Hård press på Grekland och euroområdet

Grekland var på allas läppar, men fanns inte på dagordningen för Ekofinrådet. Trots detta ökar pressen både på Grekland och resten av euroområdet i ljuset av dystra ekonomiska utsikter och den grekiska regeringens problem att genomdriva överenskomna reformer.

Trovärdigheten är en bristvara.


Ekofinrådet

Officiellt sade EU-rådet för ekonomiska och finansiella frågor ingenting i sina slutsatser på 24 sidor:

3088th Council meeting Economic and Financial Affairs; Brussels, 17 May 2011 (rådets handling 10191/11)

Jag hittade heller inga nya dokument hos eurogruppen, efter rådets beslut den 7 mars 2011:

RÅDETS BESLUT 2011/257/EU av den 7 mars 2011 om ändring av beslut 2010/320/EU riktat till Grekland i syfte att förstärka och skärpa den finanspolitiska övervakningen samt förelägga Grekland att vidta de åtgärder för att minska underskottet som anses nödvändiga för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott; EUT 29.4.2011 L 110/26

På kommissionens (Ecfin) webbsidor hittar vi varken Greklands nya stabilitetsprogram eller dess nationella reformprogram, även om deadline passerades den 30 april 2011.


Euroområdet

I bakgrunden har vi de konstruktionsfel och brister i handhavandet av krisen i euroområdet som Guillermo de la Dehesa talar om i den läs- och tänkvärda artikeln:

Eurozone design and management failures (den 18 maj 2011)

Nick Panayotopoulos är eld och lågor över Dehesas artikel i blogginlägget:

Democracy vs Financial Agoracracy and the value of understanding Finance! (den 18 maj 2011)


Reformpress på Grekland

Vi tar en medietur till Grekland, där de grundläggande problemen har djupa rötter.

Europaportalen.se rapporterar att den tyska förbundskanslern Angela Merkel inte vill höra talas om avskrivning av Greklands skulder:

Merkel avfärdar grekiska skuldavskrivningar (den 17 maj 2011)

Enligt Dagens Nyheter Ekonomi räknar vice riksbankchefen Lars Nyberg däremot med att Grekland måste omstrukturera sitt skuldberg. Nyberg anser att Grekland och andra krisländer i euroområdet måste pressas till så hårda åtstramningar som möjligt, men han är mycket kritisk till bristen på trovärdig krishantering av EU, IMF och ECB:

Grekisk omstrukturering väntas (den 17 maj 2011)

Enligt Dagens Industri väntar sig ekonomikommissionären Olli Rehn att den grekiska regeringen presenterar nya budgetåtgärder de närmaste dagarna och startar privatiseringsprogrammet. Först därefter kan EU undersöka om det är möjligt med en frivillig förlängning av löptiderna på den grekiska statsskulden.

Olli Rehns hälsningar till Grekland ingår i hans översiktliga tal om krisbekämpningen i euroområdet:

Rethinking Economic Policy in Europe – a new era of EU Economic Governance (den 18 maj 2011; SPEECH/11/348)

Rehn hänvisade till de åtgärder som vidtagits för krisländerna och de följande stegen beträffande Grekland:

Of course, setting up those programmes is not enough in itself. They have to be implemented and adjusted where needed. We are just now in the process of reviewing the Greek programme. Our review mission is in Athens.

It is clear that Greece has to seriously reinforce the implementation of the economic reforms and of the privatisation programme before any new steps may be taken. I expect concrete decisions to this effect in the coming days.

Rehns tankar ligger i linje med det som ordföranden för eurogruppen, Jean-Claude Juncker sade enligt The Parliament, artikeln 'Juncker admits to 'mistakes' in tackling eurozone public debt' (den 17 maj 2011):

Juncker also said that Greece's economic crisis is more difficult to solve than others' in the 17-member eurozone, requiring its government to take additional measures.

He said Greece must reduce its primary deficit and privatise public entities. Juncker added that the country's debt level is currently "unsustainable".

Till Junckers och Rehns varningar lägger EUbusiness hälsningar från IMF om snabbare reformer för att effektivisera den offentliga sektorn och genomföra privatiseringar för att lätta skuldbördan, trots envetet motstånd från facket och högeroppositionen:

Greek rescue will derail without rapid reform: IMF (den 18 maj 2011)

Spiegel Online International går längre än till en ”mjuk” omstrukturering av den grekiska statsskulden. Artikeln belyser vilka alternativ tyska medier ser:

'Soft Debt Restructuring Cannot Solve Greece's Problems' (den 18 maj 2011)

Rubriken i European Voice talar klart om en omstrukturering av Greklands skuldbörda, även om texten inte direkt tar ställning till om den blir ”mjuk” eller ”hård”:

Restructuring Greek debt is on the cards (den 19 maj 2011)

Det är svårt att se hur Grekland ska kunna undanröja djupt rotade brister i en handvändning, men det är minst lika svårt att hitta förståelse för flera räddningsaktioner bland medborgarna i euroområdet. När Finland deltog i stödpaketet för Portugal, gick de högerpopulistiska sannfinländarna upp som största parti i en opinionsmätning:

Hufvudstadsbladet: Sannfinländarna är största parti (den 18 maj 2011)

”Efter oss, syndafloden” kommer att locka till efterföljd i andra EU-länder.



Ralf Grahn

Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet 2010

EU Bookshop är en guldgruva för den som söker information om Europeiska unionen. Trots att 'Bookshop' för tankarna till böcker som kostar hittar vi där en stor mängd officiella EU-publikationer som vi kan ladda ned gratis som pdf-filer. Många av titlarna publiceras på (nästan) alla officiella EU-språk.


Den allmänna rapporten

Högst uppe på EU Bookshops ingångssida hittar vi 'Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet 2010' som finns tillgänglig på 22 av de 23 officiella EU-språken (alla utom iriska).

Publiceringen är en årlig plikt för EU-kommissionen. Artikel 249.2 EUF-fördraget säger:

2. Kommissionen ska årligen, senast en månad före öppnandet av Europaparlamentets session offentliggöra en allmän rapport om unionens verksamhet.

Pdf-versionen av den allmänna rapporten är gratis.

Tidigare gav kommissionen ut en text- och faktaspäckad rapport, men övergick sedan till en något lättare version med färre sidor, mera foton och grafer.

Trots att kommissionen (och de övriga EU-institutionerna) publicerar mängder av mer speicaliserade rapporter erbjuder den allmänna rapporten på ungefär 140 sidor översiktlig, nyttig och relativt färsk information.

Rapporten fungerar som introduktion och bakgrund för studerande, journalister och intresserade EU-medborgare beträffande de olika politikområdena, inklusive nyttiga hänvisningar till referenser.


Sverige

För den som förstår nordiska språk ger regeringen i Sverige varje år ut en gedigen sammanställning av händelserna i EU, givetvis med tonvikt på svenska ställningstaganden och aktiviteter. Den senaste utgåvan är:

Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2010; Regeringens skrivelse 2010/11:105 (den 10 mars 2010; 359 sidor)

Regeringens 'konsumentupplysning' ger oss följande beskrivning:

I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten i Europeiska unionen under 2010 i enlighet med 10 kap. 2 § i riksdagsordningen. Skrivelsen behandlar övergripande Europeiska unionens utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner.

Årsboken tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i rådets olika sammansättningar.

För seriösa studerande är den svenska regeringens detaljerade EU-årsberättelse ett värdefullt alternativ eller komplement till EU-kommissionens mer broschyrliknande allmänna rapport.



Ralf Grahn



P.S. Somliga Europabloggar tynar bort medan nya uppstår. Summa summarum växer den flerspråkiga bloggaggregatorn Bloggingportal.eu som nu fångar upp inläggen från 793 EU-inriktade bloggar.

EU: Inremarknadsakten på svenska

EU vill öka tillväxten, förbättra konkurrenskraften och skapa nya jobb med hjälp av reformstrategin Europa 2020 och genom att blåsa nytt liv i den inre marknaden (här om bakgrunden).

Inledningsvis (den 13 april 2011) lanserade kommissionens meddelandet om inremarknadsakten (Single Market Act SMA) genom ett pressmeddelande på 22 språk och en utförligare promemoria på engelska. I detta skede fanns själva meddelandet endast på engelska och franska, i nästan slutgiltig form.

Snart lades de slutliga versionerna på engelska och franska upp på EU:s juridiska portal Eur-Lex, där de fick sällskap av en tysk version. Pressmeddelandet var fortfarande det enda som stod till buds på de tjugo övriga EU-språken.

Kommissionen erbjuder en webbportal om inremarknadsakten på 22 språk (alla officiella EU-språk utom iriska). För en dryg vecka sedan beskrev jag innehållet och förslog vissa förbättringar för temasidorna.


Inremarknadsakten på svenska

Det går framåt stegvis. Nu finns meddelandet om inremarknadsakten redan på tjugo officiella EU-språk. Den svenska versionen av kommissionens reformprogram hittar vi här:

Inremarknadsakten: Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt; Bryssel den 13.4.2011 KOM(2011) 206 slutlig



Ralf Grahn


P.S. Malmström öppnar för gränskontroller, heter det på Europaportalen.se som serverar svenska synvinklar på EU-skeenden. Via Löpsedeln hittar man nyheter och debatt, både på portalen och externt. För den som förstår nordiska språk är Europaportalen värd en daglig titt.

Europeiska rådet: Status och slutsatser på 23 språk

När det gäller vanliga rådskonstellationer publiceras slutsatserna inledningsvis nästan alltid på engelska, oftast även på franska samt möjligen på ordförandelandets språk.

De första språkversionerna brukar hänga kvar som pressmeddelanden från rådets möte, säg Ekofin den 18 januari (5287/11), den 15 februari (6514/11) eller den 15 mars 2011 (7690/11),utan att nya språkversioner läggs till.

I verkligheten översätts dock rådets slutsatser med viss fördröjning till alla officiella EU-språk utom iriska, så aningen äldre konklusioner kan man hitta på svenska och andra språk.

Mest behändigt når man resultat med rådets sökfunktion om man känner till dokumentets nummer.


Europeiska rådet

Det är när stats- och regeringscheferna möts som Europeiska unionen säkrast finns bland toppnyheterna samma dag i alla betydande medier i samtliga EU-medlemsländer.

Stats- och regeringscheferna är huvudförhandlarna beträffande EU-fördragen. Är det enbart en slump att att just deras 'klubb' har förvandlats från informella samtal vid brasan, via en faktiskt styrande och begränsande roll till att bli den ledande officiella EU-institutionen?

(En officiell institution med förvaltningsprinciper som ett toppmöte 'ad hoc', och något mer självutplånande än beredningen i allmänna rådet är det svårt att föreställa sig.)

Medieintresset, hierarkiseringen och status sätter sina spår i hur publiceringen av Europeiska rådets slutsatser skiljer sig från vanliga rådskonstellationer.


23 språkversioner genast

Vi såg att vi får vänta på översättningarna från vanliga rådskonstellationer. Europeiska rådet skiljer sig beträffande tidpunkten och antalet språk.

Senast i Coreper-skedet översätts Van Rompuys utkast till slutsatser till samtliga 23 officiella EU-språk, så när Europeiska rådet väl har antagit slutsatserna kan de numera publiceras omedelbart på alla offentliga språk, inklusive iriska som annars används sparsamt.

Praktiskt och symboliskt stöttas Europeiska rådets ställning.

För att peka på det färskaste exemplet så finns slutsatserna från vårtoppmötet på olika språk samlade här.

Bland dem finns den svenska versionen:

Europeiska rådet 24-25 mars 2011: Slutsatser; Bryssel den 25 mars 2011 (EUCO 10/11; 34 sidor)

Det är till fördel för medborgarna att slutsatserna från Europeiska rådet (och många andra viktiga EU-handlingar) översätts centralt, enligt enhetliga principer och terminologi.



Ralf Grahn



P.S. EES-landet Norges beskickning i Bryssel - den norske EU-delegasjonen i Brussel – står för aktiv bevakning av och information om Europeiska unionen. Jag rekommenderar Nyhetsbrevet som publiceras varje vecka.

Europeiska rådets slutsatser: Konsensus och ogenomskinlighet

På vilket sätt är beredningen av Europeiska rådets slutsatser ett problem för medborgarna?


Beredningen

Inför stats- och regeringschefernas möten i Europeiska rådet behandlas utkastet till slutsatser av medlemsländernas diplomater i kommittén för ständiga representanter (Coreper) och av utrikes- och Europaministrarna i rådet för allmänna frågor. Ordföranden för Europeiska rådet, Herman Van Rompuy, finslipar ännu sitt utkast före toppmötet.

Under processen kommuniceras inte texterna eller eventuella alternativ till allmänheten. Hänvisningar till underliggande förslag och dokument förekommer sparsamt, både före och efter. Dessa omständigheter försämrar givetvis kvalitéten i det offentliga samtalet.

Behandlingen i Europeiska rådet följer diplomatins spelregler vilka nöjer sig med samförståndslösningar som kan omfattas av alla berörda länder, utan att något av dem ska förlora ansiktet. Konsensus och ogenomskinlighet går hand i hand.


Demokratiskt samtal

Offentligt framförda och öppet underbyggda alternativ är kärnan i det demokratiska samtalet innan man omröstar och går vidare.

Trots strävan efter samförstånd genom utestängning av medborgarna är (allmänna) rådet och Europeiska rådet officiella EU-institutioner, med en fördragsbaserad skyldighet att fatta beslut så öppet och så nära medborgarna som möjligt.

Längre än så har vi inte kommit på vägen mot demokrati och god förvaltning på europeisk nivå.



Ralf Grahn

Danmark deltar i Europakten?

En politisk överrock men med en institutionell inramning stabil som ett korthus, var hur jag beskrev den nya pakten för euron i ett tidigare inlägg på Grahnblawg: Europakten - ”Faust goes Brussels?”.

På Grahnlaw Suomi Finland hann vi också se att Sverige, som inte har något fördragsmässigt undantag från euron, kommer att ställa sig utanför även det nya styrningsförfarandet: Sverige utanför Europakten.


Danmark

Danmark har ju ett verkligt avtalsmässigt undantag från den gemensamma valutan, men statsminister Lars Løkke Rasmussens regering vill egentligen bli av med det. Dessutom för Danmark en fastkurspolitik gentemot euron, utan att ha säte och stämma i det Europeiska centralbankssystemet (ECBS).

Samtidigt som vi bekantar oss med den danska temasidan ”pagt for konkurrenceevne/europagt” får vi en bild av hur Danmark sköter EU-informationen enligt principen om en lucka. EU-Oplysningen vid Folketinget integrerar allmän information med uppgifter om behandlingen av ärenden i Europaudvalget. Jag undrar fortfarande om något annat EU-land når dansk nivå, inklusive antalet länkar till primära källor.

Den enda kritik jag hade mot temasidan om Europakten för två dagar sedan var att den inte var fullt uppdaterad beträffande regeringens avsikter.

Nu kan även den kritiken tonas ned till att gälla det faktum att Finansministeriets färska notat av den 18 mars 2011 smugits in mellan annat material, så att det kräver viss uppmärksamhet av en läsare att hitta promemorian:

SAMLENOTAT: Dansk deltagelse i europæisk pagt om økonomisk samarbejde (18. marts 2011; 5 sidor)

Efter en beskrivning av bakgrunden och innehållet tillstyrker regeringen en anslutning med följande motiveringar:

Holdning

Regeringens holdning

De overordnede mål i pagten afspejler overordnet danske hensyn og prioriteter, og det vurderes på den baggrund at være i Danmarks interesse at tilslutte sig pagten, med henblik på at spille en aktiv dansk rolle i Europa i drøftelsen af økonomisk politik i EU.

Pagten har set de rigtige mål i form af forbedret konkurrenceevne, øget beskæftigelse, sunde offentlige finanser og finansiel stabilitet. Det er efter regeringens opfattelse grundlæggende positivt, at eurolandene og deltagende ikke-eurolande i kraft af initiativet om en konkurrenceevnepagt i højere grad ønsker at styrke fokus på økonomiske reformer, som styrker vækstpotentiale, arbejdsudbud, finanspolitisk holdbarhed og konkurrenceevne, som en række EU-lande har betydelige udfordringer med.

Regeringen noterer sig, og lægger vægt på pagtens metode, hvor de fælles mål er af en overordnet karakter, og hvor det enkelte lands regering selv har ansvaret for at fastlægge sin nationale økonomiske politik for at opnå de fælles mål. Der lægges således vægt på, at pagten respekterer nærhedsprincippet ved at de i pagten nævnte tiltag er ikke-bindende og ikke er præskriptive i forhold til de præcise midler.

Regeringen noterer sig, og lægger vægt på, at pagten er i overensstemmelse med og bygger videre på det eksisterende EU-samarbejde, der understøtter vækst og beskæftigelse. Det gælder især EU27-samarbejdet om det indre marked, som bør udbygges yderligere. Pagten skal således bidrage til at styrke det eksisterende samarbejde inden for traktaten, men øge den politiske forpligtelse på stats- og regeringschefniveau til at de enkelte lande gennemfører de nødvendige reformer.

Regeringen noterer sig, og lægger vægt på, at pagten respekterer nationale arbejdsmarkedsmodeller samt arbejdsmarkedets parters ret til at forhandle kollektive overenskomster.

Regeringen finder det afgørende, at konkurrenceevnepagten respekterer det danske euroforbehold.

Andre landes holdninger

Det er sandsynligt, at andre ikke-eurolande vil ønske at deltage i konkurrenceevnepagten, om end der ikke foreligger oplysninger om endelige beslutninger.

Det är intressant att konstatera den danska regeringens positiva bedömning av helheten. Enligt regeringen i Danmark hotas varken den danska arbetsmarknadsmodellen eller systemet för kollektivavtal.

Jämfört med detta hävdar facket och oppositionen i Sveriges Riksdag motsatsen.

Europaudvalget behandlar frågan i morgon, den 22 mars 2011.

Uppdatering: Dagordningen för Europaudvalget den 22 mars 2011 har publicerats.

Uppdatering den 22 mars 2011: Den danska regeringens 'NOTAT: Forholdet mellem det danske euro-forbehold og en ny pagt for euroen' hävdar att Europakten är politiskt, men inte rättsligt bindande och att den är förenlig med Danmarks undantag från euron:

Allerede fordi pagten ikke er retligt bindende, vil deltagelse i pagten ikke stride mod det danske euroforbehold. De rettigheder og pligter for Danmark, som er fastlagt i traktaterne og de dertilhørende protokoller kan ikke fraviges blot ved en politisk aftale, som f.eks. konkurrenceevnepagten.

Medier

Här följer några plock från danska medier med kompletterande synpunkter.

'Fastkurspolitik kræver deltagelse i europagt',skriver Børsen, och konstaterar att den danska regeringen är för en dansk anslutning.

Danmarks Radio DR bekräftar 'Regeringen vil med i europagt'.


En pakt för euron

Texten till den så kallade Europakten finns tillgängligt även på svenska:

Slutsatser från euroområdets stats- och regeringschefer den 11 mars 2011 (totalt 15 sidor)(Se särskilt Bilaga I, från sidan 5: En pakt för euron – starkare samordning av den ekonomiska politiken för konkurrenskraft och konvergens)



Ralf Grahn



P.S. ”Norges samarbeid med Europa er en bærebjelke i norsk utenrikspolitikk”, är öppningsorden på den norska Europaportalen som erbjuder tillgång till regeringens mångsidiga utbud av information om EU och det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Europakten - ”Faust goes Brussels?”

Ska vi tänka ”Faust goes Brussels” när vi hör talas om en pakt för euron?

Utanför den institutionella ramen, vid ett inofficiellt toppmöte, kom stats- och regeringscheferna i euroområdet den 11 mars 2011 överens om att lägga till en ytterligare gemensam styrmekanism för de länder som delar den gemensamma valutan: en pakt för euron.

Redan två veckor senare ska Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011 bekräfta Europakten, och euroländerna borde berätta vilka extra åtgärder de inledningsvis tänker genomföra för att öka stabiliteten i euroområdet och utsikterna för euron.

Endast två veckor tid hade också de EU-medlemmar som ännu inte har övergått till euron. Europakten är öppen för alla, men vid Europeiska rådet borde länderna med en nationell valuta meddela om de deltar eller inte.


En pakt för euron

Innehållet i den så kallade Europakten finns tillgängligt även på svenska:

Slutsatser från euroområdets stats- och regeringschefer den 11 mars 2011 (totalt 15 sidor)(Se särskilt Bilaga I, från sidan 5: En pakt för euron – starkare samordning av den ekonomiska politiken för konkurrenskraft och konvergens)

Som brukligt på denna blogg låter vi den primära källan komma till tals. Det inledande stycket ger en sammanfattning av avsikten med pakten för euron:

Euroområdets stats- och regeringschefer har beslutat att anta en pakt för euron för att stärka den monetära unionens ekonomiska pelare, uppnå en ny kvalitet hos samordningen av euroområdets ekonomiska politik, förbättra konkurrenskraften, och därigenom uppnå en högre grad av konvergens. Pakten är främst inriktad på områden som faller under den nationella behörigheten och som är centrala för att öka konkurrenskraften och undvika skadliga obalanser. Konkurrenskraft är avgörande för att hjälpa EU att växa snabbare och på ett mer hållbart sätt på medellång och lång sikt, höja medborgarnas inkomstnivåer och bevara våra sociala modeller. Medlemsstater som inte ingår i euroområdet uppmanas att delta på frivillig basis.

Konkurrenskraft och sysselsättning

Efter att ha presenterat fyra vägledande principer åtog sig de politiska ledarna att vidta konkreta reformåtgärder för att uppnå fyra mål.

Åtminstone politiskt betonas konkurrenskraften och sysselsättningen genom att ställas först, medan målen rörande de offentliga finanserna och den finansiella stabiliteten nämns senare.

Målsättningarna behandlas närmare under följande rubriker:

a. Främjande av konkurrenskraften
b. Främjande av sysselsättningen
c. Förbättring av de offentliga finanserna
d. Förstärkning av den finansiella stabiliteten

Utöver dessa frågor kommer en samordning av skattepolitiken att uppmärksammas, med en positiv men vag formulering om en möjlig gemensam bolagsskattebas.

Euroländerna går in för årliga konkreta politiska åtaganden på hög(sta) nivå för de närmaste tolv månaderna.

***

Redan denna supermåndag innan Europeiska rådet är i sig intressant, med fyra olika konstellationer av ministrar samlade, men just i detta skede tenderar de att ge den offentliga debatten väldigt lite matnyttigt.

Det blir nog intressant att se hur pakten för euron, en politisk överrock men med en institutionell inramning stabil som ett korthus, kommer att fungera i praktiken. Som ett första smakprov får vi uppleva vilka vibrationer Europeiska rådet utsänder senare i veckan.

Senast vid Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011 borde vi också få slutligt besked om de EU-medlemsländer som ännu inte har infört den gemensamma valutan, men som tänker ansluta sig till Europakten.



Ralf Grahn



P.S. Vyer från Europa på svensk botten erbjuder bloggen European Studies in Lund, skriven av studerande med verkligt intressant och mångskiftande bakgrund (läs presentationerna).