Den svenska regeringen har lanserat tre skrifter om Sverige i Europeiska unionen. På sammanlagt 20 sidor presenterar regeringen sina viktigaste och andra prioriteringar i Europeiska rådet och Europeiska unionens råd (ministerrådet), medan en redogörelse för verksamheten 2016 tecknar bakgrunden till Sverige och läget i unionen.
Övergripande prioriteringar
Regeringens övergripande prioriteringar för EU-arbetet 2017 (15 mars 2017; 11 sidor)
Visserligen behövs Europeiska unionen, men med fokusering på områden med europeiskt mervärde och utan ändring av fördragen. Sverige anser inte att makten i EU ens i framtiden skulle utgå från unionens medborgare, men folk, företag och organisationer ska informeras bättre för att känna sig delaktiga (s. 2):
Det visar att EU-samarbetet behövs. Det är angeläget både för att möta globala utmaningar och för att underlätta vardagen för enskilda människor. Men samarbetet måste fortsätta att utvecklas och förbättras. Inte genom nya stora projekt som kräver fördragsändringar, utan genom att fokusera på områden där det finns ett mervärde i att samarbeta på europeisk nivå. De beslut som fattas ska genomföras. Regeringen ser också ett behov av att bättre förankra EU-politiken hos medborgarna och har därför startat ett arbete med information- och kunskapshöjande insatser samt nya former för dialog med näringsliv och civilsamhället för en ökad delaktighet i EU-arbetet.
Regeringen i Sverige prioriterar jobb, klimat och migration, liksom 2016. Den vill värna EU:s och Sveriges intressen i Brexit-förhandlingarna om Storbritanniens utträde (s. 2-3).
Rubrikerna vidgas och innehållet för de högprioriterade områdena skissas något utförligare på några A-fyror per tema, vilket ger en viss inblick i hur den svenska regeringen kommer att agera i Europeiska rådet och (minister)rådet.
Andra frågor i rådet
Samtidigt offentliggjorde regeringen sina riktlinjer för andra EU-frågor, grupperade enligt rådskonstellation. Mer detaljer finner vi i handlingen:
Andra viktiga förhandlingsfrågor 2017 (15 mars 2017; 9 sidor)
Långtidsbudgeten efter 2020
Jag väljer en strategiskt viktig fråga.
Sverige vill trots Brexit hålla sin budgetavgift nere (s. 2) genom en restriktiv ram för den kommande långtidsbudgeten, bland annat genom omprioriteringar till förmån för tillväxt och direkta nedskärningar beträffande “icke-ändamålsenliga åtgärder inom den gemensamma jordbrukspolitiken och sammanhållningspolitiken”. Däremot säger regeringen ingenting om en förnyelse av hur EU finansieras.
Sverige i EU 2016
Utgångspunkten är givetvis nuläget, så basdokumentet är egentligen redogörelsen för det som senast har hänt på EU-politikens olika områden.
I detta skede kan jag blott hänvisa till tidigare erfarenhet att skriften innehåller värdefulla upplysningar för dem som studerar, forskar eller jobbar med EU-frågor.
Som vanligt har den svenska regeringen publicerat en diger (även om sidantalet har halverats från vad det brukade vara) årsberättelse om verksamheten i Europeiska unionen, antagen genom beslut den 9 mars och publicerad den 14 mars 2017:
Regeringens skrivelse Verksamheten i Europeiska unionen 2016; Skr. 2016/17:115 (201 sidor)
***
Fyra ord för att beskriva Sveriges regering i EU: konstruktiv, marknadsorienterad, sval och snäv.
Ralf Grahn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar