söndag 18 november 2007

Sverige och Finland olika

Tidigare har jag konstaterat att Sverige och Finland hör till olika läger beträffande Europeiska unionens gemensamma jordbrukspolitik (CAP) och den framtida EU-budgeten i stort. När Finlands regering kämpar för rätten att fortsättningsvis låta skattebetalarna finansiera extra, nationellt stöd för lantbruket i södra Finland, har svenska och danska kommentarer om illojal konkurrens väckt irritation på högsta politiska nivå.

Det som den finska regeringen och folkopinionen upplever som småaktighet och bristande solidaritet – en dolkstöt i ryggen – bottnar i långt mer, nämligen grundläggande skillnader i synen på Europeiska unionens budgetpolitik och jordbrukspolitik.

Jag konkretiserar skillnaderna genom två exempel.

Den svenska regeringen tog ställning till höstens EU-arbetsprogram. Jordbruk och fiske fick följande omnämnanden:

”Den gemensamma jordbrukspolitiken ska ses över och förenklas. Bland de sakfrågor som kan bli aktuella finns borttagande av den obligatoriska trädan, en utfasning av mjölkkvoterna, ökad modulering samt höjning av lägsta nivån på ansökningar för jordbruksstöd. En första diskussion väntas i höst och konkreta lagförslag kommer sannolikt läggas under våren 2008.”

”Regeringen anser att de viktigaste frågorna i samband med översynen är fortsatt marknadsanpassning, budgetbesparing, ökad samstämmighet med övriga politikområden. Det är också viktigt att förändringar av jordbrukspolitiken öppnar dörrar för fortsatta reformer i den kommande budgetöversynen.”

Jord- och skogsbruksministeriet i Finland har nyss tillsatt en arbetsgrupp för att höja jordbrukets inkomster. Regeringsprogrammet är utgångspunkten för arbetsgruppens uppgift:

”I programmet konstateras att den jordbrukspolitik som bedrivs tryggar verksamhetens lönsamhet för aktiva gårdar och en positiv inkomstutveckling för jordbrukarna samt gör det möjligt att hålla kvar produktionen av livsmedel som baserar sig på inhemska råvaror på nuvarande nivå.”

I ett nötskal är skillnaden följande: Sverige vill ta hänsyn till konsumenternas och skattebetalarnas intressen. Finland vill trygga jordbrukarnas inkomster och livsmedelsindustrins vinster.



Ralf Grahn


Källor:

Regeringens EU-arbetsprogram hösten 2007: Jordbruk och fiske; Regeringskansliet, 25 september 2007; http://www.regeringen.se

Arbetsgruppen försöker under ledning av minister Anttila finna vägar att höja jordbrukets inkomster; Jord- och skogsbruksministeriet, 12.11.2007; http://www.mmm.fi => svenska

2 kommentarer:

Berndt sa...

Borde det inte gå att förena åtminstone den finska och svenska synen på jordbrkspolitiken: Att i första hand se till jordbrukarnas och konsumenternas intressen.

Sen får skattebetalarnas och livsmdelsinustrins väl och ve komma i andra eller rent av tredje hand?

Grahnlaw sa...

Berndt, tack för frågan. Den brittiska regeringens vision om jordbrukspolitiken uppskattade kostnaderna för skattebetalarna till 50 miljarder euro i året (EU och nationellt stöd) och för konsumenterna till 50 miljarder (högre priser genom gränsskydd).

Hundra miljarder årligen är en rätt häftig summa.

Kunde den användas bättre?