Huvudpunkter för en digital inre marknad

I bloggartikeln EU:s strategi för en digital inre marknad kom vi från kommissionens politiska riktlinjer till det utlovade åtgärdspaketet:

En strategi för en inre digital marknad i Europa; Bryssel den 6.5.2015 COM(2015) 192 final (20 sidor) [den ovanliga ordföljden på pärmbladet]

Grunden till de skissade ågärderna för den framtida digitala inre marknaden utgörs av fakta och analyser samlade i det medföljande arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar:

A Digital Single Market Strategy for Europe - Analysis and Evidence; Brussels, 6.5.2015 SWD(2015) 100 final (109 sidor)

Potentiell nytta

I stöd av arbetsdokumentet lägger kommissionen fram en ny uppskattning av den potentiella nyttan (utöver bättre livskvalitet) genom ekonomisk tillväxt som kunde skapa nya jobb och finansiera välfärdssamhället (s. 3):

Europa har kapacitet att vara ledande i den globala digitala ekonomin och vi kan utnyttja vår kapacitet bättre än vi gör nu. Fragmentering och hinder som inte finns på den fysiska inre marknaden håller oss tillbaka. Om dessa hinder undanröjs i Europa skulle EU:s BNP öka med ytterligare 415 miljarder euro.

Att röja alla hinder och utnyttja Europas potential fullt ut skulle alltså ha en stor betydelse för oss unionsmedborgare.

Tre pelare

På sidorna 3-4 i meddelandet anger kommissionen dispositionen, nämligen en indelning i tre pelare:

• Förbättra tillgången till digitala varor och tjänster för konsumenter och företag – Detta kräver att de stora skillnaderna mellan nätvärlden och den fysiska världen försvinner snabbt, så att hinder för gränsöverskridande nätverksamhet undanröjs.

• Skapa goda förutsättningar för att digitala nät och tjänster ska blomstra – Detta kräver säker och pålitlig infrastruktur och innehållstjänster med hög hastighet, i kombination med rätt regelverk för innovation, investeringar, rättvis konkurrens och lika spelregler.

• Maximera tillväxtpotentialen för vår europeiska digitala ekonomi – Detta kräver investeringar i IKT-infrastruktur och IKT-teknik, exempelvis molntjänster och stordata, i forskning och innovation för att stimulera industrins konkurrenskraft och i bättre offentliga tjänster, delaktighet och kompetens.

Åtgärder

Meddelandet diskuterar de olika beståndsdelarna kring de tre pelarna för att sedan koka samman de planerade åtgärderna i en koncentrerad färdplan för att fullborda den digitala inre marknaden; här de sexton konkreta åtgärderna (s. 20):

Bättre tillgång till digitala varor och tjänster för konsumenter och företag i hela EU

Lagstiftningsförslag för gränsöverskridande enkel och effektiv avtalsrätt för konsumenter och företag (2015)

Översyn av förordningen om konsumentskyddssamarbete (2016)

Åtgärder på området paketbefordran (2016)

En bred översyn för att utarbeta lagstiftningsförslag om oberättigad geografisk blockering (2015)

Branschutredning om konkurrens på e-handelsområdet när det gäller näthandel med varor och tillhandahållande av tjänster på nätet (2015)

Lagstiftningsförslag för en reform av upphovsrätten (2015)

Översyn av satellit- och kabeldirektivet (2015/2016)

Lagstiftningsförslag för att minska administrativt krångel för företag som uppstår på grund av olika momssystem (2016)

Goda förutsättningar för att digitala nät och tjänster ska kunna blomstra

Lagstiftningsförslag för en reform av de nuvarande telekomreglerna (2016)

Översyn av direktivet om audiovisuella medietjänster (2016)

Omfattande analys av plattformarnas roll på marknaden inbegripet olagligt innehåll på internet (2015)

Översyn av direktivet om integritet och elektronisk kommunikation (2016)

Upprättande av ett avtalsbaserat offentligt-privat partnerskap om cybersäkerhet (2016)

Maximerad tillväxtpotential i den digitala ekonomin

Initiativ om ägande och fritt flöde av uppgifter (till exempel mellan leverantörer av molntjänster) och ett europeiskt moln (2016)

Antagande av en prioriteringsplan för IKT-standarder och utökande av europeiska interoperabilitetsramen till att omfatta offentliga tjänster (2015)

Ny en handlingsplan för e-förvaltning som innehåller ett initiativ om principen ”bara en gång” och ett initiativ om sammankoppling av företagsregister (2016)

Antalet åtgärder kan kännas stort, men i verkligheten är Juncker-kommissionen rätt sträng. I enlighet med kommissionens principer för bättre lagstiftning görs en  konsekvensbedömning innan nya förslag publiceras. Existerande regler manglas genom Refit-programmet för enklare och billigare EU-lagstiftning, vilket kan föra direktiv och förordningar till ättestupan.

***

Härnäst ska vi se på hur kommissionens strategi för en digital inre marknad har tagits emot.

Ralf Grahn