Jean-Claude Junckers politiska riktlinjer för Europeiska kommissionen (2014) om den fjärde prioriteten, en fördjupad och mer rättvis inre marknad med en stärkt industribas, innehöll ett stycke som skissade en kapitalmarknadsunion:
Med tiden tror jag att vi bör komplettera de nya EU-reglerna för bankerna med en union för kapitalmarknaderna. För att förbättra finansieringen av vår ekonomi behöver vi utveckla och integrera kapitalmarknaderna ytterligare. Detta skulle minska omkostnaderna för kapitalanskaffning, särskilt för små- och medelstora företag, och bidra till att minska vårt beroende av bankfinansiering. Det skulle också göra EU mer attraktivt för investerare.
Handlingsplanen
Härnäst går vi till de officiella handlingarna. Efter en grönbok och ett offentligt samråd publicerade kommissionen meddelandet:
Meddelandet om kapitalmarknadsunionen åtföljdes av två arbetsdokument från kommissionens avdelningar (tillgängliga endast på engelska). Den första handlingen innehåller evidensbaserade argument för en kapitalmarknadsunion, medan det andra dokumentet behandlar hörandefasen:
Feedback Statement on the Green Paper "Building a Capital Markets Union"; Brussels, 30.9.2015 SWD(2015) 184 final (64 sidor)
Fri rörlighet för kapital
När tillgång och efterfrågan på produktionsfaktorer möts bättre, leder det till ökad konkurrenskraft och i slutändan ekonomisk tillväxt med nya och bättre jobb.
“Fjärran han dröjer från törstiga strupar”, men trots detta är idealbilden för den inre marknaden en av de viktigaste meningarna i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, nämligen artikel 26.2 EUF-fördraget:
2. Den inre marknaden ska omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs i enlighet med bestämmelserna i fördragen.
I EUF-fördragets tredje del ingår avdelning IV om fri rörlighet för personer, tjänster och kapital, där kapitel 4 handlar om kapital och betalningar: artiklarna 63-66.
Utgångspunkten är att alla restriktioner för kapitalrörelser och betalningar mellan medlemsstater samt mellan medlemsstater och tredjeland ska vara förbjudna.
Så länge det handlar om den inre marknaden snävt nog, fungerar artikel 114 EUF-fördraget som rättslig grund för det ordinarie lagstiftningsförfarandet.
Undantag är dock enligt artikel 114.2 EUF-fördraget bestämmelser om skatter och avgifter, bestämmelser om fri rörlighet för personer samt bestämmelser om anställdas rättigheter och intressen.
Ralf Grahn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar