måndag 31 oktober 2011

Stabilitet och EU2020-reformer i Finland

Vad gör statsminister Jyrki Katainens sexpartiregering och kommunikationsminister Krista Kiuru? I går tog vi oss en titt på hur IT-politiken behandlades i regeringsprogrammet i Finland.

Nu tar vi ett kliv framåt genom att se närmare på hur stabilitetsmålsättningarna och tillväxtreformerna i EU2020-anda på EU-planet förenas med sociala framsteg, sunda statsfinanser och tillväxtreformer på det nationella planet:

Statsrådets principbeslut 5.10.2011: Den strategiska verkställighetsplanen för regeringsprogrammet – spetsprojekt och ansvar


Tre prioriterade områden

Inledningsvis får vi veta att regeringen i Finland har tre övergripande och samtidigt väldigt vidsträckta målsättningar:

De tre prioriterade områdena i statsminister Jyrki Katainens regeringsprogram är:

I Bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning

II Stabilisering av den offentlig ekonomin

III Stärkande av en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft

Även om stabiliseringen av den offentliga ekonomin omfattar vissa IT-relaterade projekt för att förbättra tillväxtpotentialen (s. 13-14) går jag direkt till tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i avsnitt III.

Vi kan konstatera att regeringen i Finland följer EU-harmoniserade målsättningar (s. 16):

Regeringen främjar det finländska arbetets och företagandets konkurrenskraft på den öppna världsmarknaden. Enligt regeringsprogrammet ska den ekonomiska tillväxten vara ekologiskt och socialt hållbar. En stärkt kompetens och skapandet av en lockande och fungerande miljö för företagen intar här en nyckelposition. Regeringens mål är att öka sysselsättningsgraden till 72 procent och sänka arbetslösheten till fem procent före utgången av valperioden. Dessutom stärks den aktiva sysselsättningspolitiken så att de arbetslösas aktiveringsgrad stiger över 30 procent.


Utvecklingsmålen enligt regeringsprogrammet beskrivs sedan på följande sätt:

 En i ekologiskt och socialt hänseende hållbar utveckling

o Målet är ett Finland som ligger i världstäten när det gäller en miljövänlig, resurs- och materialeffektiv ekonomi samt som utvecklare av hållbara konsumtions- och produktionsmetoder.

o För att nå miljömålen agerar man på samhällets alla delområden

 Konkurrenskraften i fråga om arbete och företagsamhet främjas samt tiden i arbetslivet förlängs

o Utbildningens och forskningens strukturer och finansiering reformeras

o Effektivt agerande mot arbetslösheten och utvecklande av arbetslivet

o Näringsstrukturen stärks och görs mångsidigare

Vid sidan av utvecklandet av de traditionella styrkeområdena, t.ex. primärproduktion och basindustri, skapas nya tillväxtbranscher inom industrin, servicen och de kreativa branscherna. Regeringen har ett nära och gott samarbete med arbetsmarknadsparterna i syfte att samordna finanspolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Regeringen är redo att arbeta för uppkomsten av en arbetsmarknadslösning med medel som stöder konkurrenskraften samt sysselsättningen och köpkraften.
Dessa målsättningar utgör sedan grunden för konkreta reformprogram och utvecklingsprojekt i EU2020-anda. Vi återkommer till dem.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

söndag 30 oktober 2011

Finland: IT-politiken i regeringsprogrammet

Vilka frågor kommer att sysselsätta kommunikationsminister Krista Kiuru och kommunikationsministeriet de närmaste åren?


Skola, hälsa, socialvård, regioner

Regeringsprogrammet ingår vissa korta omnämnanden som gäller utbildningen samt social- och hälsovården, liksom regionerna.

Enligt regeringsprogrammet ska man utnyttja informations- och kommunikationstekniken bättre i utbildningen (s. 35).

Regeringen bereder stegvis det att man tar informations- och kommunikationsteknik i bruk i studentskrivningarna (37).

Regeringen vill beakta den regionala utvecklingen i synnerhet i samband med näringspolitiken, forskning och utveckling, tillgängligheten för social- och hälsovårdsservice, målen för hållbarhet samt trafik- och kommunikationsförbindelserna (s. 48).

Snabba datakommunikationsförbindelser ska byggas ut till alla delar av landet (s. 48).


Kommunikationspolitiken

I inledningen till avsnittet om trafik- och kommunikationspolitiken ingår en mening som säger att informations- och kommunikationsteknikens betydelse för förbättrandet av tillväxten och produktiviteten är avgörande (s. 53).

Den sammanhängande texten följer på sidorna 55-56. Jag presenterar här översiktligt hela texten om (tele)kommunikationspolitiken, men vi återvänder senare till enskilda frågor:

Kommunikationen

Utbudet på och användningen av supersnabba bredband kommer att förbättras så att Finland blir ett ledande bredbandsland i Europa. Man främjar ibruktagandet av snabba bredbandsförbindelser i hela landet och påskyndar spridningen av fria trådlösa nätverk. Hushållens möjligheter att till ett skäligt pris kunna ansluta sig till och använda en snabb bredbandsförbindelse ska tryggas. Projektet Bredband för alla 2015 utvärderas i den halvtidsöversyn som görs hösten 2011, och utifrån den fattar man beslut om vilka fortsatta åtgärder som behövs.

Man säkerställer att alla fritt kan vara delaktiga i informationssamhället och den digitala världen oberoende av förmögenhet, hälsotillstånd, ekonomisk ställning eller bostadsort.

Man motarbetar digital utslagning genom att stödja äldre människors kunskap om webbtjänster och genom att utveckla innovationer inom service och teknik som riktar sig till äldre människor.

Datalager som producerats med offentliga medel ska göras tillgängliga för medborgarna och företagen. Målet är att det digitala informationsmaterial som den offentliga sektorn administrerar ska göras tillgängligt för medborgarna, företag, organisationer och myndigheter samt för forskning och utbildning via informationsnät och i en form som gör det lätt att återanvända.

En aktör med omfattande befogenheter ska ges i uppdrag att leda utvecklandet av de offentliga elektroniska tjänsterna. Man kommer att ställa tydliga mål för förbättrandet av produktiviteten. De offentliga informationssystemens interoperabilitet ska säkerställas genom att man använder sig av öppna gränssnitt och standarder. Ibruktagandet av lösningar som baserar sig på öppen källkod ska främjas inom ramen för den offentliga förvaltningens övergripande arkitektur och utifrån kostnads- och nyttoanalyser.

Beredningen av offentliga beslut öppnas upp för medborgarna med hjälp av informationsnät. Genomförandet och verkningsfullheten av projekthelheterna inom programmet för att påskynda elektronisk ärendehantering och demokrati klarläggs. Användningen av sociala medier och annan interaktiv informations- och kommunikationsteknik för interaktion mellan förvaltningen och medborgarna ska utökas utifrån ett kundperspektiv. Elektroniska tjänster som är viktiga ur samhällelig och kommersiell synvinkel samt med tanke på en smidig vardag ska vara genomförda på ett tillgängligt sätt så att de även kan användas av handikappade och äldre människor.

Man främjar ibruktagandet av intelligenta lösningar som utnyttjar informations- och kommunikationstekniken inom alla samhällssektorer och över förvaltningsgränserna. Varje ministerium utarbetar i början av regeringsperioden en strategi för intelligent teknik, som ska innehålla både mål och styrmedel. Man utreder vilka möjligheter som finns för att minska utsläppen inom trafik, byggnadsteknik, energinät, industri och distansarbete med hjälp av informationsteknik.

Som en del av den nationella strategin för att få utländska investeringar till Finland eftersträvar man att få investeringar inom den informationsintensiva industrin till Finland. Man riktar offentliga forskningsmedel till samhälls- och socialvetenskaplig grundforskning om den digitala ekonomin. Finansieringen av Rundradion kommer att förnyas så att Rundradions roll som finländsk kulturproducent, pluralistisk och oberoende informationskanal samt forum för yttrandefriheten tryggas. Regeringen kommer att förnya modellen för Rundradions finansiering och sättet på vilket finansieringen samlas i enlighet med riksdagsgruppernas gemensamma ståndpunkt som godkändes i mars 2010. Beslut om reformen fattas under 2011.

Regeringen utarbetar ett kommunikationspolitiskt program för elektroniska medier.

Man främjar tillgången till masskommunikativa elektroniska innehållstjänster i anslutning till alla distributionsvägar som är viktiga för medborgarna.

Inom frekvenspolitiken kommer man att beakta den finländska kulturens och kommunikationspolitikens behov samtidigt som man eftersträvar en effektiv användning av frekvenserna med utnyttjande av tidigare erfarenheter. Genom lagstiftning, frekvenspolitik och villkor i nätkoncessionerna kan man säkerställa att den elektroniska kommunikationen har ett mångsidigt innehåll och håller hög kvalitet.

Regeringen stöder utbudet av avancerade digitala tjänster genom att lagstiftningen förtydligas. Man kommer att bereda en ny informationssamhällsbalk, som ska innehålla de viktigaste bestämmelserna om elektronisk kommunikation och utbudet av informationssamhällstjänster.

Den snabbt ökande användningen av fjärridentifieringsteknik (bl.a. RFID) öppnar nya möjligheter, men kräver också tidsenlig lagstiftning.

Man kommer att stärka samarbetet mellan myndigheter och näringslivet för att säkerställa att de digitala tjänsterna fungerar störningsfritt även under extrema väderleksförhållanden.

Vid beviljandet av koncessioner enligt postlagen ska sådana krav ställas på alla operatörer som leder till att fördelarna av öppnandet för konkurrens även fördelas på konsumenterna och småföretagen och som garanterar att utdelningen håller hög kvalitet och är tillräckligt frekvent. Kontinuiteten i postverksamheten och posttjänsterna ska tryggas med beaktande av kundernas föränderliga behov. Utifrån en rapport av den arbetsgrupp som analyserat finansieringen av postverksamheten ska beslut fattas om utvecklandet av en finansieringsmodell som tryggar de samhällsomfattande tjänsterna. Den ekonomiska bördan för samhället måste även i fortsättningen kunna förutses. Man strävar efter att påverka EU-regelverket i samma riktning. Man utreder hur de kommunikationstjänster som medborgarna använder kan utvecklas som helhet.
***

I framtida blogginlägg kommer vi att se hur politiken på IKT-området gestaltar sig i Finland i ljuset av regeringsprogrammet.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

lördag 29 oktober 2011

Finland: kommunikationsminister Krista Kiuru och ny organisation

Först fick vi en inledande beskrivning av den digitala agendan för Finland 2011-2020, sedan en kort kommentar och därefter en redogörelse om behandlingen av den nationella IT-strategin i riksdagen.

Riksdagsvalet i april 2011 ledde politiskt och matematiskt till ett besvärligt resultat, så det dröjde ända till den 22 juni 2011 innan statsminister Jyrki Katainens sexpartiregering inledde sitt arbete.


Kommunikationsminister Kiuru

Regeringsförhandlingarna ledde till att kommunikationsministeriet delades upp så att vänsterförbundets Merja Kyllönen blev trafikminister med ansvar för ministeriet utom den kommunikationspolitiska avdelningen (telekommunikation).

Socialdemokraten Krista Kiuru blev bostads- och (tele)kommunikationsminister, kanske inte världens naturligaste kombination av ansvarsområden.

Vid sidan av de viktiga ministerutskotten har regeringen också tio ministergrupper, av vilka den trafik- och kommunikationspolitiska ministerarbetsgruppen är en.


Kommunikationspolitiska avdelningen

Ministeriets webbsidor erbjuder oss koncentrat om Kiurus ansvarsområde, kommunikationspolitiken.

Den 1 oktober 2011 trädde kommunikationsministeriets nya arbetsordning 791/2011 i kraft. Vi kans se organisationen i diagramform.

Arbetsordningen erbjuder en mer detaljerad bild av hur den kommunikationspolitiska avdelningen har förnyats:

Kommunikationspolitiska avdelningen

24 § Kommunikationspolitiska avdelningens uppgifter


Till kommunikationspolitiska avdelningens ansvarsområde hör ärenden som gäller

1) kommunikationspolitik och allmän politik i fråga om informationssamhället,
2) lagstiftning och självreglering som rör kommunikation inom avdelningens ansvarsområde,
3) allmän styrning och utveckling av kommunikationsmarknaden,
4) konkurrensen på kommunikationsmarknaden,
5) företagens internationalisering inom branschen,
6) yttrandefriheten och integritetsskyddet i kommunikationstjänster, och
7) Kommunikationsverket och resultatorienterad styrning av verket.


25 § Enheterna vid kommunikationspolitiska avdelningen

Vid kommunikationspolitiska avdelningen finns följande enheter:

1) kommunikationsmarknaden,
2) basservicen inom kommunikation, och
3) internettjänster.
Till avdelningens gemensamma uppgifter hör långsiktig planering av kommunikationspolitiken, verksamhets- och ekonomiplanering, uppgörande av budgetförslag, beredning av resultatmål, samordning av EU-ärenden och internationella ärenden, samordning av forsknings- och utvecklingsprojekt inom avdelningen samt resultatorienterad styrning av Kommunikationsverket.


26 § Kommunikationsmarknaden

Enheten för kommunikationsmarknaden handlägger ärenden som gäller

1) utbudet av elektroniska kommunikationsnät och mångsidiga bredbandstjänster,
2) utbudet av audiovisuellt innehåll, radioinnehåll och annat elektroniskt innehåll,
3) nät- och programkoncessioner,
4) frekvenspolitik och frekvensavgifter,
5) posttjänster och andra utdelningstjänster i samband med dem, och
6) samarbete med Europeiska unionens organ samt internationellt samarbete och internationella avtal inom enhetens ansvarsområde.

27 § Basservicen inom kommunikation

Enheten för basservicen inom kommunikation handlägger ärenden som gäller

1) allmännyttig televisions- och radioverksamhet och Rundradion Ab,
2) statens televisions- och radiofond,
3) samhällsomfattande tjänster i fråga om telefoni, internetförbindelser och postverksamhet,
4) stöd för utbyggnad av bredband i glesbygdsområdena och andra stöd till kommunikation,
5) informationssäkerhet,
6) beredskap och tryggande av samhällets vitala funktioner inom avdelningens ansvarsområde, och
7) samarbete med Europeiska unionens organ samt internationellt samarbete och internationella avtal inom enhetens ansvarsområde.

28 § Internettjänster

Enheten för internettjänster handlägger ärenden som gäller

1) konfidentialitet vid kommunikation och dataskyddet i kommunikationstjänster,
2) identitetsförvaltning och elektronisk identifiering,
3) elektronisk handel och elektroniska betalningar,
4) konsumentfrågor inom kommunikation,
5) tillgängliga kommunikationstjänster,
6) barn och ungas ställning som användare av innehållstjänster,
7) informationssamhällsfrågor som hör till ministeriets ansvarsområde,
8) förvaltning av internet och domännamn, och
9) samarbete med Europeiska unionens organ samt internationellt samarbete och internationella avtal inom enhetens ansvarsområde.

***

Vi återkommer till regeringsprogrammet och andra riktlinjer för kommunikationspolitiken i Finland.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället (digitala agendor) i EU-länderna, inklusive uppgifter om de språkversioner som finns. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Skriv en bloggkommentar eller skicka mig ett mejl.

fredag 28 oktober 2011

EU-lagstiftning om ett bättre samhälle genom IKT

Vi har hittills tittat på fem grupper av utlovade lagförslag i En digital agenda för Europa:

EU-lagstiftning om en digital inre marknad

EU-lagstiftning om interoperabilitet och standardisering inom IKT

EU-lagstiftning om tillit och säkerhet i den digitala världen

EU-lagstiftning om snabb och ultrasnabb Internettillgång

EU-lagstiftning om tillgänglig samhällsservice och digital kompetens


Digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen sin digitala agenda, men drygt tre månader senare ersatte en rättad utgåva alla språkversioner. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Samhällsnytta

I meddelandet om den digitala agendan ville kommissionen bidra till ett bättre samhälle genom att utnyttja de möjligheter informations- och kommunikationstekniken (IKT) erbjuder (s. 29):

Smart användning av teknik och utnyttjande av information kommer att hjälpa oss att klara samhällsutmaningar som klimatförändringar och en åldrande befolkning.

Det digitala samhället måste vara ett samhälle med bättre utfall för alla. IKT-användningen har blivit en viktig faktor för sådana politiska mål som stöd till ett åldrande samhälle, klimatförändringar, minskad energiförbrukning, ökad transporteffektivitet och mobilitet, egenmakt åt patienter och integrering av personer med funktionshinder.

Mer ingående motiveringar och åtgärder stakas ut på sidorna 29-36.


Lagförslag

Lagförslagen utgör förvisso blott toppen på isberget, men den synliga toppen binder ihop EU-planet och medlemsstaterna. Beträffande samhällsvinsterna hittar vi hela åtta åtgärder i sammanfattningen på sidan 42.


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Vinster för EU-samhället som möjliggörs av IKT
(preliminärt datum i parentes)

Fastställa ett antal minifunktioner för att främja interoperabilitet för smarta kraftnät på europeisk nivå (2010)

Vid behov föreslå gemensamma mätmetoder för IKT-sektorns egen energiprestanda och egna utsläpp av växthusgaser (2011)

Utfärda en rekommendation om digitalisering av europeisk film (2011)

Se över direktivet om allmänhetens tillgång till miljöinformation (2011)

Lägga förslag om ett direktiv om införande av e-tjänster för sjöfart (2011)

Lägga förslag om ett direktiv med tekniska specifikationer för telematiktillämpningar för passagerarjärnvägstrafik (2011)

Nyckelåtgärd 14: Föreslå en rekommendationer där man fastställer en gemensam minimiuppsättning patientuppgifter för interoperabla patientjournaler som ska kunna nås eller utbytas elektroniskt i alla medlemsstater (2012)

Nyckelåtgärd 16: Förslag till rådets och Europaparlamentets beslut om ömsesidigt erkännande av e-legitimation och e-autentisering i hela EU på grundval av autentiseringstjänster online (2012)
Vi återkommer tids nog till de enskilda åtgärderna.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om de språkversioner som finns. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Skriv en bloggkommentar eller skicka mig ett mejl.

torsdag 27 oktober 2011

EU-lagstiftning om tillgänglig samhällsservice och digital kompetens

Nog så vackert deklamerade kommissionen i den digitala agendan (s. 26): Den digitala epoken bör handla om egenmakt och frigörelse, ens bakgrund eller färdigheter får inte vara ett hinder för detta.

Men det fanns nog goda grunder, som vi ser i följande citat:

Fler och fler vardagliga uppgifter utförs numera online, från jobbansökningar till skatteinbetalningar och biljettbokningar. Därmed har Internet blivit en självklar del av vardagslivet för många i Europa. Ändå har 150 miljoner européer – omkring 30 % – aldrig använt Internet. De anger ofta att de inte behöver det eller att det är alltför dyrt. Den här gruppen består huvudsakligen av personer i åldrarna 65–74, personer med låga inkomster, arbetslösa och lågutbildade.

Utöver sociala aspekter handlar det om Europas konkurrenskraft. Digitala färdigheter är en bristvara vad gäller yrkesutbildningen (s. 26):

EU-ekonomin hämmas av en brist på personer i IKT-yrken: Europa kan komma att sakna den kompetens som krävs för att fylla så mycket som 700 000 IT-jobb 2015.

Tjejer och gossar, kanske någonting att tänka på(?)

Kommissionen vill göra samhällstjänster öppna och tillgängliga för alla (s. 27).

Kommissionen presenterade ett rätt finmaskigt nät av åtgärder på sidorna 27-29, men om vi nöjer oss med de utlovade förslagen av lagstiftningsnatur, så finns de i sammandrag på s. 41:

Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration
(inom parentes preliminärt datum)

Lägga fram förslag som säkerställer total tillgänglighet till offentliga sektorns webbplatser (och webbplatser med bastjänster till medborgarna) senast 2015 (2011)

Nyckelåtgärd 10: Föreslå att digital kompetens och digitala färdigheter ses som en prioritering för förordningen om Europeiska socialfonden (2014–2020) (2013)



En digital agenda för Europa: bakgrund

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Lagförslag i den digitala agendan

Efter en påminnelse om utmaningar och översättningsproblem i anslutning till den digitala inre marknaden samt efter att ha återkallat den digitala agendans centrala innehåll i minnet, återvände vi till de grundläggande lagstiftningsprojekten som ingår i En digital agenda för Europa.

Hittills har vi tittat på fyra grupper av utlovade lagförslag:

EU-lagstiftning om en digital inre marknad

EU-lagstiftning om interoperabilitet och standardisering inom IKT

EU-lagstiftning om tillit och säkerhet i den digitala världen

EU-lagstiftning om snabb och ultrasnabb Internettillgång


Uppdaterad information

Jag har återvänt till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna för att friska upp minnet. Mycket har dock hänt sedan dess. Du kan söka dig direkt till uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020 och de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020.

Ett av dessa flaggskepp är En digital agenda för Europa (webbsidorna endast på engelska: A Digital Agenda for Europe). Det reformprogram som går under namnet Inremarknadsakten (Single Market Act SMA) har en avgörande betydelse för den digitala agendan, särskilt de framsteg som behövs för att åstadkomma en verklig digital inre marknad (digital single market).



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om befintliga och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om eventuella språkversioner. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Skriv en bloggkommentar eller skicka mig ett mejl.

onsdag 26 oktober 2011

Riksdagen om en digital agenda för Finland

I blogginlägget Digital agenda för Finland 2011-2020 gav jag en inledande beskrivning av den nationella IKT-strategin i fotspåren på det EU2020-flaggskeppsinitiativ som utarbetats på EU-nivå:

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Artikeln En digital agenda för Finland: kort kommentar kompletterade beskrivningen av statsrådets redogörelse.


Riksdagsbehandlingen

Statsrådet kan ge riksdagen meddelanden eller redogörelser i frågor som gäller rikets styrelse eller internationella förhållanden. I detta fall handlade det om en redogörelse, vilket betyder att Riksdagen behandlade frågan utan att rösta om förtroende för regeringen.

Du kan följa med handläggningen i Riksdagen via webbsidan med behandlingsinfo.

Själva redogörelsen finns här i pdf-form:

Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020; Statsrådets redogörelse till riksdagen SRR 10/2010 rd (41 sidor)

Remissdebatten den 30 november 2010 och responsdebatten den 17 februari 2011 belyser rätt mångsidigt de förhoppningar som gäller Finlands framtid som informationssamhälle och de farhågor som rör förlorade positioner i tätklungan globalt.

I diskussionsprotokollen finns inläggen i plenardebatterna på originalspråket, till överväldigande del finska. Den som är intresserad kan givetvis använda sig av maskinöversättning, t.ex. via Google översättning.

På svenska finns dock kulturutskottets utlåtande KuUU 22/2010 rd, framtidsutskottets utlåtande FrUU 5/2010 rd och det ansvariga kommunikationsutskottets betänkande KoUB 25/2010 rd, vilka tillsammans erbjuder en god inblick i politiken rörande informations- och kommunikationsteknik (IKT) i Finland.

Den 18 februari 2011 godkände Riksdagen betänkandet med två klämmar som vägvisare för den regering som skulle bildas efter valet. Riksdagens skrivelse Rsk 46/2010 rd betonade behovet att se över hushållens kostnader för för bredband i glesbygden och vikten av att ge en instans inom statsrådet tillräckliga befogenheter för att utveckla IKT-frågorna mer effektivt än hittills:

1. Metoderna för att genomföra projektet för bredband i glesbygden och projektmålen bör bedömas på nytt i början av nästa valperiod såsom det föreslås i redogörelsen. I bedömningen ska avseende fästas vid kostnadskalkylerna för såväl stamnät som abonnentförbindelser, vilka preciserats efter anbudsförfarandena, eventuella ändringsbehov till följd av teknikutvecklingen samt den tilläggsfinansiering och de nya finansieringsmodeller som i förekommande fall behövs för att nå målen.

2. De befogenheter och resursbeslut avseende utveckling av informationssamhället som hittills följt förvaltningsgränserna bör koncentreras till en instans vid statsrådet.



Ralf Grahn


P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om befintliga och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om eventuella språkversioner. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Kommentera här eller skicka ett mejl.

måndag 24 oktober 2011

En digital agenda för Finland: kort kommentar

I inlägget Digital agenda för Finland 2011-2020 gav jag en inledande beskrivning av den nationella IKT-strategin i fotspåren på det EU2020-flaggskeppsinitiativ som utarbetats på EU-nivå:

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Beskrivningen av nuläget och utvecklingen innehöll rätt detaljerade beskrivningar av statliga beslut samt avslutade och pågående utvecklingsprojekt för informationssamhället i Finland.

Informations- och kommunikationstekniken griper in på nästan alla livs- och samhällsområden: vardagens informationssamhälle, infrastruktur för datakommunikation, digitala tjänster och digitalt innehåll, informationssystemens interoperabilitet, social– och hälsovård, utbildning och informationssamhällsforskning, informationsskydd och säkerhet, upphovsrättsliga frågor och i förhållande till EU:s digitala agenda.

Det andra huvudavsnittet, En digital strategi för ett produktivt och nyskapande Finland, angav en färdriktning och en vision till år 2020.

Rubrikerna erbjuder en antydan om de strävanden som upplevs som angelägna: ett produktivitetssprång inom servicen, den åldrande befolkningen som resurs, föregångsland inom hållbar utveckling, tillväxt genom en fungerande inre marknad, informationen används produktivt, användarna vet vilka tjänster som behövs, tillgången till tjänster och användarnas kunnande förbättras samt ledningen och styrningen förnyas.

Varje underavsnitt anger allmänna målsättningar, följda av åtgärder som ses som nödvändiga.

Grundinställningen är mycket utvecklingsinspirerad. Det är möjligt att slutet av valperioden och öppna frågor om ansvaret för utvecklingen av arbetet för informationssamhället liksom mellan ministerierna ledde till att riktlinjerna förblev rätt vaga i konturerna, i väntan på en ny regering.


Riksdagen

Statsrådet kan ge riksdagen meddelanden eller redogörelser i frågor som gäller rikets styrelse eller internationella förhållanden. I detta fall handlade det om en redogörelse, vilket betyder att Riksdagen behandlade frågan utan att rösta om förtroende för regeringen.

Du kan följa med handläggningen i Riksdagen via webbsidan med behandlingsinfo.

Själva redogörelsen finns här i pdf-form:

Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020; Statsrådets redogörelse till riksdagen SRR 10/2010 rd (41 sidor)



Ralf Grahn


P.S. Jag är tacksam för information om befintliga och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om eventuella språkversioner.

söndag 23 oktober 2011

Digital agenda för Finland 2011-2020

I Finland överlämnade regeringen redogörelsen ”Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020” till riksdagen den 26 november 2010 (pressmeddelande).

Den nationella digitala agendan för Finland lanserades alltså i fotspåren på det meddelande om en europeisk strategi för kunskapssamhället som kommissionen publicerade den 19 maj 2010, även om jag här länkar till den senare, rättade versionen:

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Finland

Kommunikationsministeriets pressmeddelande erbjuder några centrala markeringar i kortform, såsom statsrådets målsättning att snabba internetuppkopplingar med en överföringshastighet på 100 Mbit/s ska finnas tillgängliga för så gott som alla fasta bostäder samt företag och verksamhetsställen inom den offentliga förvaltningen före utgången av år 2015.

Pressmeddelandet erbjuder även en länk till redogörelsen på svenska:

Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020 (ingen sidnumrering, men 386 numrerade stycken)


Finlands digitala agenda

Innehållsförteckningen ger oss en överblick av de frågor redogörelsen behandlade:

INNEHÅLL

1. Inledning
2. Finland i internationella jämförelser


Nuläge och utveckling

3. Vardagens informationssamhälle
4. Infrastruktur för datakommunikation
5. Digitala tjänster och digitalt innehåll
6. Informationssystemens interoperabilitet
7. Social– och hälsovård
8. Utbildning och informationssamhällsforskning
9. Informationsskydd och säkerhet
10. Upphovsrättsliga frågor
11. EU:s digitala agenda


En digital strategi för ett produktivt och nyskapande Finland

12. Riktning
13. Vision 2020
14. Ett produktivitetssprång inom servicen
15. Den åldrande befolkningen som resurs
16. Föregångsland inom hållbar utveckling
17. Tillväxt genom en fungerande inre marknad
18. Informationen används produktivt
19. Användarna vet vilka tjänster som behövs
20. Tillgången till tjänster och användarnas kunnande förbättras
21. Ledningen och styrningen förnyas

Nuläge och färdriktning

I slutet av inledningen (stycke 22) erbjöd regeringen en ”varudeklaration” för läsaren om hur redogörelsen var indelad i två huvudavsnitt, det första om nuläget och det andra med en strategisk färdplan:

22 Denna redogörelse består av två delar. I den första delen beskrivs nuläget i ett Finland som håller på att digitaliseras. Här ingår informationssamhällsprojekt inom den offentliga förvaltningen som har genomförts eller inletts under nuvarande regeringsperiod. Avsikten är inte att ge en heltäckande redogörelse för informationssamhället i Finland, utan perspektivet utgår från samordningen av de olika verksamheterna i informationssamhället. Syftet är att väcka diskussion kring teman som är centrala för informationssamhället genom att presentera små och lite större exempel på utvecklingen av vardagens informationssamhälle samt dess utmaningar. Den andra delen är en nationell digital strategi för åren 2011–2020. Den blickar mot framtiden och de centrala målen för det finländska informationssamhället under de kommande åren. I den fastställs också de åtgärder som krävs för att vi ska kunna uppnå målen och avlägsna utvecklingshindren. Målen kan nås genom ett samarbete där förvaltningen, näringslivet, den tredje sektorn och folket gör sina vägval i enlighet med en gemensam färdriktning. Utgångspunkten för strategin är idén om en förändring från ett förvaltningscentrerat silotänkande i riktning mot engagerande, nätverksorienterade tillvägagångssätt.

Internationella jämförelser

Regeringar, organisationer och vi människor har en tendens att uppträda som krutuppfinnare. Det känns därför behagligt att redogörelsen öppet diskuterade europeiska och internationella jämförelser om Finlands konkurrenskraft i IKT-sammanhang.

Beskrivningen av nuläget sammanfattade givetvis även nationella åtgärdsprogram och utvecklingsprojekt, närmast inom den statliga centralförvaltningen.

Delegationen för vardagens informationssamhälle hade under den föregående regeringsperioden en central roll för att påskynda fastställandet av en nationell målsättning.



Ralf Grahn


P.S. Nationella digitala strategier i Europa? Har strategin för informationssamhället på EU-nivå, En digital agenda för Europa, följts upp genom digitala agendor på nationell nivå?

Finland, Danmark och Sverige har publicerat nationella IKT-strategier, men jag är tacksam för upplysningar om eventuella språkversioner för en internationell publik, om konkreta åtgärder för att omsätta programmen i praktiken och om möjliga planer att uppdatera strategierna.

Via Twitter och min engelska blogg har jag bett om information beträffande även utomnordiska EU-länder, för att bidra till spridningen av kunskap över gränserna med sikte på Europas konkurrenskraft "caring and sharing":

Through Twitter @RalfGrahn and my blog I asked for information if there is a national Digital Agenda in your EU country in the footsteps of the Digital Agenda for Europe.

The invitation remains open. It would be great if you could send me one tweet per language version. Please use the hashtag #DigitalAgenda to spread the word instantly.

If you want to write more, you could use the comments section of this blog or send me an email.

I will try to disseminate the information received.

fredag 21 oktober 2011

EU-lagstiftning om snabb och ultrasnabb Internettillgång

Kommissionens programförklaring i meddelandet En digital agenda för Europa om tillgången till bredband förkunnade: Internet med mycket hög hastighet krävs för en stark ekonomisk tillväxt och för skapandet av arbetstillfällen och välstånd. Det krävs också för att medborgarna ska kunna nå det innehåll och de tjänster som de vill ha (s. 20).

Kärnan i målsättningarna hittar vi i följande stycke om kunskapssamhällets infrastruktur:

Framtidens ekonomi kommer att vara en nätbaserad kunskapsekonomi med Internet i centrum. Europa behöver en omfattande tillgång till snabbt och ultrasnabbt Internet till konkurrenskraftigt pris. Europa 2020-strategin understryker hur viktig bredbandsutbyggnaden är för social integration och konkurrenskraft i EU. I strategin upprepas målet att alla i Europa bör ha tillgång till grundläggande bredband senast 2013 och strävan att man 2020 ska ha uppnått (i) att alla i Europa har tillgång till betydligt högre Internethastigheter på över 30 Mbps och (ii) att 50 % eller fler av de europeiska hushållen abonnerar på Internetförbindelser på över 100 Mbps.

Sedan diskuterade kommissionen garanterad samhällsomfattande täckning med ökande hastigheter (inklusive trådlöst bredband och radiospektrum), ersättandet av kopparkablar genom att bygga ut nästa generation av verkligt snabba fibernät samt frågor om ett öppet och neutralt Internet. I texten nämndes de utlovade förslagen och åtgärderna på EU-nivå och i medlemsstaterna (s. 22-23).

De viktigaste planerade lagförslagen om infrastrukturen i kunskapssamhället - snabb och ultrasnabb Internettillgång - återkommer i koncentrat i Bilaga 1 Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40-41).


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Snabb och ultrasnabb Internettillgång
(inom parentes preliminärt datum)


Nyckelåtgärd 8: Förslag till rådets och Europaparlamentets beslut om ett europeiskt spektrumpolitiskt program för att effektivisera radiospektrumförvaltningen (2010)

Nyckelåtgärd 8: Utfärda en rekommendation för att främja investeringar i konkurrenskraftiga accessnät av nästa generation (2010)


En digital agenda för Europa: bakgrund

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Jag har länkat till ett antal färska blogginlägg på finska, svenska och engelska om EU2020-strategin och den digitala agendan i EU2020 and Digital Agenda roundup: innovative and competitive Europe?


Uppdaterad information

Jag har återvänt till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna för att friska upp minnet. Mycket har dock hänt sedan dess. Du kan söka dig direkt till uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020 och de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020.

Ett av dessa flaggskepp är En digital agenda för Europa (webbsidorna endast på engelska: A Digital Agenda for Europe). Det reformprogram som går under namnet Inremarknadsakten (Single Market Act SMA) har en avgörande betydelse för den digitala agendan, särskilt de framsteg som behövs för att åstadkomma en verklig digital inre marknad (digital single market).



Ralf Grahn

torsdag 20 oktober 2011

EU-lagstiftning om tillit och säkerhet i den digitala världen

I meddelandet En digital agenda för Europa sade kommissionen: EU-medborgarna kommer inte att ta till sig teknik som de inte litar på – den digitala tidsåldern står varken för ”storebror” eller ”ett digitalt vilda västern”.

I en koncentrerad form återgav kommissionen de viktigaste planerade lagförslagen om tillit och säkerhet i onlinevärlden i slutet av meddelandet. Se Bilaga 1 Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40-41).


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Tillit och säkerhet
(inom parentes preliminärt datum)

Nyckelåtgärd 6: Förslag om modernisering av Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (ENISA) och förslag om en incidenthanteringsorganisation för EU-institutionerna (2010)

Nyckelåtgärd 4: Som ett led av moderniseringen av EU:s regelverk för skydd av personuppgifter utreda en eventuell utvidgning av bestämmelserna om anmälning av säkerhetsöverträdelser (2010)

Nyckelåtgärd 7: Förslag om lagstiftningsåtgärder för att bekämpa cyberattacker (2010)

Nyckelåtgärd 7: Förslag om bestämmelser om jurisdiktion i cyberrymden på EU-nivå och internationell nivå (2013)

En digital agenda för Europa: bakgrund

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men drygt tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Uppdaterad information

Jag har återvänt till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna för att friska upp minnet. Mycket har dock hänt sedan dess. Du kan söka dig direkt till uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020 och de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020.

Ett av dessa flaggskepp är En digital agenda för Europa (webbsidorna endast på engelska). Det reformprogram som går under namnet Inremarknadsakten har en avgörande betydelse för den digitala agendan, särskilt de framsteg som behövs för att åstadkomma en verklig digital inre marknad.



Ralf Grahn

onsdag 19 oktober 2011

EU-lagstiftning om interoperabilitet och standardisering inom IKT

I Bilaga 1: Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40-41) i meddelandet om En digital agenda för Europa presenterade kommissionen i en koncentrerad form de planerade lagförslagen om interoperabilitet och standardisering rörande informations- och kommunikationsteknik (IKT):


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Interoperabilitet och standardisering
(inom parentes preliminärt datum)


Nyckelåtgärd 5: Förslag om reformering av bestämmelserna om genomförandet av IKT-standarder i Europa för att tillåta att vissa standarder från IKT-forum och konsortier används (2010)

Utfärda riktlinjer om grundläggande immateriella rättigheter och licensvillkor i samband med standardisering, inklusive bestämmelser om förhandsredovisning (2011)

Rapport om eventuella åtgärder som kan få betydande marknadsaktörer att licensiera interoperabilitetsinformation (2012)



En digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till operationen. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Uppdateringar

Jag kände ett behov att friska upp minnet genom att återvända till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna. Mycket har dock hänt sedan dess. Du hittar uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020, för de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020, för En digital agenda för Europa (endast på engelska) och för Inremarknadsakten, som har betydelse för den digitala inre marknaden.



Ralf Grahn

tisdag 18 oktober 2011

EU-lagstiftning om en digital inre marknad

I Bilaga 1: Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40) i meddelandet om En digital agenda för Europa presenterade kommissionen i en koncentrerad form de planerade lagförslagen om en digital inre marknad:


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

En pulserande digital inre marknad
(inom parentes preliminärt datum)


Nyckelåtgärd 1: Förslag till ramdirektiv om kollektiv rättighetsförvaltning, inbegripet europatäckande licenser för förvaltningen av (online-)upphovsrätter (2010)

Nyckelåtgärd 1: Förslag till direktiv om verk av okända upphovsmän för att underlätta digitaliseringen och spridningen av kulturella verk i Europa (2010)

Nyckelåtgärd 4: Översyn av EU:s regelverk för dataskydd med sikte på att öka privatpersonernas förtroende och stärka deras rättigheter (2010)

Lägga förslag om aktualisering av direktivet om e-handel när det gäller onlinemarknader (2010)

Nyckelåtgärd 2: Lägga förslag om att övergången till det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) ska vara obligatorisk från och med ett visst datum (2010)

Nyckelåtgärd 3: Översyn av direktivet om e-signaturer för att säkra gränsöverskridande erkännande och interoperabilitet för säkra e-autentiseringssystem (2011)

Förslag om ett avtalsrättsligt instrument som kompletterar direktivet om konsumenträttigheter (2011)

Föreslag på åtgärder för en ökad harmonisering av nummerresurserna för tillhandahållande av företagstjänster i hela Europa (2011)

Rapport om översynen av direktivet om skyddet för immateriella rättigheter (2012)

Rapport om behovet av ytterligare åtgärder för att främja gränsöverskridande och europatäckande licenser (2012)

Nyckelåtgärd 1: Översyn av direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, framför allt dess tillämpningsområde och principerna för avgifter för tillgång och användning (2012)

Förslag om ett EU-system för lösning av onlinetvister avseende e-handelstransaktioner (2012)

En digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till operationen. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Uppdateringar

Jag kände ett behov att friska upp minnet genom att återvända till meddelandet om den digitala agendan. Mycket har dock hänt sedan dess. Du hittar uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020, för de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020, för En digital agenda för Europa (endast på engelska) och för Inremarknadsakten, som har betydelse för den digitala inre marknaden.



Ralf Grahn

måndag 17 oktober 2011

En digital agenda för Europa: innehåll

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner av en rättad utgåva. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


En digital agenda för Europa

Det handlar om ett av de sju huvudinitiativen eller flaggskeppsinitiativen inom ramen för Europa 2020-strategin.

Vad gäller den digitala agendan? Innehållsförteckningen erbjuder en snabbtitt:

En digital agenda för Europa

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning
2. Den digitala agendans åtgärdsområden
2.1. En pulserande digital inre marknad
2.2. Interoperabilitet och standardisering
2.3. Tillit och säkerhet
2.4. Snabb och ultrasnabb Internettillgång
2.5. Forskning och innovation
2.6. Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration
2.7. Vinster för EU-samhället som möjliggörs av IKT
2.8. Den digitala agendans internationella aspekter
3. Genomförande och styrelseformer
Med tanke på hur världen utvecklas har vakna européer allt skäl att följa med hur EU2020-strategin och dess sju flaggskepp, inklusive En digital agenda för Europa, lyckas.



Ralf Grahn

söndag 16 oktober 2011

Digital inre marknad: utmaning och översättningsproblem

En pulserande digital inre marknad är inte enbart en utmaning i sak för Europeiska unionen, utan även ett översättningsproblem.


EU2020

Europa 2020-strategin eftersträvar smart och hållbar tillväxt för alla. Redan i kommissionens EU2020-meddelande KOM(2010) 2020 ingick de centrala målsättningarna för En digital agenda för Europa, ett av de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen).


En digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men senare ersattes alla språkversioner av en rättad utgåva. Även den svenska versionen av meddelandet är försedd med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques


En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Inre marknaden både 'internal market' och 'single market'?

Enligt artikel 26.2 EUF-fördraget ska den inre marknaden (internal market) omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs. Men innan vi rusar i väg är det skäl att läsa slutet av meningen 'i enlighet med bestämmelserna i fördragen'.

Både de formella förutsättningarna och den politiska viljan har lett till högst skiftande resultat mellan olika kategorier av rörlighet samt mellan olika politikområden. Den inre marknaden liknar mer ett bygge än en färdig byggnad.

Om 'internal market' är det officiella uttrycket på engelska, används ofta 'single market' för att ange högre ställda ambitioner som siktar till en verkligt 'gränslös' marknad.

I denna anda skrev Mario Monti 'A new strategy for the Single Market', kommissionen föreslog ett åtgärdspaket som går under namnet 'the Single Market Act' och på samma sätt talar den engelska versionen av meddelandet om en digital agenda för Europa om en 'digital single market'.

I de svenska översättningarna skrev Monti en ny strategi för 'den inre marknaden'. Kommissionens åtgärdspaket går under namnet 'Inremarknadsakten'. Meddelandet om den digitala agendan för Europa talar om en 'digital inre marknad'.

Med andra ord saknar den inre marknaden i de svenska versionerna nyansskillnaderna mellan dagens 'internal market' och ambitionen 'single market'.

Svenskan är inte det enda språket med problem i detta avseende. Lösningarna för skilda språk pekar i olika riktningar.



Ralf Grahn

lördag 15 oktober 2011

Från Europa 2020 till en digital agenda

Europa 2020-strategin eftersträvar tillväxt som är smart, hållbar och för alla. Det grundläggande dokumentet för EU2020-strategin är kommissionens meddelande som finns tillgängligt på 22 officiella EU-språk.

Hur känns det att återvända till förslaget och friska upp minnet drygt ett och ett halvt år efter publiceringen?


EU2020

Den svenska pdf-versionen:

Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla; Bryssel den 3.3.2010 KOM(2010) 2020 slutlig (34 sidor)


En digital agenda för Europa

Som ett av de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) föreslog kommissionen (sid. 5):

”En digital agenda för Europa” ska påskynda utbyggnaden av höghastighetsinternet och utnyttja fördelarna med en digital inre marknad för hushåll och företag.

I avsnittet om smart tillväxt – en ekonomi baserad på kunskap och innovation – presenterade kommissionen i korthet vad det betyder med tanke på informations- och kommunikationstekniken (IKT) (sid. 12):

Digitalt samhälle: Den globala efterfrågan på informations- och kommunikationsteknik utgör en marknad värd 2 000 miljarder euro, varav endast en fjärdedel består av EUföretag. EU sackar också efter när det gäller höghastighetsinternet, vilket påverkar vår innovationsförmåga, inbegripet i landsbygdsområden, liksom när det gäller kunskapsspridning och distribution av varor och tjänster online.


Målsättningar på EU-nivå och nationellt

Senare presenterade meddelandet en skiss av den kommande digitala agendan (sid. 14-15):

Huvudinitiativ: ”En digital agenda för Europa”

Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på snabbt och ultrasnabbt Internet och kompatibla applikationer, med tillgång till bredband för alla senast 2013 och till mycket snabbare Internet (30 Mbps eller mer) senast 2020, och där 50 % eller fler av hushållen i EU har Internetuppkopplingar med över 100 Mbps.

På EU-nivå kommer kommissionen att sträva efter följande:

– Tillhandahålla en stabil rättslig ram som stimulerar investeringar i en öppen och konkurrenskraftig infrastruktur för höghastighetsinternet och därmed förknippade tjänster.

– Utveckla en effektiv spektrumpolitik.

– Underlätta användningen av EU:s strukturfonder för att fullfölja denna agenda.

– Inrätta en verklig inre marknad för onlineinnehåll och onlinetjänster (dvs. säkra EU-marknader över gränserna för webbtjänster och digitalt innehåll med hög tilltro och högt förtroende, ett balanserat regelverk med tydliga rättighetssystem, främjande av licenser för flera länder, tillräckligt skydd och lämplig ersättning för rättighetsinnehavare och aktivt stöd till digitaliseringen av Europas rika kulturarv, och forma den globala styrningen av Internet.

– Reformera finansieringen av forskning och innovation och förbättra stödet på IKT-området för att öka EU:s tekniska styrka på centrala strategiska områden och skapa förutsättningar för små och medelstora företag med hög tillväxt att bli ledande på tillväxtmarknader och stimulera IKT-innovation inom alla företagssektorer.

– Främja tillgång till och användning av Internet för alla EU-medborgare, särskilt genom stöd till digital kompetens och tillgänglighet.


På nationell nivå måste medlemsstaterna göra följande:

– Utarbeta operativa strategier för höghastighetsinternet och inrikta offentlig finansiering, inbegripet strukturfonder, på områden som inte helt omfattas av privata investeringar.

– Inrätta en rättslig ram för samordning av offentliga arbeten för att minska kostnaden för nätverksutbyggnad.

– Främja utbyggnad och användning av moderna och tillgängliga onlinetjänster (t.ex. e-förvaltning, webbaserade hälso- och sjukvårdstjänster, intelligenta hem, digital kompetens och säkerhet).

Onlineinnehåll och onlinetjänster

Med tanke på denna serie av blogginlägg vill jag särskilt betona stycket om att inrätta en verklig inre marknad för onlineinnehåll och onlinetjänster.

Kommissionens meddelande tog även upp behovet av ny dynamik för den inre marknaden, i avsnittet 3.1. En inre marknad för 2000-talet (sid. 21-22). Med tanke på webben har vi skäl att erinra oss om de fragmenterade marknaderna för digitala tjänster:

Riktlinjerna för den inre marknaden drogs upp före Internet, innan informations- och kommunikationstekniken blev en av de viktigaste drivkrafterna för tillväxt och innan tjänster blev en så dominerande del av den europeiska ekonomin. Framväxten av nya tjänster (t.ex. inom innehåll och media, hälsa, smarta energimätare) har en enorm potential, men Europa kommer bara att kunna utnyttja denna om man gör något åt den fragmentering som för närvarande hindrar flödet av Internetinnehåll och tillgången till detta för konsumenter och företag.

Det är skäl att vi noterar även dessa meningar:

Invånarna i EU måste ges förutsättningar att delta fullt ut i den inre marknaden. Det kräver att man ger dem bättre möjligheter att köpa varor och tjänster över gränserna, särskilt via Internet, och stärker deras förtroende för sådan handel.

Till och med de allra senaste dagarna har vi sett konkreta exempel på förslag till åtgärder som kommissionen utlovade i meddelandet KOM(2010) 2020 (sid. 22):


Kommissionen kommer att föreslå följande åtgärder för att åtgärda flaskhalsproblemen på den inre marknaden:

– Stärka strukturerna för att genomföra inremarknadsåtgärder vid rätt tidpunkt och på lämpligt sätt, t.ex. reglering av nät, tjänstedirektivet och lagstiftnings- och tillsynspaketet för finansmarknaden, tillämpa dem effektivt och snabbt lösa problem som uppstår.

– Gå vidare med agendan för smart lagstiftning, och bland annat överväga ökad användning av förordningar framför direktiv, göra utvärderingar i efterhand av befintlig lagstiftning, fortsätta marknadsövervakning, minska den administrativa bördan, avlägsna skattehinder, förbättra företagsklimatet särskilt för små och medelstora företag och stödja entreprenörskap.

– Anpassa EU-lagstiftningen och nationell lagstiftning till den digitala eran för att främja rörligheten för innehåll och förtroendet från både konsumenter och företag. Detta kräver en uppdatering av bestämmelserna om betalningsskyldighet, garanti, leverans och tvistlösning.

– Göra det lättare och billigare för företag och konsumenter att ingå avtal med partner i andra EU-stater, framför allt genom att erbjuda harmoniserade lösningar för konsumentavtal, en EU-modell för avtalsklausuler och komma närmare en fakultativ europeisk avtalsrätt.

– Göra det lättare och billigare för företag och konsumenter att säkerställa att avtal efterlevs och få domstolsavgöranden och domstolshandlingar erkända i andra EU-stater.
***

Min känsla är att kommissionen angav de centrala färdriktningarna och åtgärderna redan i Europa 2020-meddelandet. Det gäller även den digitala agendan för Europa, inklusive den inre marknaden för digitala tjänster.



Ralf Grahn

måndag 3 oktober 2011

ACTA undertecknat men inte av EU

Lördagen den 1 oktober underteckande åtta av de elva förhandlingsparterna handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning, mest bekant under förkortningen ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement).

Det var Australien, Förenta staterna, Japan, Kanada, Marocko, Nya Zeeland, Singapore och Sydkorea.

De tre övriga parterna deltog i ceremonin, men har ännu inte kommit så långt att de kan underteckna fördraget: Europeiska unionen, Mexiko och Schweiz. De har tid till den 1 maj 2013.

ACTA träder i kraft när avtalet har ratificerats av sex parter, men de länder som förhandlade fram avtalet har uttryckt en förhoppning om att ytterligare stater skulle ansluta sig.


ACTA-blogginlägg

Som en fortsättning på min serie om den gemensamma handelspolitiken och med anledning av undertecknandet har jag hittills publicerat tre blogginlägg på engelska:

ACTA signed – EU deaf-mute

IPR protection in world trade: ACTA signed

IPR protection: ACTA opinions USA and EU


ACTA-information på svenska

Kommissionens webbsidor med information om immaterialrättsliga handelsfrågor (DG Trade – Trade topics – Intellectual property) fungerar enbart på engelska, med en del handlingar tillgängliga på kommissionens två andra arbetsspråk: franska och tyska.

22 EU-språk hittar vi ändå kommissionens meddelande KOM(2011) 380. Den svenska versionen (pdf):

Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående på Europeiska unionens vägnar av handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Republiken Korea, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Nya Zeeland, Republiken Singapore, Schweiziska edsförbundet och Amerikas förenta stater; Bryssel den 24.6.2011 KOM(2011) 380 slutlig

På 27 sidor ingår en kort motivering, det formella förslaget till rådets beslut och en svensk översättning av avtalstexten.

Det är skäl att lägga märke till att termen 'varumärkesförfalskning' har getts en så vid innebörd att den är praktiskt taget vilseledande. Redan det första stycket i motiveringen visar nämligen att avtalet omfattar immateriella rättigheter av alla slag. I det andra stycket nämns dessa rättigheter, inklusive upphovsrätten (copyright):

1. Handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (nedan kallat Acta-avtalet) har till syfte att inrätta ett övergripande internationellt ramverk som ska bistå EU i dess ansträngningar för att effektivt bekämpa intrång i de immateriella rättigheterna. Sådana intrång hotar rättmätig handel och EU:s konkurrenskraft med negativa återverkningar på tillväxt och arbetstillfällen som följd. Acta-avtalet innehåller uppdaterade bestämmelser om skydd för immateriella rättigheter, inklusive bestämmelser för verkställigheten av åtgärderna inom civilrätt, straffrätt, gränser och digital miljö, handfasta samarbetsmekanismer mellan Acta-avtalets parter i syfte att bistå dem i deras efterlevnad av bestämmelserna och uppnå bästa metoder för en effektiv verkställighet av skyddet för de immateriella rättigheterna.

2. Även om Acta-avtalet inte ändrar något i EU:s regelverk, eftersom EU-lagstiftningen redan har gått avsevärt mycket längre än de internationella standarderna, kommer avtalet att medföra en ny internationell standard, som bygger på Trips-avtalet, som antogs 1994 inom ramen för Världshandelsorganisation (WTO). Avtalet kommer således att erbjuda fördelar för EU:s exporterande rättighetshavare på den globala marknaden, vilka nu drabbas av systematiska och allmänt förekommande intrång i upphovsrätten, varumärken, patent, formgivning och geografiska ursprungsbeteckningar.


Ralf Grahn