Europeiska tjänstestandarder

Den europeiska standardiseringen utgör en del av EU:s inremarknadsstrategi:

Att förbättra den inre marknaden – bättre möjligheter för individer och företag; Bryssel den 28.10.2015 COM(2015) 550 final

Standardiseringspaketet

Vi presenterade kommissionens vision för det europeiska standardiseringssystemet (ESS) i blogginlägget EU:s standardiseringspaket, men vi ska även erbjuda summeringen i meddelandet:

Europeiska standarder för 2000-talet; Bryssel den 1.6.2016 COM(2016) 358 final

Kommissionens sammandrag tar upp frågorna i en något annan ordning än bloggartikeln (s. 12):

I meddelandet från april om IKT-standarder och det gemensamma initiativet om standardisering tillsammans med detta standardiseringspaket anger kommissionen en sammanhållen vision för standardisering till stöd för det politiska beslutsfattandet. Det består av följande dokument:

1. Unionens årliga arbetsprogram för europeisk standardisering 2017, vari anges strategiska prioriteringar och mål för den europeiska standardiseringen med hänsyn till EU:s långsiktiga strategier för arbetstillfällen och tillväxt, t.ex. handlingsplanen för cirkulär ekonomi, och vilka europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter som kommissionen har för avsikt att begära från de europeiska standardiseringsorganen under 2017.

2. Artikel 24-rapporten och Refit-dokumentet som innehåller uppgifter om hur ESS fungerar och som underbygger policyutvecklingen i det gemensamma initiativet om standardisering.

3. Arbetsdokumentet om tjänstestandarder Använda potentialen hos europeiska tjänstestandarder för att hjälpa Europas konsumenter och företag.

Tjänstestandarder

Dels är repetition all lärdoms moder, dels fick vi en officiell svensk översättning av namnet på arbetsdokumentet om tjänstestandarder som följde med meddelandet COM(2016) 358 final.  

Arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar med vägledning för standardiseringen av tjänster finns nämligen tillgängligt endast på engelska:

Tapping the potential of European service standards to help Europe's consumers and businesses; Brussels, 1.6.2016 SWD(2016) 186 final (12 sidor)

(På svenska alltså: Använda potentialen hos europeiska tjänstestandarder för att hjälpa Europas konsumenter och företag)

Efter en inledning om (det ringa) antalet tjänstestandarder samt om deras egenskaper, hänvisar arbetsdokumentet till den rättsliga grunden för standarder i servicesektorn (s. 5), dels tjänstedirektivet, dels standardiseringsförordningen.

Tjänstedirektivet

Tjänstedirektivets 2006/123/EG artikel 26 om tjänstekvalitet nämner särskilt tjänstestandarder i 26.5:

5. Medlemsstaterna skall i samarbete med kommissionen uppmuntra utvecklingen av frivilliga europeiska standarder som skall underlätta kompatibiliteten mellan de tjänster som tillhandahålls av tjänsteleverantörer från olika medlemsstater, mottagarinformationen och tjänsternas kvalitet.  

Standardiseringsförordningen

Vad gäller EU-förordningen nr 1025/2012 om europeisk standardisering hänvisade arbetsdokumentet (s. 5) till artikel 1 och skäl 10, men jag citerar dem i den ordning vi naturligt bläddrar:

(10) I Europaparlamentets och rådets direktiv 2006/123/EG av den 12 december 2006 om tjänster på den inre marknaden [EUT L 376, 27.12.2006, s. 36] fastställs allmänna bestämmelser för att underlätta för tjänsteleverantörer att utöva sin etableringsfrihet och för att underlätta den fria rörligheten för tjänster, samtidigt som man behåller en hög kvalitetsnivå. Därmed åläggs medlemsstaterna att i samarbete med kommissionen uppmuntra utvecklingen av frivilliga europeiska standarder i syfte att främja kompatibiliteten mellan tjänster som tillhandahålls av leverantörer i olika medlemsstater, tillhandahållandet av mottagarinformation och tjänsternas kvalitet. Direktiv 98/34/EG gäller dock endast produktstandarder, medan standarder för tjänster inte uttryckligen omfattas. I praktiken blir det dessutom allt mindre relevant att göra åtskillnad mellan varor och tjänster på den inre marknaden. Det är inte alltid praktiskt möjligt att dra en klar gräns mellan standarder för produkter och standarder för tjänster. Många standarder för produkter innefattar en servicekomponent medan standarder för tjänster ofta även delvis rör produkter. Således måste det nuvarande regelverket anpassas till de nya omständigheterna genom att dess tillämpningsområde utökas till standarder för tjänster.

Artikel 1 Syfte
I denna förordning fastställs bestämmelser för samarbetet mellan europeiska standardiseringsorganisationer, nationella standardiseringsorgan, medlemsstater och kommissionen, för fastställandet av europeiska standarder och europeiska standardiseringsprodukter för produkter och tjänster som stöder unionens lagstiftning och politik, för fastställandet av sådana tekniska specifikationer på IKT-området som det kan hänvisas till, för finansieringen av den europeiska standardiseringen och för intressenternas delaktighet i den europeiska standardiseringen.

Färdplan

Från sidan 7 presenterar kommissionen de förestående konkreta stegen, vilka samlats i tre grupper av åtgärder:

1. Bättre prioritera och skapa europeiska standarder med stöd av ett ramverk för att observera nationella standarder
2. Minska hinder för gränsöverskridande leverans av tjänster
3. Mer verksam information till tjänsteproducenter

StandarDays

För övrigt, som bäst (torsdag och fredag den 20-21 april 2017) ordnar de europeiska standardiseringsorganisationerna CEN och CENELEC i Bryssel StandarDays, ett seminarium kring europeiska standarder. Begivenheten samlar sakkunniga från nationella och europeiska standardiseringsorganisationer och myndigheter samt företag.  

Ralf Grahn