Det brittiska överhusets EU-utskott tog avstånd från att “blanda” marknadsreformer och sociala strävanden som om Lissabonfördraget inte skulle ha definierat EU:s ekonomiska system som en social marknadsekonomi med ett antal sociala målsättningar och en horisontell socialklausul. Hittills har jag behandlat frågorna i artiklar på svenska, engelska och finska (här och här).
I detta inlägg ska jag kort peka på bestämmelsernas härkomst.
Artikel 3.3 EU-fördraget
Går vi av praktiska skäl till den senaste uppdaterade (konsoliderade) versionen av fördragen (EUT 7.6.2016 C 202/17), ser vi att ändamålsartikeln dels beskriver Europeiska unionens ekonomiska system som en social marknadsekonomi, dels framhäver ett flertal målsättningar med sikte på social utjämning och rättvisa:
Artikel 3.3 EU-fördraget
3. Unionen ska upprätta en inre marknad. Unionen ska verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Den ska främja vetenskapliga och tekniska framsteg.
Den ska bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter.
Den ska främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna.
Den ska respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.
Går vi till fördraget om upprättande av en konstitution för Europa (EUT 16.12.2004 C 310/11-12) kan vi konstatera att den nu gällande bestämmelsen är nästan klonad:
Artikel I-3
3. Unionen skall verka för en hållbar utveckling i Europa som bygger på välavvägd ekonomisk tillväxt och på prisstabilitet, på en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft där full sysselsättning och sociala framsteg eftersträvas, samt på en hög miljöskyddsnivå och en bättre miljö. Den skall främja vetenskapliga och tekniska framsteg.
Den skall bekämpa social utestängning och diskriminering samt främja social rättvisa och socialt skydd, jämställdhet mellan kvinnor och män, solidaritet mellan generationerna och skydd av barnets rättigheter.
Den skall främja ekonomisk, social och territoriell sammanhållning samt solidaritet mellan medlemsstaterna.
Den skall respektera rikedomen hos sin kulturella och språkliga mångfald och sörja för att det europeiska kulturarvet skyddas och utvecklas.
Den sociala marknadsekonomin introducerades av Europakonventet och överlevde regeringskonferensen 2003-2004 för att sedan antas av regeringskonferensen 2007.
Artikel 9 EUF-fördraget
Den horisontella så kallade socialklausulen, artikel 9 EUF-fördraget har efter Lissabonfördraget följande lydelse (EUT 7.6.2016 C 202/53):
Artikel 9 EUF-fördraget
Vid fastställandet och genomförandet av sin politik och verksamhet ska unionen beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor.
Bestämmelsen härstammar från det konstitutionella fördraget och skillnaderna är närmast stilistiska (EUT 16.12.2004 C 310/55):
Artikel III-117
Vid fastställandet och genomförandet av den politik och den verksamhet som avses i denna del skall unionen beakta de krav som är förknippade med främjandet av hög sysselsättning, garantier för ett fullgott socialt skydd, kampen mot social utestängning samt en hög utbildningsnivå och en hög hälsoskyddsnivå för människor.
Artikeln infördes av regeringskonferensen 2004.
***
Återstår frågan vad det betyder att eftersträva en social marknadsekonomi med hög konkurrenskraft.
Ralf Grahn
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar