Visar inlägg med etikett handlingskraft. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett handlingskraft. Visa alla inlägg

torsdag 16 mars 2017

Romförklaringen i Europaparlamentet

Vid Europeiska rådet den 9 mars 2017 konstaterade talman Antonio Tajani att diskussionen om Europas framtid startade genom Europaparlamentets tre resolutioner - baserade på rapporterna Verhofstadt, Bresso/Brok och Berès/Böge - samt kommissionens vitbok.
I går underströk talmannen de tre resolutionerna för ett medborgarnas Europa, när parlamentet diskuterade torsdagens Europeiska råd, fredagens EU27-toppmöte och den Romförklaring stats- och regeringscheferna har utlovat i samband med 60-årsfirandet av Romfördragen den 25 mars 2017. Tajani nämnde även här kommissionens vitbok om EU:s framtid (vilken öppnade för en alleuropeisk debatt).
Substansförslagen från Europaparlamentet och diskussionsöppningen från kommissionen är just det den pågående serien blogginlägg handlat om, åtminstone delvis fortsatt genom två artiklar på finska: om termer för framtidsdiskussionen och om den polska regeringens destruktiva hållning (liberum veto).

Donald Tusk, den nyss återvalde ordföranden för Europeiska rådet, missade igen en möjlighet att visa uppskattning för Europaparlamentets pådrivande roll i unionens framtidsdebatt.

Tusk betonade i stället åter den politiska endräkten (political unity) som den mest värdefulla tillgången för alla EU27-länder, utan undantag. Han gick inte närmare in på vad denna enighet innebär, vare sig med hänsyn till möjligheter att bryta stagnationen eller i förhållande till den polska regeringens uttalade avsikt att försöka lamslå EU:s verksamhet. - Se analys om Polen av Konrad Schuller i FAZ.  
  
***

Hur har EU27-ledarna engagerat unionens medborgare för unionens framtid?

Var är impulserna och riktlinjerna?

Om demokrati och handlingskraft ligger i EU-medborgarnas intresse, är fortsatt stagnation och disintegration för alla verkligen att föredra framom framsteg ens genom några medlemsländer?

Om ni vill avancera snabbt, låt villiga visa vägen; om ni vill förmultna, kompostera er tillsammans(?)

***

Den som är intresserad av en saklig sammanställning av Europeiska rådet, EU27-toppmötet och Romförklaringen kan bekanta sig med den utmärkta sammanställningen från Europaparlamentets utredningstjänst EPRS.


Ralf Grahn

tisdag 7 mars 2017

EU-reform för demokrati och handlingskraft

Europeiska rådet, som samlar stats- eller regeringschefen från varje EU-land, har inte hittills imponerat genom handlingskraft eller vision. Det folkvalda Europaparlamentet har därför på eget initiativ tagit fram förslag om reformer för  Europeiska unionen och euroområdet.

Europaparlamentet

Den 16 februari 2017 antog Europaparlamentet tre resolutioner om EU:s framtid. En (Mercedes Bresso och Elmar Brok) handlar om att utnyttja de existerande möjligheterna i Lissabonfördraget för att förbättra unionen, och den presenterade jag redan på finska.

Den tredje (Reimer Böge och Pervenche Berès) syftar till att stärka euroområdet genom budgetkapacitet.  

Den andra (Guy Verhofstadt) föreslår några centrala ändringar i fördragen, och det är den jag ska försöka teckna en bild av i detta blogginlägg.


Betänkandet A8-0390/2016

Under signum 2014/2248(INI) kan vi följa med ärendets gång. Föredragande i utskottet för konstitutionella frågor (AFCO) var Guy Verhofstadt, som även är ordförande för den liberala ALDE-gruppen i parlamentet. Utskottet antog med 16 röster mot 5 (och en tom) ett betänkande om möjliga utvecklingar och justeringar av den nuvarande institutionella strukturen för Europeiska unionen A8-0390/2016.  


Debatt i plenum

Den 14 februari 2017 diskuterade Europaparlamentet de tre betänkandena i en gemensam debatt.

Mycket av debatten gick igen åt till en tudelad torgdiskussion mellan dem som vill förbättra förutsättningarna att lösa problem på europeisk nivå och dem som förkastar allt eller det mesta som gäller EU. Jag ska dock citera föredraganden Verhofstadt när han avrundade i slutskedet av plenardiskussionen:

I have heard three fundamental criticisms. The first is that this is too institutional, then that you are creating more – and a bigger – Europe and people do not want that, and that it is too visionary. Those are the three criticisms that I have heard this morning.

Firstly, on institutions, it is not the case that we produce a report on institutions because we like institutions and want to create them. No, we do this because they are the only way to tackle the problems we are facing today. We have been talking about, for example, cleaning up the banks. You need funds to clean up these banks at the European level. On refugee flows, you need a border and coast guard to tackle that problem. In the future, on terrorist threats, you will need an investigation and intelligence capacity at European level. So we are pleading for a number of institutional reforms, not because we like institutions, but because this is the only way to tackle at a European level the challenges we are facing today.

The second thing is that this is only a bigger Europe. No, in the report it is about a smaller Commission, and less regulation but more policies – that is what we need – and also social policies and tax policies. And then, finally, it is too visionary. Well I think that in Europe we need a vision and a project again. It is only when we show the way forward and a vision for the future, rather than just concentrating on day-to-day politics, that people and citizens can again be converted to the new European ideals
Alltså, behörighet och institutioner är inte självändamål utan medel att åstadkomma resultat för unionens medborgare i konkreta frågor.


Resolutionen P8_TA-PROV(2017)0048

Inför behandlingen producerade Europaparlamentets utredningstjänst EPRS på två sidor en översiktlig promemoria om frågorna i Verhofstadts betänkande (på engelska).
Behandlingen utmynnade i Europaparlamentets resolution av den 16 februari 2017 om möjliga utvecklingar och justeringar av den nuvarande institutionella strukturen för Europeiska unionen P8_TA-PROV(2017)0048. Efter ett massivt nederlag för EU-totalvägrarnas motförslag och diverse detaljomröstningar antogs resolutionen med 283 röster mot 269 (83 tomma)(punkt 6).

Motiveringarna (punkterna A-AG) innehåller en klar analys av utmaningarna i omvärlden och bristerna i de existerande fördragen. Dessa leder sedan till konkreta reformförslag, inledningsvis baserade på följande princip:

1. Europaparlamentet anser att tiden för krishantering som grundar sig på tillfälliga och stegvisa beslut är förbi, och att en sådan krishantering endast leder till åtgärder som många gånger är alltför små och kommer alltför sent. Parlamentet är övertygat om att det nu är dags att fundera över hur man kan ta itu med bristerna i Europeiska unionens styrning genom att göra en omfattande och djupgående reform av Lissabonfördraget. I väntan på en sådan reform kan lösningar på kort och medellång sikt nås genom att man fullt ut använder befintliga fördrag.

Det behövs en grundläggande framtidsdebatt som leder till ett konvent med uppgift att förnya fördragen:

5. Europaparlamentet understryker att en omfattande demokratisk reform av fördragen måste åstadkommas genom eftertankar och diskussion kring Europeiska unionens framtid och överenskommelse om en vision för nuvarande och framtida generationer av unionsmedborgare, utmynnande i ett konvent, som garanterar delaktighet genom sin sammansättning av företrädare för de nationella parlamenten, regeringarna i samtliga medlemsstater, kommissionen och Europaparlamentet samt EU:s rådgivande organ, såsom Regionkommittén och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén, och även tillhandahåller en lämplig plattform för en sådan diskussion och dialog med unionsmedborgarna och det civila samhället.

Den röda tråden i resolutionen är behovet av tillräckliga befogenheter under  demokratisk kontroll. Följande klämmar avrundar den mångsidiga resolutionen:

85. Europaparlamentet anser att Romfördragets 60-årsdag skulle vara ett lämpligt tillfälle att inleda en reflektion över Europeiska unionens framtid och komma överens om en vision för nuvarande och framtida generationer av unionsmedborgare, som mynnar ut i ett konvent vars syfte är att förbereda Europeiska unionen inför kommande årtionden.

86. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till Europeiska rådet, rådet, kommissionen, Europeiska unionens domstol, Europeiska centralbanken, revisionsrätten, Regionkommittén, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt till medlemsstaternas parlament och regeringar.


Norden

Uppföljningsverktyget VoteWatch Europe erbjuder möjlighet att filtrera omröstningsresultaten bland annat landsvis. Ser vi till omröstningarna den 16 februari 2017 beträffande betänkandet Verhofstadt bekräftas det allmänna intrycket av det ljumma intresset i Norden för att utveckla en handlingskraftig och demokratisk Europeisk union. För resolutionen röstade endast ett fåtal nordiska europaparlamentariker, 10 av 41 närvarande. Heder åt:  

Danmark: Jens Rohde ALDE och Margrete Auken Gröna
Finland: Gröna Heidi Hautala, EPP Henna Virkkunen och Sirpa Pietikäinen, S&D Liisa Jaakonsaari och Miapetra Kumpula-Natri, ALDE Nils Torvalds (Finlands enda liberal?)
Sverige: ALDE Cecilia Wikström och Jasenko Selimovic


Ralf Grahn