Unionsmedborgarskapet: EU-kommissionen aktiverade sig synligt

Temat för denna artikelserie är den fria rörligheten för personer (arbetstagare) och unionsmedborgarskapet. Avsikten är att belysa de svårigheter rörliga EU-medborgare möter i vardagen och eventuella framsteg för att minska hindren. Inlägget Unionsmedborgarskap: Juridik och praktik (9 november 2010) försökte skapa överskådlighet genom att länka till tidigare poster i ämnet.

Den franske presidenten Nicolas Sarkozy hade beställt rapporten om unionsmedborgarna och gemenskapsrätten av Alain Lamassoure. I artikeln Getting any help? 11 million EU expats wonder (10 november 2010) försökte jag därför hitta spår av Lamassoures rapport i redogörelsen över det franska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd. Resultatet var blygsamt.

EU citizenship: Slow and uneven progress on free movement (10 november 2010) följde med hur direktivet 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier hade införlivats i den nationella rätten. Trögt och bristfälligt var omdömet om medlemsländernas åtgärder i kommissionens rapport KOM(2008) 840.

European Parliament supports EU expats (10 november 2010) berättade om två positiva men icke bindande resolutioner av Europaparlamentet till förmån för unionsmedborgarnas rättigheter. Min slutsats var att det behövs hjälp från de övriga EU-institutionerna – kommissionen och rådet - och medlemsländerna för att nå resultat.


Kommissionens meddelande KOM(2009) 313

Kommissionen ska säkerställa tillämpningen av fördragen och av de åtgärder som institutionerna antar i enlighet med fördragen. Den ska övervaka tillämpningen av unionsrätten under kontroll av Europeiska unionens domstol. (Något anakronistiskt hänvisar jag till den nuvarande lydelsen i artikel 17 EU-fördraget.)

Efter rapporten KOM(2008) 840 och fortsatta, mer diskreta överläggningar med medlemsländernas regeringar trädde kommissionen ett halvt år senare fram i offentligheten genom att utfärda vägledning till medlemsstaterna:

Meddelande från kommissionen om vägledning till ett bättre införlivande och en bättre tillämpning av direktiv 2004/38/EG om unionsmedborgares och deras familjemedlemmars rätt att fritt röra sig och uppehålla sig inom medlemsstaternas territorier (Text av betydelse för EES); Bryssel den 2.7.2009 KOM(2009) 313 slutlig (20 sidor)

(Av någon anledning gick det inte att öppna dokumentet när jag använde Google Chrome. Däremot lyckades jag hämta handlingen när jag bytte till Internet Explorer.)

Kommissionen påminde att personers fria rörlighet är en av EU:s grundstenar. Följaktligen måste undantag från denna princip tolkas restriktivt. Rätten till fri rörlighet inom EU är dock inte obegränsad och medför skyldigheter för den som utnyttjar sig av den, bl.a. måste lagarna i värdlandet följas (s. 3).

Inledningsvis framhöll kommissionen även att direktivet 2004/38 (artikel 3.1) är uteslutande tillämpligt på unionsmedborgare som reser till eller uppehåller sig i en annan medlemsstat än den de själva är medborgare i samt på de familjemedlemmar som följer med eller ansluter sig till denne. EU-medborgare som bor i den medlemsstat där de har medborgarskap åtnjuter normalt inte rättigheterna i gemenskapens lagstiftning om personers fria rörlighet och deras familjemedlemmar från tredjeland omfattas fortsatt av nationella invandringsregler (s. 3).


Nyttan?

Direktiv 2004/38 ska som andra EU-lagar införlivas i den nationella rätten på ett korrekt sätt. Dessutom ska de nationella myndigheterna tillämpa reglerna så att unionsmedborgarnas rättigheter förverkligas i praktiken.

Kommissionens meddelande för ett väl grundat och dokumenterat resonemang, som baserar sig på EU-domstolens praxis och sakliga överväganden om direktivets syften.

Vägledningen är därför till nytta om en EU-medborgare (till exempel en svensk eller finländare) möter svårigheter för sin egen del eller gällande sina familjemedlemmar i ett annat EU-land. Meddelandet är till hjälp för en jurist som bistår en sådan unionsmedborgare.

Även för myndigheter erbjuder kommissionens vägledning hjälp när det gäller att tillämpa och tolka de nationella reglerna i enlighet med direktivets ändamål.

Kommissionens meddelande var en milstolpe på vägen mot att förverkliga unionsmedborgarnas rätt att flytta och leva fritt inom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).



Ralf Grahn



P.S. På ComparativeLawBlog skriver ett team av jurister om jämförande rättsvetenskap och domstolsbeslut.