Utanför den institutionella ramen, vid ett inofficiellt toppmöte, kom stats- och regeringscheferna i euroområdet den 11 mars 2011 överens om att lägga till en ytterligare gemensam styrmekanism för de länder som delar den gemensamma valutan: en pakt för euron.
Redan två veckor senare ska Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011 bekräfta Europakten, och euroländerna borde berätta vilka extra åtgärder de inledningsvis tänker genomföra för att öka stabiliteten i euroområdet och utsikterna för euron.
Endast två veckor tid hade också de EU-medlemmar som ännu inte har övergått till euron. Europakten är öppen för alla, men vid Europeiska rådet borde länderna med en nationell valuta meddela om de deltar eller inte.
En pakt för euron
Innehållet i den så kallade Europakten finns tillgängligt även på svenska:
Slutsatser från euroområdets stats- och regeringschefer den 11 mars 2011 (totalt 15 sidor)(Se särskilt Bilaga I, från sidan 5: En pakt för euron – starkare samordning av den ekonomiska politiken för konkurrenskraft och konvergens)
Som brukligt på denna blogg låter vi den primära källan komma till tals. Det inledande stycket ger en sammanfattning av avsikten med pakten för euron:
Euroområdets stats- och regeringschefer har beslutat att anta en pakt för euron för att stärka den monetära unionens ekonomiska pelare, uppnå en ny kvalitet hos samordningen av euroområdets ekonomiska politik, förbättra konkurrenskraften, och därigenom uppnå en högre grad av konvergens. Pakten är främst inriktad på områden som faller under den nationella behörigheten och som är centrala för att öka konkurrenskraften och undvika skadliga obalanser. Konkurrenskraft är avgörande för att hjälpa EU att växa snabbare och på ett mer hållbart sätt på medellång och lång sikt, höja medborgarnas inkomstnivåer och bevara våra sociala modeller. Medlemsstater som inte ingår i euroområdet uppmanas att delta på frivillig basis.
Konkurrenskraft och sysselsättning
Efter att ha presenterat fyra vägledande principer åtog sig de politiska ledarna att vidta konkreta reformåtgärder för att uppnå fyra mål.
Åtminstone politiskt betonas konkurrenskraften och sysselsättningen genom att ställas först, medan målen rörande de offentliga finanserna och den finansiella stabiliteten nämns senare.
Målsättningarna behandlas närmare under följande rubriker:
a. Främjande av konkurrenskraften
b. Främjande av sysselsättningen
c. Förbättring av de offentliga finanserna
d. Förstärkning av den finansiella stabiliteten
Utöver dessa frågor kommer en samordning av skattepolitiken att uppmärksammas, med en positiv men vag formulering om en möjlig gemensam bolagsskattebas.
Euroländerna går in för årliga konkreta politiska åtaganden på hög(sta) nivå för de närmaste tolv månaderna.
***
Redan denna supermåndag innan Europeiska rådet är i sig intressant, med fyra olika konstellationer av ministrar samlade, men just i detta skede tenderar de att ge den offentliga debatten väldigt lite matnyttigt.
Det blir nog intressant att se hur pakten för euron, en politisk överrock men med en institutionell inramning stabil som ett korthus, kommer att fungera i praktiken. Som ett första smakprov får vi uppleva vilka vibrationer Europeiska rådet utsänder senare i veckan.
Senast vid Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011 borde vi också få slutligt besked om de EU-medlemsländer som ännu inte har infört den gemensamma valutan, men som tänker ansluta sig till Europakten.
Ralf Grahn
P.S. Vyer från Europa på svensk botten erbjuder bloggen European Studies in Lund, skriven av studerande med verkligt intressant och mångskiftande bakgrund (läs presentationerna).
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar