Grå vitbok om EU:s framtid

Den 1 mars 2017 presenterade Europeiska kommissionen en vitbok om Europas framtid, beskriven som ett bidrag till toppmötet den 25 mars då medlemmarna i Europeiska rådet ska högtidliggöra 60 år sedan undertecknandet av Romfördragen genom ett gemensamt uttalande om sin union.

Medan vi väntar på om stats- och regeringschefernas Romförklaring innehåller mer än plattityder och om den polska regeringen ställer upp eller tvingar ordföranden Donald Tusk att anta även deklarationen i sitt eget namn, kan vi skapa oss en bild av kommissionens tankar genom pressmeddelandet IP/17/385.

Utöver resonemang om utmaningarna, läget och processen har kommissionen lagt fram fem olika scenarier om hur Europeiska unionen kunde förändras på medellång sikt (till 2025).

Det handlar alltså om ett diskussionsunderlag, inte om färdiga förslag. Kommissionen hoppas på slutsatser inför Europavalet i juni 2019.

Kommissionen kommer de närmaste månaderna att komplettera genom några tematiska inledningar till diskussionen om EU:s sociala dimension, en fördjupad ekonomisk och monetär union (EMU), globaliseringen, EU:s framtida försvar och finansieringen av unionen.

Vitboken COM(2017)2025

Den officiella och mer detaljerade handlingen är:

Vitbok om EU:s framtid: Tankar och scenarier för EU-27 fram till 2025; Bryssel den 1.3.2017 COM(2017) 2025 final (17 sidor)

Som läsare kan vi se att funktion följer form - i stället för tvärtom. Är det så att de grafiska utformarna har segrat över skribenterna, eller handlar det om en symbolisk lösning när möjliga vägval presenteras genom ljusgrå text på något ljusare grå botten?

Det handlar inte om reformförslag svart på vitt, men grått-grått gör inte läsningen av resonemangen och scenarierna lätt (åtminstone via webben).

För dem som i tiderna irriterats över EU-kommissionens sätt att lovprisa sig själv kan det vara hälsosamt att överväga den återhållsamma tonen i de inledande avsnitten (sidorna 2-5). Utan att förlora blicken för gemensamma landvinningar värda att försvaras, pekar texten på obesvarade utmaningar, bristande möjligheter och gångna misslyckanden.

När vitboken först hänvisar till Ventotenemanifestet om ett fritt och enat Europa (länken till olika språkversioner), av Altiero Spinelli och Ernesto Rossi, är det dock en tydlig antydan om den nivå av klarsyn som skulle behövas även i vår tid.

Fem scenarier för Europa 2025

De fem stigarna eller vägarna framåt utesluter inte varandra, utan beskriver element och krav som hörs i den dagliga diskussionen om EU:s riktning. De löper dessutom mer parallellt än vi kunde tro vid den första anblicken.

Å ena sidan utesluter kommissionen en upplösning eller ens en (betydande) minskning av Europeiska unionen genom att uttryckligen eliminera resonemang kring nya desertörer (s. 5): Utgångspunkten för varje scenario är att de 27 medlemsländerna går vidare som en union.

Å andra sidan begränsas scenariot nummer 5 om den som helhet mest handlingskraftiga unionen till ett EU som fortfarande är en skapelse av och för stats- och regeringscheferna samt deras regeringar. En demokratisk europeisk republik - “of the people, by the people, and for the people” - där medborgarna genom val bestämmer kursen diskuteras inte.

De fem framtidsbilderna är värda läsning, eftertanke och diskussion:

Scenario 1: Fortsätta som förut (s. 7)

Scenario 2: Enbart den inre marknaden (s. 9)

Scenario 3: De som vill ha mer gör mer (s. 11)

Scenario 4: Göra mindre men göra det effektivare (s. 13)

Scenario 5: Göra mycket mer tillsammans (s. 15)

Bilagorna

Vänner av grafisk utformning kan försöka bekanta sig med bilagorna till vitboken.

Eftersom rättsportalen Eur-Lex låg nere medan jag skrev detta, hämtar vi undantagsvis kommissionens handlingar via rådets dokument.

Den första bilagan - COM(2017) 2025 final ANNEX 1 - erbjuder en tidtabell över den allmänna och institutionella diskussionen.

Den andra bilagan - COM(2017) 2025 final ANNEX 2 - är en nästan oläslig sammanställning av huvudpunkterna i de fem scenarierna.

Diskussionen om EU:s framtid

I Bratislavafärdplanen talade stats- och regeringscheferna för EU27 om att den 25 mars 2017 runda av processen för att fastställa riktlinjer för vår gemensamma framtid.

Juncker har sett järtecknen och hans bedömning är nykter. I vitboken om EU:s framtid inbjuder kommissionen till en alleuropeisk diskussion som är både bredare och längre. Mot bakgrunden av yttre hot och möjligheter samt inre svagheter och styrkor gäller det för oss européer att träffa mogna val (s. 17):

Den här vitboken bör vara inledningen på en ärlig och bred diskussion med medborgarna om hur Europa ska utvecklas de kommande åren. Alla ska kunna göra sig hörda. EU-kommissionen kommer tillsammans med Europaparlamentet och intresserade medlemsländer att hålla en rad debatter om Europas framtid i Europas nationella parlament, städer och regioner. Hundratals miljoner européers idéer och uppfattningar kommer att bli en katalysator för våra framsteg.

Denna vitbok är EU-kommissionens bidrag till toppmötet i Rom. Precis som vid andra jubiléer kommer mötet i Rom att vara ett naturligt tillfälle att tänka tillbaka på framgångarna under de senaste 60 åren. Men vi bör också se det som början på en process då EU-27 gemensamt beslutar om unionens framtid.

EU-kommissionen kommer att bidra till den här diskussionen under de kommande månaderna med en rad diskussionsunderlag om följande frågor:  

• Utveckla EU:s sociala dimension.  
• Fördjupa Ekonomiska och monetära unionen, baserat på de fem ordförandenas rapport från juni 2015.  
• Möta globaliseringen.  
• EU:s försvar i framtiden.  
• EU:s finanser i framtiden.

Precis som den här vitboken kommer diskussionsunderlagen att innehålla olika idéer, förslag, alternativ och scenarier för Europa 2025, som öppnar för diskussion utan några slutgiltiga beslut på det här stadiet.

Ordförande Jean-Claude Juncker kommer att föra de här idéerna framåt vid 2017 års tal om tillståndet i unionen, innan de första slutsatserna kan dras vid Europeiska rådets möte i december 2017, något som, i god tid före valet till Europaparlamentet i juni 2019, kan underlätta ett beslut om vad som ska göras.

Nu återstår det att se om européer och Europaparlamentet mobiliserar en gemensam vilja som driver EU framåt med bistånd av EU-kommissionen.

Ralf Grahn