan omfattas av alla berörda länder, utan att något av dem ska förlora ansiktet. Konsensus och ogenomskinlighet går hand i hand.


Demokratiskt samtal

Offentligt framförda och öppet underbyggda alternativ är kärnan i det demokratiska samtalet innan man omröstar och går vidare.

Trots strävan efter samförstånd genom utestängning av medborgarna är (allmänna) rådet och Europeiska rådet officiella EU-institutioner, med en fördragsbaserad skyldighet att fatta beslut så öppet och så nära medborgarna som möjligt.

Längre än så har vi inte kommit på vägen mot demokrati och god förvaltning på europeisk nivå.



Ralf Grahn

måndag 21 mars 2011

Danmark deltar i Europakten?

En politisk överrock men med en institutionell inramning stabil som ett korthus, var hur jag beskrev den nya pakten för euron i ett tidigare inlägg på Grahnblawg: Europakten - ”Faust goes Brussels?”.

På Grahnlaw Suomi Finland hann vi också se att Sverige, som inte har något fördragsmässigt undantag från euron, kommer att ställa sig utanför även det nya styrningsförfarandet: Sverige utanför Europakten.


Danmark

Danmark har ju ett verkligt avtalsmässigt undantag från den gemensamma valutan, men statsminister Lars Løkke Rasmussens regering vill egentligen bli av med det. Dessutom för Danmark en fastkurspolitik gentemot euron, utan att ha säte och stämma i det Europeiska centralbankssystemet (ECBS).

Samtidigt som vi bekantar oss med den danska temasidan ”pagt for konkurrenceevne/europagt” får vi en bild av hur Danmark sköter EU-informationen enligt principen om en lucka. EU-Oplysningen vid Folketinget integrerar allmän information med uppgifter om behandlingen av ärenden i Europaudvalget. Jag undrar fortfarande om något annat EU-land når dansk nivå, inklusive antalet länkar till primära källor.

Den enda kritik jag hade mot temasidan om Europakten för två dagar sedan var att den inte var fullt uppdaterad beträffande regeringens avsikter.

Nu kan även den kritiken tonas ned till att gälla det faktum att Finansministeriets färska notat av den 18 mars 2011 smugits in mellan annat material, så att det kräver viss uppmärksamhet av en läsare att hitta promemorian:

SAMLENOTAT: Dansk deltagelse i europæisk pagt om økonomisk samarbejde (18. marts 2011; 5 sidor)

Efter en beskrivning av bakgrunden och innehållet tillstyrker regeringen en anslutning med följande motiveringar:

Holdning

Regeringens holdning

De overordnede mål i pagten afspejler overordnet danske hensyn og prioriteter, og det vurderes på den baggrund at være i Danmarks interesse at tilslutte sig pagten, med henblik på at spille en aktiv dansk rolle i Europa i drøftelsen af økonomisk politik i EU.

Pagten har set de rigtige mål i form af forbedret konkurrenceevne, øget beskæftigelse, sunde offentlige finanser og finansiel stabilitet. Det er efter regeringens opfattelse grundlæggende positivt, at eurolandene og deltagende ikke-eurolande i kraft af initiativet om en konkurrenceevnepagt i højere grad ønsker at styrke fokus på økonomiske reformer, som styrker vækstpotentiale, arbejdsudbud, finanspolitisk holdbarhed og konkurrenceevne, som en række EU-lande har betydelige udfordringer med.

Regeringen noterer sig, og lægger vægt på pagtens metode, hvor de fælles mål er af en overordnet karakter, og hvor det enkelte lands regering selv har ansvaret for at fastlægge sin nationale økonomiske politik for at opnå de fælles mål. Der lægges således vægt på, at pagten respekterer nærhedsprincippet ved at de i pagten nævnte tiltag er ikke-bindende og ikke er præskriptive i forhold til de præcise midler.

Regeringen noterer sig, og lægger vægt på, at pagten er i overensstemmelse med og bygger videre på det eksisterende EU-samarbejde, der understøtter vækst og beskæftigelse. Det gælder især EU27-samarbejdet om det indre marked, som bør udbygges yderligere. Pagten skal således bidrage til at styrke det eksisterende samarbejde inden for traktaten, men øge den politiske forpligtelse på stats- og regeringschefniveau til at de enkelte lande gennemfører de nødvendige reformer.

Regeringen noterer sig, og lægger vægt på, at pagten respekterer nationale arbejdsmarkedsmodeller samt arbejdsmarkedets parters ret til at forhandle kollektive overenskomster.

Regeringen finder det afgørende, at konkurrenceevnepagten respekterer det danske euroforbehold.

Andre landes holdninger

Det er sandsynligt, at andre ikke-eurolande vil ønske at deltage i konkurrenceevnepagten, om end der ikke foreligger oplysninger om endelige beslutninger.
Det är intressant att konstatera den danska regeringens positiva bedömning av helheten. Enligt regeringen i Danmark hotas varken den danska arbetsmarknadsmodellen eller systemet för kollektivavtal.

Jämfört med detta hävdar facket och oppositionen i Sveriges Riksdag motsatsen.

Europaudvalget behandlar frågan i morgon, den 22 mars 2011.

Uppdatering: Dagordningen för Europaudvalget den 22 mars 2011 har publicerats.

Uppdatering den 22 mars 2011: Den danska regeringens 'NOTAT: Forholdet mellem det danske euro-forbehold og en ny pagt for euroen' hävdar att Europakten är politiskt, men inte rättsligt bindande och att den är förenlig med Danmarks undantag från euron:

Allerede fordi pagten ikke er retligt bindende, vil deltagelse i pagten ikke stride mod det danske euroforbehold. De rettigheder og pligter for Danmark, som er fastlagt i traktaterne og de dertilhørende protokoller kan ikke fraviges blot ved en politisk aftale, som f.eks. konkurrenceevnepagten.


Medier

Här följer några plock från danska medier med kompletterande synpunkter.

'Fastkurspolitik kræver deltagelse i europagt',skriver Børsen, och konstaterar att den danska regeringen är för en dansk anslutning.

Danmarks Radio DR bekräftar 'Regeringen vil med i europagt'.


En pakt för euron

Texten till den så kallade Europakten finns tillgängligt även på svenska:

Slutsatser från euroområdets stats- och regeringschefer den 11 mars 2011 (totalt 15 sidor)(Se särskilt Bilaga I, från sidan 5: En pakt för euron – starkare samordning av den ekonomiska politiken för konkurrenskraft och konvergens)



Ralf Grahn



P.S. ”Norges samarbeid med Europa er en bærebjelke i norsk utenrikspolitikk”, är öppningsorden på den norska Europaportalen som erbjuder tillgång till regeringens mångsidiga utbud av information om EU och det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Europakten - ”Faust goes Brussels?”

Ska vi tänka ”Faust goes Brussels” när vi hör talas om en pakt för euron?

Utanför den institutionella ramen, vid ett inofficiellt toppmöte, kom stats- och regeringscheferna i euroområdet den 11 mars 2011 överens om att lägga till en ytterligare gemensam styrmekanism för de länder som delar den gemensamma valutan: en pakt för euron.

Redan två veckor senare ska Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011 bekräfta Europakten, och euroländerna borde berätta vilka extra åtgärder de inledningsvis tänker genomföra för att öka stabiliteten i euroområdet och utsikterna för euron.

Endast två veckor tid hade också de EU-medlemmar som ännu inte har övergått till euron. Europakten är öppen för alla, men vid Europeiska rådet borde länderna med en nationell valuta meddela om de deltar eller inte.


En pakt för euron

Innehållet i den så kallade Europakten finns tillgängligt även på svenska:

Slutsatser från euroområdets stats- och regeringschefer den 11 mars 2011 (totalt 15 sidor)(Se särskilt Bilaga I, från sidan 5: En pakt för euron – starkare samordning av den ekonomiska politiken för konkurrenskraft och konvergens)

Som brukligt på denna blogg låter vi den primära källan komma till tals. Det inledande stycket ger en sammanfattning av avsikten med pakten för euron:


Euroområdets stats- och regeringschefer har beslutat att anta en pakt för euron för att stärka den monetära unionens ekonomiska pelare, uppnå en ny kvalitet hos samordningen av euroområdets ekonomiska politik, förbättra konkurrenskraften, och därigenom uppnå en högre grad av konvergens. Pakten är främst inriktad på områden som faller under den nationella behörigheten och som är centrala för att öka konkurrenskraften och undvika skadliga obalanser. Konkurrenskraft är avgörande för att hjälpa EU att växa snabbare och på ett mer hållbart sätt på medellång och lång sikt, höja medborgarnas inkomstnivåer och bevara våra sociala modeller. Medlemsstater som inte ingår i euroområdet uppmanas att delta på frivillig basis.

Konkurrenskraft och sysselsättning

Efter att ha presenterat fyra vägledande principer åtog sig de politiska ledarna att vidta konkreta reformåtgärder för att uppnå fyra mål.

Åtminstone politiskt betonas konkurrenskraften och sysselsättningen genom att ställas först, medan målen rörande de offentliga finanserna och den finansiella stabiliteten nämns senare.

Målsättningarna behandlas närmare under följande rubriker:

a. Främjande av konkurrenskraften
b. Främjande av sysselsättningen
c. Förbättring av de offentliga finanserna
d. Förstärkning av den finansiella stabiliteten

Utöver dessa frågor kommer en samordning av skattepolitiken att uppmärksammas, med en positiv men vag formulering om en möjlig gemensam bolagsskattebas.

Euroländerna går in för årliga konkreta politiska åtaganden på hög(sta) nivå för de närmaste tolv månaderna.

***

Redan denna supermåndag innan Europeiska rådet är i sig intressant, med fyra olika konstellationer av ministrar samlade, men just i detta skede tenderar de att ge den offentliga debatten väldigt lite matnyttigt.

Det blir nog intressant att se hur pakten för euron, en politisk överrock men med en institutionell inramning stabil som ett korthus, kommer att fungera i praktiken. Som ett första smakprov får vi uppleva vilka vibrationer Europeiska rådet utsänder senare i veckan.

Senast vid Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011 borde vi också få slutligt besked om de EU-medlemsländer som ännu inte har infört den gemensamma valutan, men som tänker ansluta sig till Europakten.



Ralf Grahn



P.S. Vyer från Europa på svensk botten erbjuder bloggen European Studies in Lund, skriven av studerande med verkligt intressant och mångskiftande bakgrund (läs presentationerna).

söndag 20 mars 2011

Sverige och EU informerar: Allmänna rådet 21 mars 2011

Allmänna rådet vandrar kanske inte direkt i dödsskuggans dal (som det hette i den gamla svenska Bibelöversättningen), men det sitter i kläm mellan andra EU-rådskonstellationer och Europeiska rådet samt sköts till stor del med vänstra handen av utrikesministrar.

Den samordnande och verkställande rådskonstellationen allmänna frågor har ännu en lång vandring framför sig innan den uppfyller de förväntningar Lissabonfördraget skapade genom självständig fördragsbaserad status och särskilt de möjligheter allmänna rådet kunde få som en viktig etapp i det offentliga samtalet inför stats- och regeringschefernas möten. Se senast Grahnlaw Suomi Finland: Katekes och mässbok för EU-toppmötet (20 mars 2011).

De nordiska länderna ses ofta i EU-sammanhang som förkämpar för öppenhet, så hur ligger det till med förhandsinformationen från regeringen i Sverige inför allmänna rådet måndag?


Sverige

På svenska hittar vi i normal ordning en kommenterad dagordning från Statsrådsberedningen för det samordnande rådet för allmänna frågor den 21 mars 2011, där EU-minister Birgitta Ohlsson företräder Sverige:

Allmänna rådets möte den 21 mars 2011 (daterad den 14 mars 2011)

De ekonomiska frågorna ges en kort beskrivning, men som vanligt lever allmänna rådet i skuggan av Europeiska rådet när det gäller förhandsmaterialet. Det är ju så att rådet för allmänna frågor bereder Europeiska rådet, men min kritik rör kvaliteten på förhandsinformationen; mängd, djup och dokumentering:

Stats- och regeringscheferna ska diskutera den ekonomiska situationen i Europa och de förväntas enas om ett övergripande åtgärdspaket med syfte att bevara finansiell stabilitet och främja en hållbar och jobbskapande tillväxt.

Den 11 mars enades stats- och regeringscheferna i de 17 euroländerna om en pakt för euron som syftar till att nå ny kvalitet i den ekonomiskpolitiska samordningen i euroområdet. Pakten ska antas formellt vid Europeiska rådet 24-25 mars. Icke-euroländer inbjuds att ansluta sig till pakten som ska komplettera övriga åtgärder i det övergripande paketet för finansiell stabilitet.

Europakten är avsedd för eurogruppen men även icke euroländer erbjuds att ansluta sig. Regeringen bejakar allmänt euroländernas behov av och möjligheter till djupare samarbete. En starkare och fungerande eurozon är positivt också för övriga medlemsstater. Det är välkommet att paktens element nu ser ut att föras in inom ramen för existerande strukturer, och att Kommissionen ges en central roll i uppföljningen. Från svensk sida har betonats vikten av att värna den nationella kompetensen vad avser lönebildningen och skattepolitiken. Beslut på centrala områden, och som berör hela EU, bör förberedas och beslutas i konstellationer som innefattar alla medlemsländer. Regeringen analyserar nu euroländernas överenskommelse om pakten.

Europakten

Den kommenterade dagordningen säger knappast någonting om den europeiska planeringsterminen, den årliga tillväxtöversikten, de kommande riktlinjerna för medlemsländernas slutliga stabilitetsprogram (euroområdet) eller konvergensprogram (Sverige och andra som ännu inte har infört den gemensamma valutan), riktlinjerna för sysselsättningspolitiken, de nationella reformprogrammen för att förverkliga tillväxt- och arbetslivsreformer i enlighet med Europa 2020-strategin (EU2020) o dyl.

Däremot lyfter kommentarerna i sig förtjänstfullt fram den pakt för euron som ledarna i euroländerna kom överens om vid toppmötet den 11 mars 2011. Visserligen saknar dagordningen en länk eller entydig hänvisning till Europakten.

Kommentarerna belyser inte heller Sveriges avsikter att delta i Europakten (som är öppen för EU-medlemmar utanför euroområdet) eller att ställa sig utanför, men det beror sannolikt på att frågan var oklar när den kommenterade dagordningen skrevs den 14 mars.


EU-material

De som inte nöjer sig med information på denna nivå har skäl att bekanta sig med mer ingående material från EU-institutionerna. Jag hänvisar särskilt till den första årliga tillväxtöversikten från kommissionen, den gemensamma rapporten om sysselsättningen i slutlig form, slutsatserna från eurogruppens toppmöte inklusive Europakten och ordförandeskapets sammanfattande rapport om den europeiska planeringsterminen. Sedan i dag finns alla tillgängliga för allmänheten på svenska:

Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen; Bryssel den 12.1.2011 KOM(2011) 11 slutlig

Gemensam rapport om sysselsättningen; Bryssel den 8 mars 2011 (rådets handling 7396/11)

Slutsatser från euroområdets stats- och regeringschefer den 11 mars 2011 (särskilt Bilaga I) (totalt 15 sidor)

Genomförandet av den europeiska planeringsterminen − Sammanfattande rapport; Bryssel den 16 mars 2011 (18.3) (rådets dokument 7745/11)

Givetvis finns det annat, men detta är en järnranson för allmänna rådet den 21 mars och inför Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011.



Ralf Grahn


P.S. Europeisk mångfald. Med den ena foten i Stockholm och den andra i Helsingfors skriver Northernwille's Blog på engelska om hur de svenska regionerna förverkligar Europa 2020-strategin på eget initiativ när de negligeras av staten. (Jag har skrivit på svenska och engelska ur en annan vinkel: om Regionkommitténs krav till Europeiska rådet.)

lördag 19 mars 2011

EU:s årliga tillväxtöversikt och en uppdatering

EU-kommissionens första årliga tillväxtöversikt är en nyckel till utmaningarna inom den ekonomiska politiken.

Nu har vi också en uppdatering om inspelen från de olika rådskonstellationerna.


Den årliga tillväxtöversikten

En nyckel till vårens EU-toppmöte om tillväxt och jobb, Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011, är kommissionens meddelande som på tio sidor koncentrerar de centrala utmaningarna:

Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen; Bryssel den 12.1.2011 KOM(2011) 11 slutlig

Tillväxtöversikten finns tillgänglig på 22 officiella EU-språk.

Jag har presenterat tillväxtöversikten bland annat här, i korthet på svenska och något mer detaljerat på engelska:

Grahnlaw Suomi Finland: Lathund för EU-reformer: ekonomin och EU2020

Grahnlaw: EU EPSCO and Competitiveness Council: Annual Growth Survey is cornerstone


Den europeiska planeringsterminen

Några rådskonstellationer möts ännu i början av veckan, men det ungerska ordförandeskapet erbjuder oss en värdefull uppdatering av inspelen fram till den 16 mars 2011. Handlingen finns i nuet tillgänglig på engelska och italienska:

Implementation of the European Semester - Synthesis report; Brussels, 16 March 2011 (rådets handling 7745/11 (21 sidor)



Ralf Grahn

söndag 13 mars 2011

EU-riktlinjerna för sysselsättningspolitiken 2011

Hur är läget beträffande Europeiska unionens riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för år 2011?

De senaste dagarnas blogginlägg om Europa 2020 (EU2020), EU:s reformstrategi för tillväxt och sysselsättning, finns samlade på Grahnblawg: EU-ekonomi: Tillväxt och sysselsättning på Grahnlaw & Co.

Bit för bit kompletterar vi vår bild inför vårens EU-toppmöte. Nu inleder vi med en bakgrundstitt på meningen med EU:s sysselsättningspolitik innan vi tar upp rådets syn på nuläget beträffande förfarandet.


EU:s sysselsättningspolitik

Förnyelse av arbetstagarnas kompetens och anpassningsförmåga samt arbetsmarknadens funktion är syftet med Europeiska unionens sysselsättningspolitik, där unionen verkar på en strategisk nivå genom att samordna och ange riktlinjer för medlemsstaternas politik. (Jfr artikel 145 och 5 EUF-fördraget).

Enligt artikel 148.2 EUF-fördraget ska rådet varje år lägga fast riktlinjer som medlemsstaterna ska beakta i sin sysselsättningspolitik.

Det sker på förslag av kommissionen, på grundval av slutsatser från Europeiska rådet och efter att Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och rådets sysselsättningskommitté har hörts.


EPSCO-slutsatser

Rådskonstellationen sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor, känd i Brysseljargongen under den franska förkortningen EPSCO, möttes den 7 mars 2011 för att bereda vårtoppmötet, Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011, även beträffande riktlinjerna för sysselsättningen.

EPSCO-slutsatserna finns tillsvidare tillgängliga på franska och ungerska, utöver den engelska versionen här:

3073rd Council meeting Employment, Social Policy, Health and Consumer Affairs: Employment and Social Policy; Brussels, 7 March 2011 (rådets dokument 7360/11).

På sidan 10 redogör slutsatserna för nuläget och behandlingen:

Guidelines for the employment policies of the member states

The Council agreed on a general approach on a decision concerning the employment guidelines of the member states for 2011 (6192/2/11) [Länk i originalet]. Given that the employment guidelines for 2010 were only adopted in October 2010, it is proposed to maintain them unchanged for 2011.

However, the Council was unable to adopt the employment guidelines today, since it has to await the adoption by the European Council on 24 March of its conclusions on the basis of the JER [Joint Employment Report], pending also the opinion of the Committee of the Regions. The European Parliament, the Employment Committee and the Economic and Social Committee have already accepted the Commission's proposal to maintain the guidelines unchanged for 2011.

EPSCO-inspel i detalj

Länken leder oss till en mera detaljerad handling på engelska, där EPSCO-rådet tar ställning till förfarandet 2011:

Proposal for a Council Decision on guidelines for the employment policies of the Member States - General approach; Brussels, 2 March 2011 (rådets handling 6192/2/11 REV 2; 5 sidor).

Ärendets gång i EU-institutionerna kan vi bevaka under signum 2011/0007 (CNS).

Använder vi rådets sökfunktion, kan vi hitta dokumentet på de officiella EU-språken, inklusive svenska:

Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik − Allmän riktlinje; Bryssel den 2 mars 2011 (3.3) (dokument 6192/2/11 REV 2)


Sysselsättningsriktlinjerna i sak

I sak vill rådet att de färska riktlinjerna av den 21 oktober 2010 ska fortsätta att gälla under 2011, med minimala uppdateringar fram till slutet av 2014. (Se stycke 5 på sidan 5.)

De som är intresserade av substansen kan vända sig till:

Rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik; publicerat EUT 24.11.2010 L 308/46-51



Ralf Grahn



P.S. Med ungefär två veckors eftersläpning kan vi bekanta oss med de stenografiska anteckningarna i EU-nämnden i Sveriges Riksdag, med diskussion inför rådsmöten (som vid publiceringstidpunkten redan har hållits) och återrapportering av ministrar om tidigare möten i rådet. I det långa loppet får dock både sakfrågor och svenska partipolitiska ställningstaganden en rätt ingående och intressant belysning.

lördag 12 mars 2011

EU-ekonomi: Tillväxt och sysselsättning på Grahnlaw & Co

Den senaste sammanställningen av aktuella inlägg om Europeiska unionen publicerades den 8 mars 2011 på Grahnlaw: Baker's dozen of Grahnlaw & Co. on EU affairs.

Efter det har jag skrivit ett antal poster som presenteras här för att erbjuda en överblick av tre enspråkiga bloggar, Grahnlaw (EN), Grahnblawg (SV) och Eurooppaoikeus (FI), samt en trespråkig, Grahnlaw Suomi Finland.

Den röda tråden är fortsättningsvis beredningen inför vårens EU-toppmöte om ekonomi, tillväxt och sysselsättning, Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011:

Grahnlaw Suomi Finland: Reinfeldt Ruotsin ja Euroopan talouden uudistamisesta

Grahnlaw: EU Council (EPSCO): EU2020 and March European Council

Grahnlaw Suomi Finland: EU EPSCO Council: Recalling the European semester

Grahnlaw: EU EPSCO and Competitiveness Council: Annual Growth Survey is cornerstone

Grahnlaw Suomi Finland: EU March agenda for economic governance, growth and jobs

Grahnlaw: EU Joint Employment Report (JER) heading for spring summit

Grahnblawg: River EU målet för sysselsättningen redan vid första hindret?

Grahnlaw Suomi Finland: Lathund för EU-reformer: ekonomin och EU2020

Grahnlaw Suomi Finland: Från Europa 2020 (EU2020) till EU-sysselsättningsstrategin 2011



Ralf Grahn


P.S. Mats Engström bloggar sakkunnigt och samtidigt engagerat om svensk, europeisk och internationell ”politik, medier och lobbyism samt lite annat”. Nyss ställde sig Engström på barrikaderna för den svenska kollektivavtalsmodellen.

fredag 11 mars 2011

River EU målet för sysselsättningen redan vid första hindret?

Grundtanken med EU:s sysselsättningspolitik är att förnya: att höja arbetskraftens kompetens och förbättra arbetsmarknadens funktion. Målet är att klara förändringar i omvärlden och nå en hög sysselsättningsnivå. (Jfr artikel 145 och 147 EUF-fördraget.)

Europeiska rådet samlas den 24 och 25 mars 2011 till årets stora genomgång av ekonomin och sysselsättningen och för att ge nya politiska impulser. (Se artikel 148 EUF-fördraget.) Därför jobbar rådets olika sammansättningar med förberedelser inför toppmötet.


Sysselsättning och socialpolitik

Det gäller även rådsformationen sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor. I EU-jargongen är denna sammansättning känd under förkortningen EPSCO, härledd från franskan: Emploi, Politique sociale, Santé et Consommateurs.

Slutsatserna från måndagens möte finns fortfarande blott på engelska, franska och ungerska, så här är en länk till den engelska versionen:

3073rd Council meeting Employment, Social Policy, Health and Consumer Affairs: Employment and Social Policy; Brussels, 7 March 2011 (Council document 7360/11; 20 sidor)

Rådet antog den gemensamma rapporten om sysselsättningen (dokument 7396/11; ej ännu på svenska i antagen form) och slutsatser. De viktigaste hälsningarna till vårens toppmöte finns på sidan 9 i EPSCO-rådets allmänna slutsatser.


Detaljerade slutsatser

De allmänna rådsslutsatserna länkar till den engelska versionen av de mer detaljerade slutsatserna om sysselsättningsrapporten:

The Joint Employment Report in the context of the Annual Growth Survey 2011: political guidance on employment policies - Draft Council Conclusions (Brussels, 2 March 2011; 6913/1/11 REV 1; 7 sidor)

Motsvarande handling finns också på de övriga officiella EU-språken, däribland svenska:

Den gemensamma rapporten om sysselsättningen inom ramen för den årliga tillväxtöversikten 2011: politisk vägledning i sysselsättningsfrågor – Utkast till rådets slutsatser (Bryssel den 2 mars 2011 (4.3); dokument 6913/1/11 REV 1)


EU2020

Fritt tolkat inleder rådssammansättningen med att bedyra sin trohet mot Europa 2020-strategin för sysselsättning och tillväxt, för att sedan erbjuda just sin sakkunskap för att förverkliga EU2020, den europeiska terminen och bättre ekonomisk styrning.

Utmaningar finns det självfallet gott om, men på sidan 3 säger rådet klart att nuvarande åtgärder kommer att missa målen för sysselsättning och mot social utestängning i EU2020-strategin. Rådet:

SOM ERINRAR OM att det sammanlagda uppskattade utfallet av de nationella reformprogrammen inte kommer att nå upp till EU:s målsättning att höja sysselsättningsgraden till 75 % till 2020 och att man eventuellt kommer att ligga upp till 2,2–2,6 procentenheter under målet, trots att de preliminära nationella sysselsättningsmålen i utkasten till nationella reformprogram i stort sett är realistiska och ambitiösa med tanke på de nationella utgångspositionerna,

SOM också ERINRAR OM att de flesta medlemsstater har satt upp nationella mål för reduktion av fattigdomsrisken och risken för social utestängning men att dessa mål trots detta inte når upp till EU:s målsättning att undanröja risken för fattigdom och utestängning för minst 20 miljoner människor till 2020,...

Förnya arbetsmarknaden

Efter den relaterande inledning följer sedan ställningstaganden i nio punkter, inklusive goda råd med tanke på de nationella reformprogrammen (NRP) som i slutlig form ska lämnas in före mitten av april. .

Rådet efterlyser åtgärder på följande områden (punkt 5 på sidorna 5-6), här i kortform:

- tillväxt- och sysselsättningsvänliga skatte- och förmånssystem
- flexibla arbetsvillkor och flexibel barnomsorg
- flexicurity
- högre verklig pensioneringsålder
- löneutveckling i takt med arbetsproduktiviteten
- målinriktade aktiveringsåtgärder för utsatta grupper
- arbete lönar sig bättre än arbetslöshetsbidrag
- bidragen ska ge tillräcklig skyddsnivå, men tillfälligt höjda nivåer under krisen kan trappas ned när konjunkturerna förbättras
- utbildning som bättre motsvarar behoven på arbetsmarknaden


Punkt 6 lägger fram effektivitet, ändamålsenlighet och målinriktning som honnörsord för arbetsmarknads- och socialpolitiken.

Rådet antyder en önskan om mer ambitiösa målsättningar för sysselsättning och social delaktighet, framför allt genom fattigdomsminskning (punkt 7), medan punkterna 8 och 9 betonar betydelsen av arbetsmarknadens parter för de nationella reformprogrammen och konkurrenskraften samt en lönebildning som främjar målen.

***

Efter det snöpliga misslyckandet med Lissabonstrategin säger rådet utan omsvep att EU-medlemsländerna är på väg att missa sysselsättningsmålen vid den första kontrollen inom ramen för EU2020-strategin för det nya årtiondet.

Är de europeiska ledarna (Europeiska rådet) beredda att riva redan det första hindret, den 24-25 mars 2011?



Ralf Grahn



P.S. Sveriges utrikesminister Carl Bildt hör till de nordbor som visar europeiska politiker gott exempel genom synnerligen aktivt bloggande och deltagande i andra sociala medier. Det finns skäl att bokmärka utrikesministerbloggen 'Alla dessa dagar'.

fredag 4 mars 2011

Energi i EU: Sverige informerar

Vi har den övergripande strategin för sysselsättning samt smart och hållbar tillväxt, Europa 2020 (ofta taggad EU2020), och i den spelar trafiken och energin en viktig roll. EU-rådet har fortsatt med att dra upp riktlinjer på basen av strategin Energi 2020.

I ett antal blogginlägg under den senaste veckan har jag presenterat valda delar av TTE-rådets slutsatser (se rubrikerna för posterna i P.S. 2 nedan).

Nu tar vi oss en titt på svensk information om det senaste energiministermötet i Europeiska unionen. Den svenska informationen till allmänheten, den nordiska elmarknadsmodellen, kommissionens besvikelse med framstegen mot bättre energieffektivitet och ökad använding av förnybar energi samt betoningen mellan integrerade energimarknader och nätverksinfrastruktur är några frågor som får en belysning.


EU-information: Sverige ett exempel

Den svenska regeringen informerar systematiskt allmänheten inför mötena i EU-rådet och tämligen väl efter rådsmötena. Det är värt en eloge. Förhoppningsvis kan Sverige inspirera andra EU-länder till förbättrad offentlig kommunikation om det som händer i Europeiska unionen.

Sveriges näringsminister Maud Olofsson informerade överskådligt efter TTE-rådets (transport, telekommunikation och energi) möte i Bryssel den 28 februari. Energiministrarna antog slutsatser om en ny energistrategi för 2011-2020 och prioriteringar för energiinfrastrukturen för år 2020 och framåt.

De diskuterade även kommissionens tillväxtrapport med fokus på målen för förnybar energi och energieffektivisering. Nuläget beskrevs sedan kort för varje fråga i pressmeddelandet 'Rådet för transport, telekommunikation och energi 28 februari 2011'.


Sveriges Kommuner och Landsting

En kort översikt erbjuder Sveriges Kommuner och Landsting i pressmeddelandet 'Stor aktivitet inom EU:s energipolitik' (den 28 februari 2011). Varken energieffektiviteten eller användingen av förnybar energi har avancerat tillfredsställande, menar EU-kommissionen.:

Kvaliteten på de nationella åtgärdsplanerna för energieffektivitet, som utvecklats av medlemsstaterna sedan 2008, anses av kommissionen vara en besvikelse. Övergången till användning av förnybar energi och större energieffektivitet inom transportsektorn anses gå alldeles för långsamt.


Europaportalen.se

På Europaportalen.se intervjuade Christian Wohlert näringsministern, under rubriken ”EU bör ta efter Nordens elmarknad” (28 februari 2011):

Näringsminister Maud Olofsson (C) menar att den nordiska modellen, där bolagen har byggt upp näten, bör stå som modell eftersom den har visat sig fungera mest kostnadseffektivt. Att tro att marknaden kommer att stå för investeringarna samtidigt som att EU lovar finansiering är oklokt, anser Olofsson vid ett ministerrådsmöte i Bryssel.


Svensk Energi

Sylvia Michel har kommenterat TTE-mötet på bloggen Svensk Energi: Kort från gårdagens energirådsmöte (den 1 mars 2011):

Det som eventuellt kan vara av intresse är att skrivningarna kring behovet av en totalintegrerad marknad förefaller ges samma utrymme som beskrivningen av behovet av nödvändiga förbättringar på nätverksinfrastrukturen och att behovet av fortsatta och hållbara nationella stödsystem finns men konstaterar samtidigt för att de inte behöver vara harmoniserade. Istället vill man se en utökad benchmarking- process mellan de olika medlemsstaterna.

I mina öron låter det som en mer mogen väg att gå än att försöka tvinga fram en nödvändig utveckling med lagar och förordningar.

I elmarknadstidningen ERA finns en artikel med Maud Olofsson, energiministrarnas slutsatser och Sylvia Michel på bloggen Svensk Energi.



Ralf Grahn


P.S. I boken 'Le Dérèglement du monde' talar en av mina favoritförfattare, Amin Maalouf, om de utmaningar som mänskligheten möter. Mycket av det Maalouf säger riktar sig till oss européer, men det är en bok som alla människor borde läsa.

'Le Dérèglement du monde' har redan utkommit på finska under namnet 'Maailma järkkyy'.

Både i USA och Storbritannien får vi vänta på engelska utgåvor till den senare halvan av september 2011. Boken kommer att heta 'Disordered World'.

Vet någon hur det ligger till med utgivningen på svenska och på andra språk?


P.S. 2: Eftersom jag skriver tre enspråkiga bloggar och en trespråkig (EN, FI, SV), känns det kanske redigare om jag presenterar rubrikerna för de tio senaste artiklarna i tidsföljd:

Eurooppaoikeus: Mitä EU:n alue- ja rakennepolitiikasta puuttuu Suomessa?

Grahnlaw Suomi Finland: Yhteisvastuu Euroopan unionissa: Kysyntää riittää

Grahnlaw: From Libya to Brazil, interior goes international (EU Justice and Home Affairs Council)

Grahnlaw Suomi Finland: EU: Jurisdiction in civil and commercial matters (Brussels I revision)

Grahnblawg: EU: Information och energi inför TTE-rådet

Grahnlaw Suomi Finland: Energin inför EU:s vårtoppmöte om ekonomi och näringsliv

Eurooppaoikeus: EU:n energian tukkumarkkinoiden säätely: Paremmin ja avoimemmin

Grahnlaw Suomi Finland: EU2020-strategia: Energia 2020

Grahnlaw: EU Council (TTE) more open and transparent (Will it last?)

Grahnlaw Suomi Finland: Energy for Europe


Är du intresserad av europeiska värderingar eller mer praktiska utmaningar som ekonomin, näringslivet, politiken eller juridiken på EU-nivå? I så fall kunde vi kanske fortsätta diskussionen via Twitter @RalfGrahn eller Facebook.