Efter bloggartiklarna Norden i EU-utkanten? och Vitboken om EU:s framtid i Norden samt Diskussionsunderlaget om EU:s sociala dimension i Norden undrade jag hur en regering ska klara konststycket att engagera folk att diskutera Europeiska unionens framtid, om flertalet politiker och medborgare inte vill ha någon, det vill säga samhällsandan är den att EU ska förbli minst lika ofullständigt och ofullbordat som i dag.
EU-handslaget
Politik är det möjligas konst, så genom EU-handslaget bjuder EU- och handelsminister Ann Linde in relevanta aktörer att bidra i arbetet att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring EU-relaterade frågor i Sverige.
Enligt regeringens beskrivning av EU-handslaget hade betänkandet EU på hemmaplan SOU 2016:10 pekat på en lam och sen debatt om EU-förslag samt bristande kunskaper om unionen.
Jag nöjde mig med att läsa sammanfattningens dystra men samtidigt sakliga beskrivning av den andefattiga EU-diskussionen i Sverige. Problemen kallade fram förslag till åtgärder (s. 12), vilka senare presenterades närmare:
I detta betänkande förtydligar och fördjupar vi delar av denna problembeskrivning i separata kapitel och föreslår åtgärder på tre övergripande områden: åtgärder för att höja kunskapen, åtgärder för att öka möjligheterna till insyn och delaktighet samt åtgärder för att förbättra informationstillgången.
För att stärka delaktigheten, kunskapen och engagemanget kring beslut som fattas på EU-nivå förband sig regeringen i december 2016 till vissa åtaganden i EU-handslaget.
Eftersom problemen är likartade och samvetet plågar dem som våndas över nivån på demokratin överallt i Europeiska unionen, kan det vara värt att se vad den svenska regeringen lovade göra på kort sikt:
1. Bättre former för dialog med arbetsmarknadens parter och civilsamhället
Arbetsmarknadens parter, civilsamhället och näringslivet har efterfrågat att regeringen ska föra bättre och mer strukturerade dialoger i EU-frågor. Därför kommer regeringen att inrätta pilotprojekt med EU-sakråd under våren 2017. Relevanta aktörer ska systematiskt bjudas till dialog i ett tidigt skede i lagstiftningsprocessen – med syfte att skapa ett fördjupat beslutsunderlag i sakfrågor. För en ökad dialog och delaktighet kommer också statsministern under nästa år att inrätta ett råd för EU.
2. Förbättra myndigheters EU-arbete
Myndighetschefer kommer att bjudas in till dialog om deras ansvar för information och delaktighet i myndigheternas EU-arbete. Exempelvis arbetar Naturvårdsverket, Konkurrensverket och Försäkringskassan dagligen med många frågor som är EU-relaterade. Flera myndigheter kan förbättra sitt arbete med delaktighet.
3. Mer tillgänglig information och kunskap om EU
Det finns mycket kunskap och analyser om EU, bland annat genom Svenska institutet för europapolitiska studier, Sieps. Men det material de producerar måste nå fler. Därför har regeringen beslutat satsa på att Sieps kunskap och analyser ska nå ut till fler för att skapa större nytta.
4. Öka kunskapen bland förtroendevalda och tjänstepersoner
För att öka kunskapsnivån kommer regeringen att satsa på skräddarsydda utbildningar för förtroendevalda politiker och tjänstepersoner i kommuner och landsting.
5. Utbildningssatsning i skolan
Regeringen kommer att genomföra en utbildningssatsning på skolor inför Europadagen den 9 maj och fortsätta att satsa på EU-skolambassadörer, lärare som utbildas särskilt i EU-frågor. Regeringen kommer också att uppmärksamma Skolverket på utredningen "EU på hemmaplan" så att de kan överväga lämpliga kompetensutvecklingsinsatser för lärare inom ramen för de nationella skolutvecklingsprogrammen.
***
Även utan en bättre framtid finns det en EU-nutid att hantera bättre: en strid ström av spirande och färdiga förslag att bevaka, normer och program som småningom sätter spår i företagens och andras vardag samt kunskapsförmedlare som gärna får veta vad de talar om.
Arbetsmarknadens parter (intresseorganisationer), förvaltningen på alla nivåer samt lärare och journalister ser ut att vara de viktigaste målgrupperna för aktivering.
Glöm EU:s framtid, tala nutid: Det handlar om att sköta det löpande EU-arbetet i Sverige bättre, om jag förstår det rätt, inte om att göra den Europeiska unionen demokratisk eller handlingskraftig.
Ralf Grahn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar