EU-lagstiftning om tillit och säkerhet i den digitala världen

I meddelandet En digital agenda för Europa sade kommissionen: EU-medborgarna kommer inte att ta till sig teknik som de inte litar på – den digitala tidsåldern står varken för ”storebror” eller ”ett digitalt vilda västern”.

I en koncentrerad form återgav kommissionen de viktigaste planerade lagförslagen om tillit och säkerhet i onlinevärlden i slutet av meddelandet. Se Bilaga 1 Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40-41).


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Tillit och säkerhet (inom parentes preliminärt datum)

Nyckelåtgärd 6: Förslag om modernisering av Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (ENISA) och förslag om en incidenthanteringsorganisation för EU-institutionerna (2010)

Nyckelåtgärd 4: Som ett led av moderniseringen av EU:s regelverk för skydd av personuppgifter utreda en eventuell utvidgning av bestämmelserna om anmälning av säkerhetsöverträdelser (2010)

Nyckelåtgärd 7: Förslag om lagstiftningsåtgärder för att bekämpa cyberattacker (2010)

Nyckelåtgärd 7: Förslag om bestämmelser om jurisdiktion i cyberrymden på EU-nivå och internationell nivå (2013)

En digital agenda för Europa: bakgrund

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men drygt tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Uppdaterad information

Jag har återvänt till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna för att friska upp minnet. Mycket har dock hänt sedan dess. Du kan söka dig direkt till uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020 och de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020.

Ett av dessa flaggskepp är En digital agenda för Europa (webbsidorna endast på engelska). Det reformprogram som går under namnet Inremarknadsakten har en avgörande betydelse för den digitala agendan, särskilt de framsteg som behövs för att åstadkomma en verklig digital inre marknad.



Ralf Grahn

EU-lagstiftning om interoperabilitet och standardisering inom IKT

I Bilaga 1: Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40-41) i meddelandet om En digital agenda för Europa presenterade kommissionen i en koncentrerad form de planerade lagförslagen om interoperabilitet och standardisering rörande informations- och kommunikationsteknik (IKT):


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Interoperabilitet och standardisering (inom parentes preliminärt datum)

Nyckelåtgärd 5: Förslag om reformering av bestämmelserna om genomförandet av IKT-standarder i Europa för att tillåta att vissa standarder från IKT-forum och konsortier används (2010)

Utfärda riktlinjer om grundläggande immateriella rättigheter och licensvillkor i samband med standardisering, inklusive bestämmelser om förhandsredovisning (2011)

Rapport om eventuella åtgärder som kan få betydande marknadsaktörer att licensiera interoperabilitetsinformation (2012)

En digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till operationen. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Uppdateringar

Jag kände ett behov att friska upp minnet genom att återvända till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna. Mycket har dock hänt sedan dess. Du hittar uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020, för de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020, för En digital agenda för Europa (endast på engelska) och för Inremarknadsakten, som har betydelse för den digitala inre marknaden.



Ralf Grahn

EU-lagstiftning om en digital inre marknad

I Bilaga 1: Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40) i meddelandet om En digital agenda för Europa presenterade kommissionen i en koncentrerad form de planerade lagförslagen om en digital inre marknad:


Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

En pulserande digital inre marknad (inom parentes preliminärt datum)

Nyckelåtgärd 1: Förslag till ramdirektiv om kollektiv rättighetsförvaltning, inbegripet europatäckande licenser för förvaltningen av (online-)upphovsrätter (2010)

Nyckelåtgärd 1: Förslag till direktiv om verk av okända upphovsmän för att underlätta digitaliseringen och spridningen av kulturella verk i Europa (2010)

Nyckelåtgärd 4: Översyn av EU:s regelverk för dataskydd med sikte på att öka privatpersonernas förtroende och stärka deras rättigheter (2010)

Lägga förslag om aktualisering av direktivet om e-handel när det gäller onlinemarknader (2010)

Nyckelåtgärd 2: Lägga förslag om att övergången till det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) ska vara obligatorisk från och med ett visst datum (2010)

Nyckelåtgärd 3: Översyn av direktivet om e-signaturer för att säkra gränsöverskridande erkännande och interoperabilitet för säkra e-autentiseringssystem (2011)

Förslag om ett avtalsrättsligt instrument som kompletterar direktivet om konsumenträttigheter (2011)

Föreslag på åtgärder för en ökad harmonisering av nummerresurserna för tillhandahållande av företagstjänster i hela Europa (2011)

Rapport om översynen av direktivet om skyddet för immateriella rättigheter (2012)

Rapport om behovet av ytterligare åtgärder för att främja gränsöverskridande och europatäckande licenser (2012)

Nyckelåtgärd 1: Översyn av direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, framför allt dess tillämpningsområde och principerna för avgifter för tillgång och användning (2012)

Förslag om ett EU-system för lösning av onlinetvister avseende e-handelstransaktioner (2012)

En digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till operationen. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Uppdateringar

Jag kände ett behov att friska upp minnet genom att återvända till meddelandet om den digitala agendan. Mycket har dock hänt sedan dess. Du hittar uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020, för de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020, för En digital agenda för Europa (endast på engelska) och för Inremarknadsakten, som har betydelse för den digitala inre marknaden.



Ralf Grahn

En digital agenda för Europa: innehåll

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner av en rättad utgåva. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


En digital agenda för Europa

Det handlar om ett av de sju huvudinitiativen eller flaggskeppsinitiativen inom ramen för Europa 2020-strategin.

Vad gäller den digitala agendan? Innehållsförteckningen erbjuder en snabbtitt:

En digital agenda för Europa

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning
2. Den digitala agendans åtgärdsområden
2.1. En pulserande digital inre marknad
2.2. Interoperabilitet och standardisering
2.3. Tillit och säkerhet
2.4. Snabb och ultrasnabb Internettillgång
2.5. Forskning och innovation
2.6. Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration
2.7. Vinster för EU-samhället som möjliggörs av IKT
2.8. Den digitala agendans internationella aspekter
3. Genomförande och styrelseformer

Med tanke på hur världen utvecklas har vakna européer allt skäl att följa med hur EU2020-strategin och dess sju flaggskepp, inklusive En digital agenda för Europa, lyckas.



Ralf Grahn

Digital inre marknad: utmaning och översättningsproblem

En pulserande digital inre marknad är inte enbart en utmaning i sak för Europeiska unionen, utan även ett översättningsproblem.


EU2020

Europa 2020-strategin eftersträvar smart och hållbar tillväxt för alla. Redan i kommissionens EU2020-meddelande KOM(2010) 2020 ingick de centrala målsättningarna för En digital agenda för Europa, ett av de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen).


En digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men senare ersattes alla språkversioner av en rättad utgåva. Även den svenska versionen av meddelandet är försedd med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)


Inre marknaden både 'internal market' och 'single market'?

Enligt artikel 26.2 EUF-fördraget ska den inre marknaden (internal market) omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs. Men innan vi rusar i väg är det skäl att läsa slutet av meningen 'i enlighet med bestämmelserna i fördragen'.

Både de formella förutsättningarna och den politiska viljan har lett till högst skiftande resultat mellan olika kategorier av rörlighet samt mellan olika politikområden. Den inre marknaden liknar mer ett bygge än en färdig byggnad.

Om 'internal market' är det officiella uttrycket på engelska, används ofta 'single market' för att ange högre ställda ambitioner som siktar till en verkligt 'gränslös' marknad.

I denna anda skrev Mario Monti 'A new strategy for the Single Market', kommissionen föreslog ett åtgärdspaket som går under namnet 'the Single Market Act' och på samma sätt talar den engelska versionen av meddelandet om en digital agenda för Europa om en 'digital single market'.

I de svenska översättningarna skrev Monti en ny strategi för 'den inre marknaden'. Kommissionens åtgärdspaket går under namnet 'Inremarknadsakten'. Meddelandet om den digitala agendan för Europa talar om en 'digital inre marknad'.

Med andra ord saknar den inre marknaden i de svenska versionerna nyansskillnaderna mellan dagens 'internal market' och ambitionen 'single market'.

Svenskan är inte det enda språket med problem i detta avseende. Lösningarna för skilda språk pekar i olika riktningar.



Ralf Grahn

Från Europa 2020 till en digital agenda

Europa 2020-strategin eftersträvar tillväxt som är smart, hållbar och för alla. Det grundläggande dokumentet för EU2020-strategin är kommissionens meddelande som finns tillgängligt på 22 officiella EU-språk.

Hur känns det att återvända till förslaget och friska upp minnet drygt ett och ett halvt år efter publiceringen?


EU2020

Den svenska pdf-versionen:

Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla; Bryssel den 3.3.2010 KOM(2010) 2020 slutlig (34 sidor)


En digital agenda för Europa

Som ett av de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) föreslog kommissionen (sid. 5):

”En digital agenda för Europa” ska påskynda utbyggnaden av höghastighetsinternet och utnyttja fördelarna med en digital inre marknad för hushåll och företag.

I avsnittet om smart tillväxt – en ekonomi baserad på kunskap och innovation – presenterade kommissionen i korthet vad det betyder med tanke på informations- och kommunikationstekniken (IKT) (sid. 12):

Digitalt samhälle: Den globala efterfrågan på informations- och kommunikationsteknik utgör en marknad värd 2 000 miljarder euro, varav endast en fjärdedel består av EUföretag. EU sackar också efter när det gäller höghastighetsinternet, vilket påverkar vår innovationsförmåga, inbegripet i landsbygdsområden, liksom när det gäller kunskapsspridning och distribution av varor och tjänster online.

Målsättningar på EU-nivå och nationellt

Senare presenterade meddelandet en skiss av den kommande digitala agendan (sid. 14-15):

Huvudinitiativ: ”En digital agenda för Europa”

Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på snabbt och ultrasnabbt Internet och kompatibla applikationer, med tillgång till bredband för alla senast 2013 och till mycket snabbare Internet (30 Mbps eller mer) senast 2020, och där 50 % eller fler av hushållen i EU har Internetuppkopplingar med över 100 Mbps.

På EU-nivå kommer kommissionen att sträva efter följande:

– Tillhandahålla en stabil rättslig ram som stimulerar investeringar i en öppen och konkurrenskraftig infrastruktur för höghastighetsinternet och därmed förknippade tjänster.

– Utveckla en effektiv spektrumpolitik.

– Underlätta användningen av EU:s strukturfonder för att fullfölja denna agenda.

– Inrätta en verklig inre marknad för onlineinnehåll och onlinetjänster (dvs. säkra EU-marknader över gränserna för webbtjänster och digitalt innehåll med hög tilltro och högt förtroende, ett balanserat regelverk med tydliga rättighetssystem, främjande av licenser för flera länder, tillräckligt skydd och lämplig ersättning för rättighetsinnehavare och aktivt stöd till digitaliseringen av Europas rika kulturarv, och forma den globala styrningen av Internet.

– Reformera finansieringen av forskning och innovation och förbättra stödet på IKT-området för att öka EU:s tekniska styrka på centrala strategiska områden och skapa förutsättningar för små och medelstora företag med hög tillväxt att bli ledande på tillväxtmarknader och stimulera IKT-innovation inom alla företagssektorer.

– Främja tillgång till och användning av Internet för alla EU-medborgare, särskilt genom stöd till digital kompetens och tillgänglighet.


På nationell nivå måste medlemsstaterna göra följande:

– Utarbeta operativa strategier för höghastighetsinternet och inrikta offentlig finansiering, inbegripet strukturfonder, på områden som inte helt omfattas av privata investeringar.

– Inrätta en rättslig ram för samordning av offentliga arbeten för att minska kostnaden för nätverksutbyggnad.

– Främja utbyggnad och användning av moderna och tillgängliga onlinetjänster (t.ex. e-förvaltning, webbaserade hälso- och sjukvårdstjänster, intelligenta hem, digital kompetens och säkerhet).

Onlineinnehåll och onlinetjänster

Med tanke på denna serie av blogginlägg vill jag särskilt betona stycket om att inrätta en verklig inre marknad för onlineinnehåll och onlinetjänster.

Kommissionens meddelande tog även upp behovet av ny dynamik för den inre marknaden, i avsnittet 3.1. En inre marknad för 2000-talet (sid. 21-22). Med tanke på webben har vi skäl att erinra oss om de fragmenterade marknaderna för digitala tjänster:

Riktlinjerna för den inre marknaden drogs upp före Internet, innan informations- och kommunikationstekniken blev en av de viktigaste drivkrafterna för tillväxt och innan tjänster blev en så dominerande del av den europeiska ekonomin. Framväxten av nya tjänster (t.ex. inom innehåll och media, hälsa, smarta energimätare) har en enorm potential, men Europa kommer bara att kunna utnyttja denna om man gör något åt den fragmentering som för närvarande hindrar flödet av Internetinnehåll och tillgången till detta för konsumenter och företag.

Det är skäl att vi noterar även dessa meningar:

Invånarna i EU måste ges förutsättningar att delta fullt ut i den inre marknaden. Det kräver att man ger dem bättre möjligheter att köpa varor och tjänster över gränserna, särskilt via Internet, och stärker deras förtroende för sådan handel.

Till och med de allra senaste dagarna har vi sett konkreta exempel på förslag till åtgärder som kommissionen utlovade i meddelandet KOM(2010) 2020 (sid. 22):

Kommissionen kommer att föreslå följande åtgärder för att åtgärda flaskhalsproblemen på den inre marknaden:

– Stärka strukturerna för att genomföra inremarknadsåtgärder vid rätt tidpunkt och på lämpligt sätt, t.ex. reglering av nät, tjänstedirektivet och lagstiftnings- och tillsynspaketet för finansmarknaden, tillämpa dem effektivt och snabbt lösa problem som uppstår.

– Gå vidare med agendan för smart lagstiftning, och bland annat överväga ökad användning av förordningar framför direktiv, göra utvärderingar i efterhand av befintlig lagstiftning, fortsätta marknadsövervakning, minska den administrativa bördan, avlägsna skattehinder, förbättra företagsklimatet särskilt för små och medelstora företag och stödja entreprenörskap.

– Anpassa EU-lagstiftningen och nationell lagstiftning till den digitala eran för att främja rörligheten för innehåll och förtroendet från både konsumenter och företag. Detta kräver en uppdatering av bestämmelserna om betalningsskyldighet, garanti, leverans och tvistlösning.

– Göra det lättare och billigare för företag och konsumenter att ingå avtal med partner i andra EU-stater, framför allt genom att erbjuda harmoniserade lösningar för konsumentavtal, en EU-modell för avtalsklausuler och komma närmare en fakultativ europeisk avtalsrätt.

– Göra det lättare och billigare för företag och konsumenter att säkerställa att avtal efterlevs och få domstolsavgöranden och domstolshandlingar erkända i andra EU-stater.

***

Min känsla är att kommissionen angav de centrala färdriktningarna och åtgärderna redan i Europa 2020-meddelandet. Det gäller även den digitala agendan för Europa, inklusive den inre marknaden för digitala tjänster.



Ralf Grahn

ACTA undertecknat men inte av EU

Lördagen den 1 oktober underteckande åtta av de elva förhandlingsparterna handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning, mest bekant under förkortningen ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement).

Det var Australien, Förenta staterna, Japan, Kanada, Marocko, Nya Zeeland, Singapore och Sydkorea.

De tre övriga parterna deltog i ceremonin, men har ännu inte kommit så långt att de kan underteckna fördraget: Europeiska unionen, Mexiko och Schweiz. De har tid till den 1 maj 2013.

ACTA träder i kraft när avtalet har ratificerats av sex parter, men de länder som förhandlade fram avtalet har uttryckt en förhoppning om att ytterligare stater skulle ansluta sig.


ACTA-blogginlägg

Som en fortsättning på min serie om den gemensamma handelspolitiken och med anledning av undertecknandet har jag hittills publicerat tre blogginlägg på engelska:

ACTA signed – EU deaf-mute

IPR protection in world trade: ACTA signed

IPR protection: ACTA opinions USA and EU


ACTA-information på svenska

Kommissionens webbsidor med information om immaterialrättsliga handelsfrågor (DG Trade – Trade topics – Intellectual property) fungerar enbart på engelska, med en del handlingar tillgängliga på kommissionens två andra arbetsspråk: franska och tyska.

På 22 EU-språk hittar vi ändå kommissionens meddelande KOM(2011) 380. Den svenska versionen (pdf):

Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående på Europeiska unionens vägnar av handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Republiken Korea, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Nya Zeeland, Republiken Singapore, Schweiziska edsförbundet och Amerikas förenta stater; Bryssel den 24.6.2011 KOM(2011) 380 slutlig

På 27 sidor ingår en kort motivering, det formella förslaget till rådets beslut och en svensk översättning av avtalstexten.

Det är skäl att lägga märke till att termen 'varumärkesförfalskning' har getts en så vid innebörd att den är praktiskt taget vilseledande. Redan det första stycket i motiveringen visar nämligen att avtalet omfattar immateriella rättigheter av alla slag. I det andra stycket nämns dessa rättigheter, inklusive upphovsrätten (copyright):

1. Handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (nedan kallat Acta-avtalet) har till syfte att inrätta ett övergripande internationellt ramverk som ska bistå EU i dess ansträngningar för att effektivt bekämpa intrång i de immateriella rättigheterna. Sådana intrång hotar rättmätig handel och EU:s konkurrenskraft med negativa återverkningar på tillväxt och arbetstillfällen som följd. Acta-avtalet innehåller uppdaterade bestämmelser om skydd för immateriella rättigheter, inklusive bestämmelser för verkställigheten av åtgärderna inom civilrätt, straffrätt, gränser och digital miljö, handfasta samarbetsmekanismer mellan Acta-avtalets parter i syfte att bistå dem i deras efterlevnad av bestämmelserna och uppnå bästa metoder för en effektiv verkställighet av skyddet för de immateriella rättigheterna.

2. Även om Acta-avtalet inte ändrar något i EU:s regelverk, eftersom EU-lagstiftningen redan har gått avsevärt mycket längre än de internationella standarderna, kommer avtalet att medföra en ny internationell standard, som bygger på Trips-avtalet, som antogs 1994 inom ramen för Världshandelsorganisation (WTO). Avtalet kommer således att erbjuda fördelar för EU:s exporterande rättighetshavare på den globala marknaden, vilka nu drabbas av systematiska och allmänt förekommande intrång i upphovsrätten, varumärken, patent, formgivning och geografiska ursprungsbeteckningar.

Ralf Grahn