EU:s budget och medborgarnas intressen

Tänk om Europeiska unionens budget skulle reformeras så att den tjänade medborgarnas intressen? En så radikal förändring skulle kräva en grundläggande reform av budgetreglerna.

Enligt Sebastian Dullien ja Daniela Schwarzer visade Europeiska rådets förhandlingar om den nuvarande långtidsbugeten (2007–2013) att det nuvarande förfarandet har nått vägs ände. Klausulen om en budgetöversyn 2008–09 är ett medgivande om detta. Forskarnas sammanfattning av nuläget är klar:

”the EU budget is generally judged as being in a complete mismatch to the tasks the EU has assigned itself.”

När medborgarna i förhandlingarna företräds av medlemsländernas regeringar, är resultaten inte nödvändigtvis effektiva, demokratiska eller godtagbara. Europeiska unionens medborgare kan inte ge uttryck för sina gemensamma uppfattningar om vilka utgifter som borde prioriteras, och de kan inte genom val ändra preferenserna. Rådet fattar de avgörande besluten (budgetram, intäkter), så Europaparlamentets behörighet och ansvar för budgeten är begränsade.

I framtiden behöver Europeiska unionen en politiskt ansvarig regering, som gör upp ett förslag till budget. Europaparlamentet beslutar om både intäkter (skatter) och utgifter. Det folkvalda Europaparlamentet vore den centrala budgetmyndigheten, viktigare är rådet.

I stället för jordbruk och regionalpolitik skulle Europeiska unionens medel riktas in på att främja en hållbar ekonomisk tillväxt. På så sätt skulle Lissabonstrategin för tillväxt och jobb tilldelas mera resurser på EU-nivå, särskilt för stora gemensamma projekt inom forskning och utveckling.

Budgeten skulle även ges en ny uppgift: stabiliseringen av ekonomin på unionsnivå.

Inkomsterna och utgifterna skulle utnyttjas för att utjämna konjunkturerna.

Dessutom skulle åtminstone medlemmarna i den ekonomiska och monetära unionen (EMU) ges ett nytt instrument för att utjämna konjunkturerna. Den nya ”stabilitetspelaren” kunde enligt forskarna skapas genom en arbetslöshetsförsäkring på EU-nivå, kompletterad av de nationella systemen.

***

Om medlen används för nyttigare ändamål än i nuet, gagnar det medborgarna genom de arbetsplatser som bevaras och uppstår. Det nya systemet vore även demokratiskt legitimt.



Ralf Grahn


Källa:

Sebastian Dullien & Daniela Schwarzer: Integrating the macro-economic dimension into the EU budget: reasons, instruments and the question of democratic legitimacy; EU-Consent EU-Budget Working Paper No. 4; August 2007; http://www.eu-consent.net