Finland: Jyrki Katainens regering

Det politiskt och matematiskt komplicerade valresultatet i Finland ledde till utdragna förhandlingar som drygt två månader senare ledde till en majoritetsregering av ovanligt snitt. Ideologiskt liknar Jyrki Katainens sexpartikoalition närmast en regering för ”nationellt samförstånd” av det slag man kan se i krigs- eller krisdrabbade länder.

Det är svårt att hitta någonting mer fjärran från svensk blockpolitik än den cocktail bestående av 19 ministrar som knypplades i hop. Samlingspartiet och Socialdemokraterna har sex ministrar var. Vänsterförbundet (VF), Svenska folkpartiet (SFP) och De gröna (Gröna) har alla två ministrar var, medan Kristdemokraterna (KD) har en minister.

Eftersom sex av de åtta riksdagsgrupperna företräds i regeringen, vilar oppositionspolitiken på endast två riksdagspartier. De segerrika Sannfinländarna (39 ledamöter) och valförlorarna Centerpartiet (35 ledamöter) ställde sig självmant utanför regeringsansvaret.

Vi tar oss en titt på den information som riksdagen och statsrådet har offentliggjort på svenska.


Riksdagen

Finland kan numera sägas vara en (närmast) parlamentarisk demokrati. Se:

Jaakko Nousiainen: Finlands styrelseskick: från ett blandat till ett parlamentariskt statsskick

Jag inleder därför med pressmeddelanden från riksdagen.

Formellt bildas regeringen i tre steg. Först valde riksdagen Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen till statsminister. Därefter gick bollen enligt grundlagen till president Tarja Halonen som på förslag av statsministern skulle utnämna regeringen. Sedan skulle den nya regeringen konstituera sig och överlåta regeringsprogrammet till riksdagen i form av ett meddelande. De tre skedena återspeglas här:

Riksdagen valde Jyrki Katainen till statsminister (den 22 juni 2011)

Riksdagen uppmärksammade utnämningen av regeringen, men snöpligt nog nämner pressmeddelandet endast femton av de nitton ministrarna:

Presidenten utnämnde regeringen (den 22 juni 2011)


Statsrådet

Jag övergår till pressmeddelanden på statsrådets webbsidor. De dominerande partierna är alltså Samlingspartiet (Saml) med sex ministrar, inklusive statsminister Jyrki Katainen, och Socialdemokraterna (SDP) med likaså sex ministrar, däribland partiordföranden Jutta Urpilainen som statsministerns ställföreträdare och finansminister:

Katainens regering utnämndes (den 22 juni 2011)

Statsrådets kommunikationsenhet hade ändå koll på ministerlistan, så jag fogar in ministrarna och deras uppgifter i Katainens regering från pressmeddelandet:

Statsminister Jyrki Katainen (Saml)
Statsministerns ställföreträdare, finansminister Jutta Urpilainen (SDP)
Utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP)
Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb (Saml)
Utvecklingsminister Heidi Hautala (Gröna)
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP)
Inrikesminister Päivi Räsänen (KD)
Försvarsminister Stefan Wallin (SFP)
Förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen (Saml)
Undervisningsminister Jukka Gustafsson (SDP)
Kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki (VF)
Jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen (Saml)
Trafikminister Merja Kyllönen (VF)
Näringsminister Jyri Häkämies (Saml)
Arbetsminister Lauri Ihalainen (SDP)
Social- och hälsovårdsminister Paula Risikko (Saml)
Omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson (SDP)
Miljöminister Ville Niinistö (Gröna)
Bostads- och kommunikationsminister Krista Kiuru (SDP)


Arbetsfördelningen

Till konstitueringen hörde ett mer exakt beslut om arbetsfördelningen mellan statsråden, nog så intressant för politiskt insatta:

Ministrarnas arbetsfördelning


Ministerutskotten

I en koalitionsregering, i synnerhet en så brokig som den nuvarande ministären, spelar ministerutskotten en viktig roll i beredningen av de formella besluten. Hittills har regeringen tillsatt de fyra lagstadgade ministerutskotten, vilka vanligen möts varje vecka.

Säte i flera utskott ger en fingervisning om vilka ministrar som hör till regeringens kärna:

Ministerutskotten

Informellt brukar visserligen kvistigare politiska frågor avhandlas mellan regeringsgruppernas ordförande, medan statssekreterarna och de politiska specialmedarbetarna samordnar i bakgrunden.

En spindel i nätet är statsministerns statssekreterare:

Velipekka Nummikoski statssekreterare för statsministern (den 22 juni 2011)


EU-frågorna

Varje minister ansvarar för den nationella beredningen av EU-frågor inom sitt ansvarsområde och deltar in någon rådskonstellation i Europeiska unionen.

De centrala aktörerna är dock dessa fyra.

Statsminister Jyrki Katainen deltar i Europeiska rådets möten, med flygande start eftersom han omedelbart åkte till Bryssel för att sammanstråla med de övriga stats- och regeringscheferna (den 23 och 24 juni).

Finansminister Jutta Urpilainen får den ekonomiska samordningen i Ekofinrådet och eurogruppen på sin lott, inte så litet i dessa turbulenta tider.

Europa- och utrikeshandelsminister (termerna har bytt plats sedan regeringsförhandlingarna) Alexander Stubb kan förhoppningsvis bidra till att stärka och öppna rådet för allmänna frågor enligt Lissabonfördragets anda och bokstav. Han deltar i utrikesrådet när frågor om den gemensamma handelspolitiken berörs. Han ansvarar även för frågor kring EU:s (långtids)budget, ett inte alldeles enkelt värv. Dessutom svarar han för merparten av den nationella samordningen av EU-frågor via statsrådets sekretariat. Det är tveksamt om någon annan Europaminister har en lika stark ställning.

Utrikesminister Erkki Tuomioja återkommer i konstellationen utrikes frågor som fortfarande är på jakt efter en reell roll för Europeiska unionen i världspolitiken. Dessutom sköter Tuomioja merparten av Finlands bilaterala och multilaterala internationella förbindelser.


Regeringsprogrammet

Efter regeringsförhandlingarna publicerades regeringsprogrammet på finska. Formellt avges det som ett meddelande till riksdagen och nu finns det även på svenska:

Regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering: Ett öppet, rättvist och djärvt Finland (den 22 juni 2011)

Det politiska programmet är en diger lunta – 99 sidor (av någon anledning tio sidor mera än den finska originalversionen).

Det slutgiltiga finska originalet finns nu tillgängligt:

Pääministeri Jyrki Kataisen hallituksen ohjelma: Avoin, oikeudenmukainen ja rohkea Suomi (den 22 juni 2011; 89 sidor)

Enligt 44 § Finlands grundlag (731/1999) betyder ett meddelande i praktiken att riksdagen röstar om förtroende för regeringen (eller misstroende):

Statsrådets meddelanden och redogörelser

Statsrådet kan ge riksdagen meddelanden eller redogörelser i frågor som gäller rikets styrelse eller internationella förhållanden.

Har under debatten om ett meddelande väckts förslag om misstroende mot statsrådet eller en minister, skall riksdagen efter behandlingen av meddelandet förrätta omröstning om förtroendet. Vid behandlingen av en redogörelse kan beslut inte fattas om förtroende för statsrådet eller en medlem av statsrådet.

För Vänsterförbundet innebar redan omröstningen om statsministern en prövosten, med några fronderande medlemmar. Förtroendeomröstningen efter midsommar kommer att mäta temperaturen i gruppen.



Ralf Grahn


P.S. Den senaste utgåvan av dagliga European Tribune är daterad den 24 juni 2011, och den återger bland annat aktuella europeiska frågor i medier, med möjlighet till diskussion för medlemmarna i forumet. En värdefull informationskälla för EU-intresserade.