I den årliga skrivelsen redogjorde Sveriges regering för verksamheten i Europeiska unionen, främst i rådet, under 2014:
Regeringens skrivelse 2014/15:65 Verksamheten i Europeiska unionen under 2014
Avsnittet 3 Europa 2020-strategin och den europeiska terminen (s. 28-31) fokuserade på rekommendationerna till Sverige. Med hann även ett underavsnitt om starten på den europeiska terminen för följande år (2015):
Kommissionens tillväxtöversikt för 2015
I november presenterade kommissionen sin årliga tillväxtöversikt för 2015, KOM(2014) 902. Tillväxtöversikten är startskottet för den europeiska terminen 2015, och i rapporten redogör kommissionen för sina övergripande prioriteringar för den ekonomiska politiken och sysselsättningspolitiken för de kommande tolv månaderna.
För 2015 föreslår kommissionen ett integrerat förhållningsätt baserat på tre huvudlinjer: stimulans till investeringar, en förnyad vilja till strukturreformer och en ansvarsfull finanspolitik. Kommissionen framhåller behovet av att stimulera tillväxten genom ökade investeringar i ekonomin och uppmanar medlemsstaterna att ställa sig bakom den investeringsplan om 315 miljarder euro som man föreslagit. Vidare framhålls det fortsatta behovet av strukturreformer inte minst på nationell nivå i syfte att generera tillväxt, kunna minska skuldnivåerna och stimulera framväxten av fler och bättre jobb. Samtidigt måste en ansvarfull finanspolitik bedrivas för att minska underskotten i de offentliga finanserna och sänka skuldnivåerna i EU:s medlemsstater.
Regeringen välkomnar den årliga tillväxtöversikten och ser positivt på de tre huvudlinjer som kommissionen föreslår.
Den europeiska terminen för år 2015 startades alltså genom kommissionens meddelande:
Regeringens skrivelse 2014/15:65 innehöll även ett avsnitt 32.2 Styrning av den inre marknaden med ett antal konkreta underavsnitt om konkreta frågor (s. 174-), men jag hittade inte ett underavsnitt om en rapport om integrationen på den inre marknaden (in)för 2015.
***
Den svenska regeringen brukar vara rätt omsorgsfull i sin EU-rapportering, så vad beror tomrummet på?
Faktapromemoria 2014/15:FPM17
Lite in på det nya året levererade regeringen till riksdagen en översikt om tillväxtrapporten för 2015:
Faktapromemoria 2014/15:FPM17 Kommissionens årliga tillväxtrapport 2015; Statsrådsberedningen 2015-01-28
Regeringen underströk vikten av att fortsätta arbetet med att förstärka den inre marknaden och att aktivt förbättra förutsättningarna för en fri och öppen handel (s. 5) och nämnde i ett par repriser kommissionens avsikt att förenkla planeringsterminen, men promemorian nämnde inte rapporten om integration på den inre marknaden.
Tillväxtöversikten för 2015
Dokumentbeteckningen i faktapromemorian hänvisade till kommissionens meddelande:
Några ord om reformerna innan vi letar efter styrningen av den inre marknaden och särskilt rapporten om integrationen på den inre marknaden.
Avsnitt 3 om strukturreformer beskrev avsikter på EU-nivå att förbättra den inre marknaden för varor och tjänster, åstadkomma en digital inre marknad, reformera energimarknaderna och förbättra EU-lagstiftningens ändamålsenlighet och resultat (Refit) (s. 9-10).
I samma anda behandlades behovet av strukturella reformer i medlemsländerna (s. 10-14), med ökad dynamik på arbetsmarknaden, hållbara pensionssystem, moderniserad social trygghet, flexiblare varu- och tjänstemarknader, bättre villkor för företagens investeringar, bättre investeringar i forskning och innovation samt en effektivare offentlig förvaltning.
På sidan 5 hittar vi början av ett möjligt spår rörande integrationsrapporten:
För att ta detta nya helhetsgrepp föreslår kommissionen att den europeiska planeringsterminen ska förenklas och stärkas till stöd för dessa tre linjer [investeringar, strukturreformer, budgetansvar].
Enklare styrning för ökad effektivitet och delaktighet heter avsnitt 5, som angav allmänna bevekelsegrunder för att strömlinjeforma den europeiska planeringsterminen och öka engagemanget bland och i medlemsländerna, men utan att konkret beröra styrningen av den inre marknaden eller integrationsrapporten (s. 16-17).
I slutsatserna, avsnitt 6, förklarade kommissionen (s. 17):
De nationella parlamentens, arbetsmarknadens parters och de berörda parternas involvering i den europeiska planeringsterminen måste ökas för att stärka den nationella delaktigheten och ansvarsskyldigheten. Förenklingen av den europeiska planeringsterminen 2015 kommer att bli ett första steg i denna riktning.
För att bli klokare vänder vi oss till bilagan (s. 18-19) med den lovande rubriken Förenkling och förstärkning av den europeiska planeringsterminen, med hopp om begripa hur målsättningen förverkligas med hänsyn till rapporten om integrationen på den inre marknaden:
Den förenklade och förstärkta planeringsterminen är tänkt att bygga på processens starka sidor och åtgärda de svaga sidorna, genom att etapperna och etappresultaten förenklas, genom att samarbetet och dialogen med medlemsstaterna förbättras, genom att rapporteringskraven minskas, genom att processens multilaterala karaktär stärks och genom att känslan av delaktighet förstärks i alla led.
Inte ett ord om integrationsrapporten för den inre marknaden i bilagans text eller i schemat över den europeiska planeringsterminen på sidan 20.
***
Sveriges regering hade välkomnat den första och den andra rapporten om integrationen på den inre marknaden (för 2013 och 2014), men kommenterade inte försvinnandet från tillväxtöversikten för 2015.
Genom utredningar och resolutioner har Europaparlamentet lagt ned en hel del energi på att stimulera till reformer av den inre marknaden.
Parlamentet har även velat förbättra styrningen genom att göra utvärderingen av tillståndet på den inre marknaden till en integrerad del av den europeiska planeringsterminen och inrätta en pelare för den inre marknaden tillsammans med pelaren för ekonomisk styrning.
För detta hade parlamentet efterlyst en bindande rättsakt.
Jag undrar vad Europaparlamentet tyckte om att rapporten om integrationen på den inre marknaden försvann utan ett ord?
Ralf Grahn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar