Grahnblawg

Hammurabis lagar och ACTA

2012-02-02T09:39:00.000+02:00

Tack, Kipling, för grundformeln: Kommissionen är kommissionen och Internet är Internet och aldrig mötas de två.

Låt oss titta närmare på immaterialrättsfundamentalismen, Internetmedborgarnas protester och Hammurabis lagar på tjugohundratalet.

Immaterialrättsfundamentalism

Som en bulldozer driver kommissionären för utrikeshandel Karel De Gucht på Europaparlamentet att godkänna ACTA-avtalet (Grahnlaw EN).

Kommissionären för den inre marknaden Michel Barnier delar ut priser till unga formgivare för de fyndigaste bidragen mot intrång i immateriella rättigheter: Hands off my design.

I sak handlar bataljen om ACTA (i 22 språkversioner) inte enbart om varumärkesförfalskning, utan om intrång i immateriella rättigheter, inklusive upphovsrätt:

Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående på Europeiska unionens vägnar av handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Republiken Korea, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Nya Zeeland, Republiken Singapore, Schweiziska edsförbundet och Amerikas förenta stater; Bryssel den 24.6.2011 KOM(2011) 380 slutlig

Internetmedborgarna protesterar

Medan EU-kommissionen vill utvidga och förstärka immaterialrättsförsvaret i den internationella handeln, på den inre marknaden och i medlemsländerna, vänder sig växande skaror av Internetmedborgarna mot metoderna, syftet och innehållet i det som immaterialrättsfundamentalisterna för fram.

På Twitter fortsätter meddelandena om #ACTA att välla in. En strid ström av underskrifter läggs till @Avaaz upprop till Europaparlamentet att förkasta ACTA. För en liten stund sedan hade 1.466.048 personer undertecknat vädjan.

Hammurabis lagar

All rättvisa måste bygga på något slags rim och reson (proportionalitet). Vår rättskänsla sätter vissa gränser.

Det jag finner särskilt motbjudande i ACTA är de drakoniska civil- och straffrättsliga sanktionerna mot intrång i de immateriella rättigheterna. Hammurabi hör inte hemma i Norden eller Europeiska unionen i stort under tjugohundratalet.

Ralf Grahn

P.S. Europeiska unionen är en viktig aktör både globalt och med tanke på medlemsländerna när det gäller framtiden för Internet och digitala medier. Flerspråkiga Bloggingportal.eu samlar de färska inläggen från mer än 900 Europabloggar som diskuterar den framtid som också är din.

Lagstifta för den digitala världen, inte gårdagen – ACTA?

2012-01-29T04:23:00.000+02:00

Inför Riksdagens Framtidsdag pekade jag på det tredje temaseminariet, om framtiden på nätet, i molnet och i andra digitala världar. Syftet var att ge impulser åt lagstiftarna.

Du kan, såsom jag gjorde, följa med diskussionen i efterskott via videoupptagningen.

Vad var behållningen av de sakkunnigas inledningar?

För det mesta var experterna Kristina Alexandersson, Erik Kruse, Inger Gran, Pelle Snickars, Marcus Bylund och Mathias Klang rätt vaga i sina framtidsskisser och försiktiga i sina rekommendationer.

Några minnesbilder vill jag dock lyfta fram, högst subjektivt.

Den digitala världen är en integrerad del av vår vardag, inte någonting skilt från ”real life”.

Den existerande lagstiftningen bygger på gamla förhållanden. Risken är att också nya lagar baserar sig på förlegade föreställningar om verkligheten.

Verkligheten har åkt ifrån en del (affärs)modeller, medan regleringsförsöken på internationell, europeisk och nationell nivå tenderar att fortsätta i gamla hjulspår.

Ytterligare förstärkning och förlängning av upphovsrätten är problematisk för arkiv, bibliotek och museer (ABM-sektorn).

Varför är eleverna mindre uppkopplade i skolan än utanför?

Både den offentliga och privata insamlingen av data om personer går väldigt långt. Här behövs det ordentliga diskussioner om grunderna.

ACTA

Låt oss ta ett exempel där vi hittar demokratiska regeringar i ett läger och de digitala infödingarna (som samtidigt är medborgare) i ett annat.

Säger framtidsseminariets färdriktningar någonting om hur vi borde handskas med till exempel ACTA, handelsavtalet för bekämpning av inte enbart varumärkesförfalskning utan intrång i immateriella rättigheter i allmänhet, inklusive upphovsrätten?

Det är frågor Europaparlamentet och de nationella parlamenten står inför i samband med ratificeringsdiskussionerna, men de berör oss även direkt som medborgare.

Ralf Grahn

P.S. Vi möter allt mer samma politiska utmaningar på internationell, europeisk och nationell nivå. Flerspråkiga Bloggingportal.eu bygger broar mellan de nationella bloggosfärerna även när det gäller informationssamhället och onlinemedier.

Upphovsrättskommissionen i Finland angriper nätpiratismen

2012-01-26T06:49:00.000+02:00

Upphovsrättskommissionen som leddes av professor Niklas Bruun överlämnade i förrgår sitt slutbetänkande till kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki.

Uppgifter om publikationen och ett minisammandrag finns på svenska. Betänkandet finns enbart på finska:

Tekijänoikeustoimikunnan mietintö: Ratkaisuja digiajan haasteisiin; Opetus- ja kulttuuriministeriön työryhmämuistioita ja selvityksiä 2012:2

Mot nätpiratismen

Pressmeddelandet från Undervisnings- och kulturministeriet nämner kort kommissionens förslag om åtgärder för att tysta ned piratsajter:

Vidare föreslår kommissionen bestämmelser enligt vilka en domstol skulle kunna förordna att en teleoperatör (erbjudare av internetanslutning) skall förhindra kundernas tillgång till en webbsida som gör intrång i upphovsrätten, om det inte kan anses oskäligt med hänsyn till rättigheterna för den person som gör materialet tillgängligt för allmänheten eller med hänsyn till mellanhänders eller upphovsmannens rättigheter. Behovet av att ändra bestämmelserna har ökat i och med att allt fler webbtjänster som riktar sig till den finländska marknaden är stationerade utomlands. Genom bestämmelsen kunde man också minska den olagliga fildelningens konsekvenser för upphovsmän och konsumenter, samt få dem att använda sig av lagliga tjänster.

FiCom som företräder teleoperatörerna lämnade en detaljerad avvikande mening och har i ett pressmeddelande förklarat sin ståndpunkt (enbart på finska).

I gårdagens blogginlägg på finska kunde jag konstatera att de första nyhetsinslagen tog fasta på teleoperatörernas ovilja att bli upphovsrättspoliser.

Sverige

Trots landsgränserna är de politiska och juridiska frågorna om Internet de samma. I Sverige publicerade upphovsrättsutredningen i fjol sitt slutbetänkande:

En ny upphovsrättslag – Slutbetänkande av Upphovsrättsutredningen; SOU 2011:32 (327 sidor inklusive bilagor)

I vidare bemärkelse är det skäl att minnas En digital agenda för Sverige, numera tillgänglig även på engelska.

Europa

Europeiska unionen utgör ett nav mellan globala strömningar, lagstiftning och samordning på Europanivå (Digital Agenda for Europe) samt nationell politik rörande kunskapssamhället, inklusive hetsiga diskussioner om den framtida upphovsrätten både i den internationella handeln (ACTA) och på den interna marknaden (e-handel).

Ett litet smakprov på den europeiska bloggdiskussionen erbjöd jag via Grahnlaw (på engelska). Den flerspråkiga bloggaggregatorn Bloggingportal.eu fyller i dag tre år, vilket har resulterat i ett antal blogginlägg med synpunkter på nuläget och framtida behov. Lättast kan du nå bloggposterna genom det sammanfattande inlägget Three Years in Bloggingportal.

De europeiska diskussionerna om informationssamhället handlar om vår framtid, så det är skäl att följa med Bloggingportal.eu varje dag.

Ralf Grahn

Framtiden online i Riksdagen

2012-01-25T05:00:00.000+02:00

Sveriges Riksdag ordnar i morgon, torsdagen den 26 januari 2012, en framtidsdag. Utöver ett gemensamt seminarium står tre temaseminarier på programmet. Det tredje av dem går under namnet:

Seminarium 3: Framtiden på nätet, i molnet och i andra digitala världar – hur påverkas vi och vad krävs av lagstiftningen?

Följande förhandsinformation erbjuds om innehållet:

Värdutskott: Kulturutskottet, konstitutionsutskottet, trafikutskottet

Ledamotspanel: Monica Green (S), Christer Winbäck (FP), Mia Sydow Mölleby (V), Karl Sigfrid (M), Berit Högman (S), Andreas Carlson (KD)

Plats: Skandiasalen

Tid: klockan 10.00-12.30

Inledning av Kristina Alexandersson, projektledare Webbstjärnan, moderator

Hur använder vi it år 2020? Erik Kruse, Strategic Marketing Manager, Ericsson Networked Society Lab

Molnet – ett paradigmskifte eller bara dimma? Inger Gran, föreningsdirektör, Dataföreningen och initiativtagare till Cloud Sweden

It och kulturen – en omvälvande förändring? Pelle Snickars, forskningschef, Kungliga biblioteket

Det digitala i den framtida staden. Marcus Bylund, forskare, datavetenskap, SICS

Juridiska aspekter på sociala medier, integritet, upphovsrätt. Mathias Klang, forskare, informatik med juridisk inriktning vid Göteborgs universitet

Du kan alltså följa med seminariet via webb-tv.

Ralf Grahn

Europautredningen: Norge tackar och tar emot av EU

2012-01-22T07:28:00.001+02:00

Som känt är Norge medlem i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES och den Europeiska frihandelssammanslutningen EFTA, men befolkningen har två gånger avvisat ett färdigt förhandlat avtal om anslutning till Europeiska unionen. EU:s syn på relationerna med Norge presenterade jag tidigare här på Grahnblawg.

Europautredningen

I veckan berättade den norska regeringen att Europautredningen var klar med sitt arbete. Den 17 januari 2012 överlämnade ordföranden, professor Fredrik Sejersted resultatet av två års arbete till utrikesminister Jonas Gahr Støre:

Utenfor og innenfor – Norges avtaler med EU (NOU Norges offentlige utredninger 2012:2, 17. januar 2012)

Det är knappast många som tar sig igenom de 911 sidorna (inklusive bilagor), men Norge är ett högt utvecklat land med fem miljoner invånare. De ekonomiska och politiska relationerna med EU och dess medlemsländer har nog så stor betydelse i vardera riktningen.

Därutöver är Norges speciella förhållande till EU ett exempel på hur närhet och utanförskap kan gestalta sig.

I Storbritannien pågår ju ständiga högljudda kampanjer för att bringa Europeiska unionen i vanrykte och bädda för en folkomröstning som leder till utträde. I alla EU-länder finns höger- och vänsternationalister som vill återge landsgränserna deras forna betydelse.

EU-motståndarna behöver trovärdiga modeller för ett liv utanför Europeiska unionen. Norge och Schweiz, båda förmögna och framgångsrika, är de exempel som helst nämns, medan få separatister hänvisar till Moldavien, Ukraina eller Vitryssland.

För utomnordiska läsare erbjuder det norska utrikesministeriet (Utenriksdepartementet) det första kapitlet på engelska:

Chapter 1 (17 pages): Outside and Inside – Norway's agreements with the European Union (Official Norwegian Reports 2012:2)

EUdebatt

På Grahnlaw hade jag en kort presentation på engelska av källorna och några medierapporter.

Europabloggen.no har en kort anmälan om den massiva Europautredningen och hänvisar till diskussion på Twitter under #EUdebatt och #europautredningen.

På Eurobloggen (Aftonbladet.no) skriver Sven Egil Omdal om Det Fjernstyrte folket:

Siden EØS-avtalen trådte i kraft i 1994 er 6000 EU-rettssakter inkorporert i norsk lovverk. Det har vært debatt om 17 av dem. 287 ganger har Stortinget forpliktet Norge overfor EU på nye felt. I 265 av tilfellene skjedde det enstemmig, de 22 siste gangene med klart flertall. I nesten hver tredje av Norges rundt 600 lover er regler fra EU bygget inn. EU er i alt vi gjør.

Men vi vil ikke snakke om det. Det står ingenting i norske lærebøker om EØS-avtalen. Norske elever lærer ikke at våre lover vedtas i Brussel og sanksjoneres i Oslo. På nær sagt ethvert samfunnsområde øker EUs innflytelse over norske virkelighet, men medieomtalen avtar og politikerne lister seg på tå forbi elefanten i rommet.

Det finns tid och möjlighet att debattera, för regeringen återkommer med en vitbok om ett år, men om sju eller åtta norrmän av tio är emot medlemskap så är den dörren stängd. Å andra sidan förblir Europa minst lika viktigt för Norge som nu. Finns det egentligen alternativ till att allt förblir vid det gamla?

Uppdatering den 23 januari 2012: Ronny Patz på bloggen Polscieu (Ideas on Europe) har skrivit inlägget Norway's Europeanisation and the democratic deficit.

Ralf Grahn

Från reformagendan EU2020 till den inre marknaden

2012-01-18T06:43:00.000+02:00

Smart och hållbar tillväxt för alla är säkert något vår världsdel behöver, i linje med Europa 2020-strategin. EU2020 och dess sju huvudinitiativ (flaggskeppsinitiativ) på EU-planet kräver i många fall utveckling av den inre marknaden för att lyckas.

Minst lika mycket hänger på hur EU-länderna lyckas balansera sina budgeter samt reformera sina produkt- och arbetsmarknader för att öka den verkliga och potentiella tillväxten till förmån för nya arbetsplatser.

EU2020-reformerna

Inlägget om EU2020-lägesrapporten beskriver kort hur tillväxtreformerna i medlemsländerna släpar efter, flaggskeppsinitiativen på EU-nivå avancerat och hur nya möjligheter borde utnyttjas för ekonomisk tillväxt och högre sysselsättning.

Mer detaljerat i rapporten, som finns även på svenska:

Lägesrapport on Europa 2020-strategin VOL. 2/5; KOM(2011) 815 slutlig – BILAGA I (rådets handling 17229/11 ADD 1)

Reformer 2012

Tillväxtöversikten utgjorde startskottet för en europeiska planeringsterminen som strävar till ett integrerat synsätt på hela den ekonomiska politiken samt mellan den nationella och EU-nivån. Bloggartikeln om den årliga tillväxtöversikten för år 2012 visar var man hittar hela paketet på svenska.

De viktiga bilagorna erbjuder underlag, medan själva tillväxtöversikten utgör en sammanfattning med kommissionens rekommendationer för den närmaste framtiden:

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Årlig tillväxtöversikt 2012 VOL. 1/5; Bryssel den 23.11.2011 KOM(2011) 815 slutlig

Inre marknaden

I mycket är den inre marknaden den fasta grund EU står på när det gäller behörighet, men ack så ofullbordad när det gäller viktiga delar.

Med tanke på den outnyttjade tillväxtpotentialen på den inre marknaden utredde professor Mario Monti (numera statsminister i Italien) möjligheterna att blåsa liv i reformsträvandena och bredda den politiska acceptansen för den fria rörligheten. Detta resulterade i en rapport som publicerades på Europadagen 2010. Den finns också på svenska:

Mario Monti: En ny strategi för den inre marknaden – I ekonomins och samhällets tjänst för Europa (9 maj 2010; 116 sidor)

Montis förslag utgör den grund som reformerna på den inre marknaden bygger på och de behövs som sagt för att viktiga delar av EU2020-flaggskeppsinitiativen ska bli verklighet.

Därför kommer jag att skriva en del på mina bloggar om utvecklingen av den inre marknaden.

Ralf Grahn

Danmark ordförandeland: Konfliktfrågor i EU

2012-01-15T09:06:00.002+02:00

Inlägget EU Council presidency of Denmark in the media 1/2 innehåller några länkar utöver mina bloggartiklar på finska, svenska och engelska om Danmarks mål och första steg som ordförande i Europeiska unionens råd. Den andra delen erbjuder en översikt av dels officiell inormation, dels hänvisningar till artiklar i medier, inklusive Europabloggar.

För den som önskar bakgrundsartiklar inför det danska ordförandeskapet finns temanumret av The Parliament (december 2011).

Här lägger jag till några bidrag från utländska journalister som belyser EU-konfliktfrågor Danmark möter under ordförandeskapet.

Flexibel arbetsmarknad

Danmarks flexibla arbetsmarknad (flexicurity) är en exportframgång på idéplanet som regeringen gärna vill erbjuda som exempel för andra, mindre konkurrenskraftiga ekonomier i Europa. EUobserver har nappat på, men rapporterar även att recessionen sätter spår också på den danska arbetsmarknaden. Dessutom varslade vindkraftsbolaget Vestas just under öppningsfestligheterna om massiva uppsägningar, vilka är ett hårt slag mot både sysselsättningen i allmänhet och regeringens agenda för gröna jobb som tillväxtmotor.

Tobinskatt på finansiella transaktioner

Ekonomi- och inrikesministern Margrethe Vestager har förklarat att en så kallad Tobinskatt (eller Robin Hood-skatt) på finansiella transaktioner skulle beröva EU både tillväxt och jobb (EUobserver, Valentina Pop). Nicolas Sarkozy driver mitt i den franska presidentvalskampanjen på den populära skatten, medan den tyska regeringen är delad i frågan. Storbritannien har på sedvanligt sätt tagit avstånd från också detta förslag.

Stabilitetsunion

EUobserver rapporterar att de 26 (av 27) EU-länder som förhandlar fram ett avtal om den nya stabilitetsunionen har nått ett brett samförstånd om innehållet. Danmark står som känt utanför euron, men deltar i europluspakten som omfattar de 17 euroländerna och sex andra EU-medlemmar. EurActiv bidrar med en artikel och erbjuder en länk till den senast läckta versionen (hos Open Europe).

Även här har ekonomiminister Margrethe Vestager dämpat den fransk-tyska entusiasmen för en konstitutionellt garanterad balanserad statsbudget genom att förklara hur svårt det är att ändra den danska grundlagen (European Voice).

Även om Danmark inte leder eurogruppen känner ordförandeskapet säkert av de dåliga nyheterna. Standard & Poor's klassade ned nio euroländer, vilket troligen leder till sänkt kreditvärdighet för de europeiska räddningsfonderna (Spiegel Online International).

Lite ny livskraft gav Standard & Poor's åt begreppet fredagen den 13 genom sitt samlande pressmeddelande och mer detaljerade notiser om nedklassningen.

I denna riktning verkar rapporterna samma dag om sammanbrottet i förhandlingarna om deltagande av den privata sektorn (PSI), alltså att få fordringsägarna att frivilligt avstå från en del av den grekiska statsskulden. Statsbankrutt för Grekland är ett steg närmare (Financial Times, EurActiv).

Visserligen har förtroendet för Italien, Spanien och balanseringssträvandena i andra länder ökat och den Europeiska centralbanken hållit euroområdet flytande, men damoklessvärdet av ett sammanbrott hänger fortfarande över Europa, inklusive de länder som fortfarande har en nationell valuta.

Honor Mahony (EUobserver) har skrivit en klarsynt och kritisk kolumn som skalar av den offentliga retoriken om stabilitetsunionen (fiscal compact). Kejsarens nya avtal, heter den som en påminnelse om Danmarks gåvor till den europeiska kulturen.

Utrikespolitik

Georgi Gotev (EurActiv) noterade att den färske danske utrikesministern Villy Søvndal inte vet var Transnistrien ligger och antagligen skulle ha svårt att hitta till Moldavien, men det är väl EU:s utrikestjänst som ska försöka lösa den frusna konflikten.

Drottning Margarethe II

Låt oss avsluta i mer lättsamma tecken. I går firade Danmarks poulära drottning Margarethe II 40 år på tronen och snart är det dags för vernissage för konstutställningen i Köpenhamn, hennes galaklänningar inte att förglömma.

Ralf Grahn

Danmark första gröna ordförandeskapet för EU:s råd?

2012-01-11T06:32:00.001+02:00

Hittills har jag presenterat och kommenterat det danska ordförandeskapet i Europeiska unionens råd på följande sätt: de makroekonomiska målsättningarna på svenska (Grahnblawg) och tillväxtreformerna på engelska (Grahnlaw) och därefter en sammanfattning med utvikningar på finska (Eurooppaoikeus).

Första gröna ordförandeskapet?

I bloggen Espacio de Ideas undrade Pau Solanilla (på spanska) om Danmark är det första gröna ordförandeskapet i EU:s råd. Jag tror han har rätt. Även om de flesta ordförandeskapen under senare tid har sagt de rätta sakerna om miljön och klimatförändringen är mitt intryck ändå det att det för Danmarks del handlar om ett äkta engagemang.

Efter ett Europa som tar ansvar i den ekonomiska krisen och försöker skapa dynamik för tillväxt och jobb följer Ett grönt Europa som den tredje av fyra prioriteter. Miljö- och klimatfrågorna har alltså getts en mycket synlig plats.

Ordförandeskapets program

Det handlar inte enbart om hur de gröna värderingarna placerar sig hierarkiskt, utan även om innehållet. Vi inleder med att titta på programmet för det danska ordförandeskapet:

Europa i arbejde: Program for det danske formandskab for Rådet for den Europæiske Union 2012, 1. januar – 30. juni 2012 (60 sidor)

Ett grönt Europa

Gröna värderingar kom till uttryck redan i avsnittet om tillväxt, konkurrenskraft och jobb.

Avsnitter Ett gönt Europa (sidorna 15-18) i det danska programmet utlovar en offensiv dagordning för hållbar tillväxt, med insatser på flera politikområden.

I klimatförhandlingarna Rio+20 ska Europeiska unionen vara en pådrivande kraft. Danmark vill påverka ramarna för EU:s sjunde miljöprogram i en resurssnål riktning.

Den danska regeringen vill även genomdriva 20-20-20-målsättningarna för effektivare användning av energi, med en minskning av utsläppen av växthusgaser om 80-95 procent fram till år 2050.

En inre energimarknad ska byggas upp bland annat genom investeringar i infrastruktur för att minska beroendet av energiimport och göra energiförsörjningen säkrare.

Danmark efterlyser, i linje med Europa 2020-strategins målsättningar, ett mer konkurrenskraftigt, marknadsorienterat och miljövänligt lantbruk. Fiskeripolitiken måste bli mer hållbar med tanke på fiskebestånden.

Miljöhänsynen ligger i topp även när det gäller transportpolitiken, bland annat genom bättre infrastruktur och intelligenta transportsystem.

EU:s politik för kemikalier ska stegvis stramas åt för att minska risker för människor, djur och natur.

Webbsidorna

För allmänheten erbjuder de danska webbsidorna översiktlig bakgrundsinformation med fördjupande länkar:

Bakgrund om klimatpolitik

Bakgrund om milöpolitik

Medier om ordförandelandet Danmark

EuroEFE rapporterar (på spanska) om hur Danmark satsar på den gröna ekonomin för att övervinna krisen. Här lägger miljö- och klimatministern Martin Lidegaard och chefen för Danfoss Niels Christiansen ut texten.

Debating Europe har inlett en diskussion om det hållbara danska ordförandeskapet (sustainable presidency) och efterlyser dina åsikter.

Europabloggaren Jon Worth har tillsammans med inbjudna EU-journalister besökt det avancerade värmekraftverket söderom Köpenhamn, vilket han noterar i inlägget Avedøre Power Station.

Beyond Brussels försöker förklara rågbrödsordförandeskapet åt engelska läsare. Vardagsslit och den minsta ordförandebudgeten på länge (35 miljoner euro), inklusive den ekologiska och ekonomiska symbolfrågan att avstå från vatten på butelj vid mötena.

Genom vattenledningsvattnet skapade Danmark en symbol som fångades upp av Jon Worth, AFP (Google News) med flera.

Rådets arbetsgrupper och de ständiga representanterna (Coreper) har kommit i gång efter jul- och nyårshelgerna. Kommissionen möter den danska regeringen i dag och i morgon. Småningom inleds även rådsmötena på ministernivå. Du kan kolla händelserna på det danska ordförandeskapets webbsidor eller prenumerera på nyheter. På Twitter hittar du diskussion under etiketten #eu2012dk och du kan följa uppdateringar från ordförandeskapet @eu2012dk och talesmännen i Bryssel @SpoxBrx_DK.

Ralf Grahn

Ekonomisk politik under pågående kris: Danmark ordförande i EU:s råd

2012-01-09T07:19:00.000+02:00

I fredags presenterade Danmarks regering med statsminister Helle Thorning-Schmidt i spetsen landets program för ordförandeskapet i Europeiska unionens råd:

Europa i arbejde: Program for det danske formandskab for Rådet for den Europæiske Union 2012, 1. januar – 30. juni 2012 (60 sidor)

Fyra prioriteter

Mellan Polen och Cypern vill Danmark under det första halvåret 2012 prioritera fyra allmänt formulerade målsättningar. Inledningen (sidorna 4-6) erbjuder en skiss:

1 Et ansvarligt Europa
2 Et dynamisk Europa
3 Et grønt Europa
4 Et sikkert Europa

Ekonomisk politik

Prioriteterna behandlas sedan mer ingående i programmets översiktliga del (sidorna 7-22).

När Europa tar ansvar för krisbekämpningen, stabila offentliga hushåll och ekonomiska reformer kommer mycket under årets sex första månader att kretsa kring den europeiska planeringsterminen som kommissionen körde i gång genom sin årliga tillväxtöversikt 2012 och de fyra bilagorna, vilka tillsammans täcker den ekonomiska politiken som helhet: tillväxtreformerna i Europa 2020-strategin, makroekonomin, sysselsättningspolitiken och skattereformer.

För Danmark gäller det att leda arbetet i rådets arbetsgrupper och vid de möten där rådet matar in underlag för Europeiska rådets möten i mars och juni då de nationella ledarna slår fast de gemensamma riktlinjerna.

Politisk kris

Genom täta toppmöten för EU och euroområdet, europluspakten (som Danmark ingår i) och de pågående förhandlingarna mellan 26 EU-regeringar för ett mellanstatligt avtal om skärpt ekonomisk koordinering har läget inte blivit lättare att överblicka, särskilt för ett land som står utanför euron.

Givetvis är kommissionen, Europaparlamentet och upplysta medborgare oroliga över formen och det krystade innehållet i ett allt mer markant mellanstatligt samarbete som sätter insyn och demokrati på undantag.

Jämför med min analys om gapet mellan de grundläggande reformbehoven och de aktuella planerna. Eftersom vi inte ser tecken på lösningar på den djupa politiska krisen och den bristande legitimiteten är det svårt att tro på effektiva lösningar på den finansiella och ekonomiska krisen, men som den ståndaktige tennsoldaten har ordförandeskapets program inget utöver det vanliga att sätta emot, utan stakar ut en kurs i mittfåran.

Finansmarknaderna och långtidsbudgeten

En effektivare reglering av finansmarknaderna och EU:s nästa långtidsbudget kommer att kräva en hel del arbete under det danska orförandeskapet.

På engelska

Programmet för det danska ordförandeskapet finns även på engelska:

Europe at work: Programme of the Danish Presidency of the European Union 2012, 1 January to 30 June 2012

Ordförandeskapsprogrammet finns även på franska och tyska.

Ralf Grahn

Årlig tillväxtöversikt 2012: Första rättelser av EU-kommissionen

2012-01-05T05:45:00.001+02:00

Sedan jag den 1 januari inledde min serie om den årliga tillväxtöversikten 2012 och bilagorna har EU-kommissionen gjort två små rättelser. Den finska EU2020-webbsidan länkar nu till den finska tillväxtöversikten, men inte till de viktiga bilagorna. På Eur-Lex ser det nu ut som om de engelska, franska och tyska språkversionerna skulle ha uppenbarat sig, men i stället för tillväxtöversikten leder länkarna lite hipp som happ till någon av bilagorna (så saldot för riktiga hänvisningar står fortfarande på 19 språk).

Ska vi tro att det småningom blir rätt och den språkliga diskrimineringen tar slut, när kommissionen ändå har kommit i gång? Men ännu återstår en del att rätta.

Tillväxtöversikten hittills

På grund av den bristfälliga kommunikationen kom inläggen hittills om tillväxtöversikten 2012 att handla mera om luckorna än om innehållet, även om jag skrev om EU2020-rapporten:

Eurooppaoikeus (FI): EU:n vuotuinen kasvuselvitys 2012

Grahnblawg (SV): EU: Årlig tillväxtöversikt 2012

Grahnblawg (SV): Lägesrapport för Europa 2020-strategin

Eurooppaoikeus (FI): EU:n vuotuinen kasvuselvitys 2012 liitteineen suomeksi

Grahnlaw (EN): EU2020 stands for 20 missing languages

Eurooppaoikeus (FI): EU:n vuotuinen kasvuselvitys 2012 ja kielisyrjintä: Valpas ja reagoiva komissio?

Jag önskar kommissionen lycka och framgång i att informera om sitt stora projekt för ekonomisk reformpolitik i Europeiska unionen.

Ralf Grahn

P.S. Tidskriften New Europe belyser mångsidigt Europas nuläge och utsikter i temanumret Our World in 2012. Där finns även min betraktelse om en union med medborgarna på undantag och en valuta utan herre: Any hope for Europe?

Lägesrapport för Europa 2020-strategin

2012-01-02T05:05:00.000+02:00

I blogginlägget EU: Årlig tillväxtöversikt 2012 lokaliserade vi den grundläggande översikten och dess bilagor på svenska. Det är trevligt att rådet erbjuder oss kommissionens handlingar om dess stora projekt på andra språk är engelska, tyska och franska.

EU2020-lägesrapport

Till rådets handling 17229/11, Årlig tillväxtöversikt 2012 KOM(2011) 815 slutlig, ansluter sig fyra bilagor av vilka den första följer upp Europa 2020-strategin:

LÄGESRAPPORT OM EUROPA 2020-STRATEGIN – KOM(2011) 815 slutlig VOL. 2/5 – BILAGA I (rådets handling 17229/11 ADD 1)

Inför den andra europeiska planeringsterminen påminner inledningen oss om de överenskomna målsättningarna för EU2020-strategin (s. 2):

I strategin fastställs var EU vill befinna sig 2020 i form av följande övergripande mål: 75 % av befolkningen i åldrarna 20–64 ska ha ett arbete; 3 % av EU:s BNP ska investeras i FoU; klimat- och miljömålen ”20/20/20” ska ha nåtts; den andel ungdomar som slutar skolan i förtid ska vara under 10 %; minst 40 % av den yngre generationen ska ha avslutat en eftergymnasial utbildning eller motsvarande. Minst 20 miljoner människor bör hjälpas ut ur fattigdom och social utestängning. Dessa mål är sammankopplade med varandra och är av avgörande betydelse för ett gott samlat resultat. De kräver samordnade insatser av medlemsstaterna som stöds av åtgärder på EU-nivå.

Praktiskt taget alla målsättningar kommar att missas om reformtakten i medlemsländerna inte ökar.

Flaggskeppsinitiativen

På sidan 4 hittar vi referenser till de sju huvudinitiativen eller flaggskeppsinitiativen inom EU2020-strategin (fotnot 7):

En digital agenda för Europa (KOM(2010) 245 slutlig/2, 19.5.2010), Unga på väg (KOM(2010) 477, 15.9.2010), Innovationsunionen (KOM(2010) 546, 6.10.2010), En integrerad industripolitik för en globaliserad tid (KOM(2010) 614, 28.10.2010), En agenda för ny kompetens och arbetstillfällen, EU:s bidrag till full sysselsättning (KOM(2010) 682, 23.11.2010), Den europeiska plattformen mot fattigdom och social utestängning: en europeisk ram för social och territoriell sammanhållning (KOM(2010) 758, 16.12.2010), Ett resurseffektivt Europa (KOM(2011) 21, 26.1.2011).

Framstegen och åtgärderna beträffande flaggskeppsinitiativen behandlas i följande avsnitt, vilka innehåller en hel del matnyttig information i en rätt läslig form:

3.1. Innovationsunionen
3.2. En digital agenda för Europa
3.3. Ett resurseffektivt Europa
3.4. En industripolitik för en globaliserad tid
3.5. En agenda för ny kompetens och nya arbetstillfällen
3.6. Unga på väg
3.7. Europeisk plattform mot fattigdom

Brister och flaskhalsar

Intressant är även avsnittet 3.8. Avhjälpa brister och flaskhalsar (från sidan 18), som pekar på de möjligheter inremarknadsakten och tjänstemarknaderna erbjuder. Kommissionen vill även att medlen i EU:s budget och den följande långtidsbudgeten används maximalt för att främja Europa 2020-målsättningarna.

Lägesrapporten diskuterar även åtgärder för att utnyttja tillväxten i de snabbast växande ekonomierna globalt, bland annat genom bilaterala avtal om frihandel.

Bilagorna innehåller rekommendationer till medlemsländerna och EU2020-mål i tabellform.

Ralf Grahn

EU: Årlig tillväxtöversikt 2012

2012-01-01T13:21:00.000+02:00

Den som söker, hon finner, men stundtals kunde det underlättas.

Kommissionen har gjort det onödigt svårt att hitta tillväxtöversikten 2012 och dess fyra bilagor på andra än kommissionens tre arbetsspråk: engelska, franska och tyska.

Från Europa 2020-webbsidan Årliga tillväxtöversikter leder de till synes svenska länkarna till ett val mellan dessa tre språkversioner.

Engelska, franska eller tyska erbjuder även Ecfins webbsida EU economic governance och ordförande José Manuel Barrosos sida New action for growth,governance and stability.

Den som kommer på den geniala tanken att söka via Eur-Lex belönas med 19 andra språkversioner, men enbart när det gäller själva tillväxtöversikten. På svenska:

MEDDELANDE FRÅN KOMMISSIONEN Årlig tillväxtöversikt 2012; VOL. 1/5 Bryssel den 23.11.2011 KOM(2011) 815 slutlig (20 sidor)

De fyra bilagorna ser vi inte röken av.

Ändå finns de fem handlingarna på svenska...

På svenska

En större belöning väntar den som är smart nog att söka efter kommissionens dokument hos rådet.

Varför kunde inte kommissionen vara generösare med sina dokument, eftersom rågrannen rådet erbjuder oss tillgång till både tillväxtöversikten och bilagorna på svenska (och andra språk)? Här är först huvudhandlingen via rådet:

Årlig tillväxtöversikt 2012; KOM(2011) 815 slutlig (rådets handling 17229/11)

De fyra bilagorna finns i princip under samma dokumentnummer, dock med ett särskilt tillägg för varje bilaga:

LÄGESRAPPORT OM EUROPA 2020-STRATEGIN – KOM(2011) 815 slutlig VOL. 2/5 – BILAGA I (rådets handling 17229/11 ADD 1)

MAKROEKONOMISK RAPPORT - KOM(2011) 815 slutlig VOL. 3/5 - ANNEX II (rådets handling 17229/11 ADD 2)

Utkast till gemensam sysselsättningsrapport - KOM(2011) 815 slutlig VOL. 4/5 Bilaga III (rådets handling 17229/11 ADD 3)

TILLVÄXTVÄNLIG SKATTEPOLITIK I MEDLEMSSTATERNA OCH BÄTTRE SKATTESAMORDNING I EU - KOM(2011) 815 slutlig VOL. 5/5 - ANNEX IV (rådets handling 17229/11 ADD 4)

Eftersom handlingarna finns, kunde kommissionen lägga upp sina dokument på Eur-Lex och de relevanta informationssidorna.

Ralf Grahn

EU-kommissionens arbetsprogram 2012 och den digitala agendan

2011-12-31T10:37:00.000+02:00

EU-ländernas ledare låter ibland ambitiösa nog för en Mercedes i lyxklass, men de strukturer, befogenheter, finanser och demokrati de har skapat för Europeiska unionen räcker enbart till en Trabant. Krisen fortgår i euroområdet, men vi låter medlemsländernas finanspolitik och ekonomiska politik vila ett tag.

Inför det nya året 2012 tar vi oss i stället en titt på EU-reformprogram med betydelse för företagen: utsikterna med tanke på den inre marknaden och Europa 2020-strategin, jämte de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen).

Kommissionens arbetsprogram 2012

En relativt behändig introduktion erbjuder kommissionens arbetsprogram för 2012. Det har publicerats på 22 språk; den svenska versionen (pdf):

Kommissionens arbetsprogram 2012: Att skapa europeisk förnyelse; VOL. 1/2 Bryssel den 15.11.2011 KOM(2011) 777 slutlig (11 sidor)

Rätt kort presenteras de pågående reformprogrammen och utlovade initiativen i avsnitt 3.1. En inre marknad för tillväxt (s. 5-6), med inremarknadsakten (Single Market Act) och dess tolv åtgärdshelheter i centrum.

Det andra avsnittet jag vill lyfta fram är 5.2. Bättre lagstiftning (s. 11). Företagens administrativa börda minskas. Småföretagen ägnas särskild uppmärksamhet och mikroföretagen befrias helt eller ges skräddarsydda lättnader.

Planerade förslag

Eftersom arbetsprogrammet på Eur-Lex betecknades som Volym 1/2 bör det rimligtvis finnas en Volym 2/2, men den verkar oåtkomlig via den juridiska portalen Eur-Lex.

Dessutom behöver åtminstone seriöst intresserade mer detaljerade planer än de flyktigt skissade huvuddragen i det arbetsprogram vi hittills sett. Den så kallade biffen hittar vi på ett annat ställe.

Via temasidan Kommissionens arbetsprogram kommer vi åt både det egentliga arbetsprogrammet och det som kallas Bilaga, vardera i 22 språkversioner. Den svenska bilagan visar sig vara:

BILAGA till Kommissionens arbetsprogram 2012; VOL. 2/2 Bryssel den 15.11.2011 KOM(2011) 777 slutlig (47 sidor)

Förslag 2012

Ungefär hälften av innehållet (s. 2-23) består av korta beskrivningar i tabellform av de 129 förslag som planerats för 2012.

De planerade förslagen har indelats temavis, så de erbjuder översiktlig information i koncentrerad form. Jag rekommenderar var och en att botanisera vidare enligt eget intresse.

Som exempel och med tanke på tyngdpunkten på mina bloggar nämner jag i detta inlägg blott ett område.

Den digitala agendan

Under Den digitala agendan beskrivs ett antal planerade lagförslag eller andra åtgärder om:

21 Elektronisk identifikation, autentisering och signatur
22 Delad spektrumanvänding
23 Strategi för internetsäkerhet
24 Spektrum för effektivare energiproduktion och distribution
25 ”Halvtidsöversyn” (för en digital agenda som ursprungligen planerades till 2015, men strax innan lanseringen förlängdes i EU2020-strategins Prokrustesbädd), plus nästa etapp för den digitala agendan

Ralf Grahn

Berec 2012: Georg Serentschy ordförande, Göran Marby vice

2011-12-29T18:11:00.000+02:00

Inlägget EU-institutionerna om öppet internet och nätneutralitet innehåller länkar till ställningstaganden på politisk nivå: kommissionens rapport, Europaparlamentets resolution och rådets slutsatser.

På administrativ nivå sker det europeiska samarbetet i ett gemensamt organ, Berec, som inrättades genom EU-förordningen 1211/2009:

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EG) nr 1211/2009 av den 25 november 2009 om inrättande av organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) och byrån (Text av betydelse för EES); Europeiska unionens officiella tidning 18.12.2009 L 337/1

35 länder

Medlemmar är regleringsmyndigheterna i 27 EU-länder. Dessutom deltar de nationella regleringsmyndigheterna i sammanlagt åtta EES-länder och EU-kandidatländer som observatörer: Island, Kroatien, Liechenstein, Makedonien, Montenegro, Norge, Schweiz och Turkiet. Tillsammans handlar det alltså om 35 länder.

Med tanke på målsättningen om en fungerande digital inre marknad är systemet nog så decentraliserat. Berec är alltså ett samarbetsorgan för nationella myndigheter. Dessa bildar en tillsynsnämnd (Board of Regulators BoR).

Ordförande och vice ordförande utses bland medlemmarna för ett år i sänder.

Serentschy ordförande 2012

Ordförandeskapet för år 2012 övertas av doktor Georg Serentschy, som är chef för österrikiska RTR-GmbH.

Enligt beslut av tillsynsnämnden 8-9 december 2011 övergår ordförandeposten år 2013 till Leonidas Kanellos, som representerar grekiska EETT.

Tre vice ordförande utsågs för 2012. De är Göran Marby PTS (Sverige), Marius Cătălin Marinescu ANCOM (Rumänien) och Edward Richards OFCOM (Storbritannien).

Ralf Grahn

EU-institutionerna om öppet internet och nätneutralitet

2011-12-29T03:41:00.000+02:00

Inramningen utgörs av en digital agenda för Europa och målsättningen att skapa en digital inre marknad. Meningen med detta blogginlägg är att samla EU-institutionernas ställningstaganden om ett öppet internet och nätneutralitet på samma ställe, om möjligt på svenska. Här gäller det alltså den politiska nivån.

Kommissionen

Kommissionen uppfyllde sitt löfte när reformpaketet för telekommunikationer antogs i slutet av 2009 om att rapportera 2010. Det skedde genom meddelandet:

Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa; Bryssel den 19.4.2011 KOM(2011) 222 slutlig (10 sidor)

Europaparlamentet

Europaparlamentet önskade framlägga sina synpunkter, vilket skedde genom en resolution:

Europaparlamentets resolution av den 17 november 2011 om ett öppet internet och nätneutralitet i Europa P7_TA(2011)0511.

Proceduren kan du följa på Oeil under signum 2011/2866(RSP).

TTE-rådet

Rådet i konstellationen Transport, telekommunikation och energi TTE publicerade ett pressmeddelande på engelska den 13 december 2011. Det kan ses som rådets svar:

Council conclusions on the open internet and net neutrality in Europe - 3134th TRANSPORT, TELECOMMUNICATIONS and ENERGY Council meeting; Brussels, 13 December 2011 (5 sidor)

I sak hade de ständiga representanterna för medlemsstaternas regeringar (Coreper) kommit överens om innehållet inför rådsmötet. Denna version finns på svenska:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa – Antagande av rådets slutsatser; Bryssel den 1 december 2011 (7.12) (dokument 17904/11; 9 sidor)

Ralf Grahn

Elektronisk kommunikation i EU: Bakgrund till Berec 2012

2011-12-26T07:44:00.000+02:00

För två år sedan inrättades organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) genom EU-förordningen 1211/2009. Senare kom medlemsländernas regeringar överens om att placera byrån i Riga (Lettland), där den invigdes den 14 oktober 2011, alltså för mindre än tre månader sedan.

Kommissionens vice ordförande Neelie Kroes, som ansvarar för EU:s digitala agenda, betonade vid invigningen tre utmaningar: roaming, nätneutralitet och digitaliseringen genom ultrasnabbt bredband och nya färdigheter.

I ett inlägg om Berec, nätneutralitet och öppenhet, nämnde jag helt kort Berecs verksamhetsplan för år 2012. Därefter har jag behandlat Berec mångsidigare i finska och engelska inlägg de senaste dagarna:

Eurooppaoikeus (FI): Euroopan sähköisen viestinnän sääntelyviranomaisten yhteistyöelin (BEREC)

Grahnlaw (EN): Body of European Regulators for Electronic Communications (BEREC)

Grahnlaw (EN): EU electronic communications: BEREC medium term strategy consultation

Grahnlaw (EN): EU electronic communications: BEREC Work Programme 2012

Grahnlaw (EN): BEREC draft Work Programme 2012 consultation procedure

Grahnlaw (EN): Report on the consultation of the BEREC draft Work Programme 2012

***

Efter dessa bakgrundsskisser står Berecs verksamhetsplan för 2012 i turen på mina bloggar.

Ralf Grahn

En digital agenda för Europa: resultat och planerade åtgärder

2011-12-23T08:34:00.000+02:00

I inlägget om Neelie Kroes nyårshälsning nämnde jag den färska rapporten om den digitala agendan 2011:

Digital Agenda for Europe: Annual Progress Report 2011 (22 December 2011; 19 sidor)

Rapporten understryker helt riktigt att informations- och kommunikationstekniken (IKT) erbjuder möjligheter till ekonomisk tillväxt, ny företagsamhet och jobb.

Resultat och planer

Årsrapporten belyser både vidtagna åtgärder och de planerade åtgärderna på 12 till 24 månaders sikt. Rapporten är därför en viktig källa för alla som intresserar sig för utvecklingen i den digitala världen.

Förväntningarna beskrivs skilt för kommissionen, för de andra EU-institutionerna (rådet och Europaparlamentet) och för medlemsländerna.

Presentationen följer den digitala agendans uppdelning i pelare (områden):

1. En pulserande digital inre marknad
2. Interoperabilitet och standardisering
3. Tillit och säkerhet
4. Snabb och ultrasnabb Internettillgång
5. Forskning och innovation
6. Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration
7. Vinster för EU-samhället som möjliggörs av IKT
8. Den digitala agendans interntionella aspekter

Engagemang

Utöver medlemsländerna och de övriga EU-institutionerna vill kommissionen engagera andra intressenter i arbetet med den digitala agendan. Under året gjorde kommissionen ett sextiotal besök i medlemsländerna under temat Digital Agenda (DAE) Going Local 2011, bland annat i Sverige och Finland.

Digital Agenda Assembly (DAA) var ett stormöte i juni och kommissionen planerar följande upplaga: DAA2012.

Ralf Grahn

Neelie Kroes: Framtiden är digital

2011-12-23T05:37:00.000+02:00

En digital agenda för Europa är ett av de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) inom tillväxtstrategin Europa 2020. Kommissionens vice ordförande Neelie Kroes, som driver på reformerna, är den som mest aktivt utnyttjar de sociala medierna för att sprida budskapet utanför EU-institutionerna och den krets av tjänstemän och politiker som berörs direkt på yrkets vägnar.

I ett videoinslag på YouTube erbjuder Kroes en sammanfattning av år 2011: 3 things I learned this year: a New Year's message from Neelie Kroes (4:55).

Mitt i den ekonomiska krisen och arbetslösheten ville Kroes sprida ett hoppfullt budskap för framtiden. Hon betonade sina möten med unga europeiska entreprenörer, det att ny teknik kan göra vårt liv bättre och att informations- och kommunikationstekniken (IKT) erbjuder flexibla instrument för utvecklingen globalt.

Närmare information om den digitala agendan finns på temasidorna Digital Agenda for Europe (på engelska).

Nuläget beskrivs översiktligt i den framstegsrapport som publicerades i går:

Digital Agenda for Europe: Annual Progress Report 2011 (22 December 2011; 19 sidor)

Texten innehåller en mängd nyttiga länkar till kompletterande information.

Ralf Grahn

Berec om nätneutralitet och öppenhet

2011-12-20T11:58:00.000+02:00

Organet för europeiska regleringsmyndigheter för elektronisk kommunikation (Berec) (på engelska Body of European Regulators for Electronic Communications BEREC) håller på att ta fram nya riktlinjer om nätneutralitet och öppenhet. Mitt senaste inlägg innehåller länkar till tidigare bloggartiklar.

Berec har nyligen avslutat ett öppet samråd om ett utkast till riktlinjer. Ett sextiotal organisationer och 16 individer lämnade in utlåtanden om riktlinjerna:

BERECs utkast: Draft BEREC Guidelines on Net Neutrality and Transparency: Best practices and recommended approaches (October 2011; 64 sidor).

Berecs verksamhetsplan 2012

Berecs verksamhet intresserar de nationella regleringsmyndigheterna (engelska: National Regulatory Authority NRA) för telekommunikation, konkurrens och konsumentfrågor, dataskyddsmyndigheter, teleoperatörer, IT-företag, nätaktivister med flera.

Den som vill veta mera om Berec kan studera den färska verksamhetsplanen för 2012:

Work Programme 2012 BEREC Board of Regulators (den 9 december 2011; 18 sidor)

Handlingsprogrammet beskriver frågorna om nätneutralitet i avsnittet 3.5 Network Neutrality (s. 7-9).

Ralf Grahn

EU-kommissionen: Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa

2011-12-20T10:11:00.000+02:00

På svenska har jag skrivit om Europeiska unionens råd (transport, telekommunikation och energi TTE) den 12 och 13 december 2011 samt om rådets slutsatser beträffande ett öppet internet och nätneutralitet.

Det finns inlägg om frågorna även på min finska blogg Eurooppaoikeus och på engelska Grahnlaw.

TTE-rådet

Här en sammanfattning om de senaste dokumenten.

TTE-rådets (allmänna) slutsatser finns i detta skede på engelska, franska och polska; här den engelska versionen:

3134th Council meeting Transport, Telecommunications and Energy; Brussels, 12 and 13 December 2011 (dokument 18416/11)

Öppet internet och nätneutralitet

De specifika slutsatserna om ett öppet internet och nätneutralitet publicerades efter mötet på engelska och franska; här det engelska pressmeddelandet:

Council conclusions on the open internet and net neutrality in Europe; 3134th TRANSPORT, TELECOMMUNICATIONS and ENERGY Council meeting; Brussels, 13 December 2011

På de officiella EU-språken finns slutsatserna i den form de antogs av de ständiga representanterna (Coreper) inför rådsmötet; här svenska:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa – Antagande av rådets slutsatser (handling 17904/11)

KOM(2011) 222

TTE-rådets slutsatser utgör medlemsländernas gemensamma svar på den rapport kommissionen utlovade när telelagstiftningen i EU reformerades 2009. I meddelandet behandlas frågorna mer ingående.

Kommissionens rapport gavs ut i våras och den finns tillgänglig på 22 EU-språk; den svenska versionen av meddelandet (pdf):

Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa; Bryssel den 19.4.2011 KOM(2011) 222 slutlig (10 sidor)

Slutsatserna (s. 9) erbjuder först en sammanfattning av kommissionens syn och sedan följande riktlinjer för framtida åtgärder (s. 9-10):

Vägen framåt

Kommissionen kommer i slutet av året att offentliggöra resultaten av Berec:s utredningar, inbegripet eventuella fall av blockering eller strypning av vissa typer av trafik.

På grundval av resultaten och genomförandet av bestämmelserna i regelverket för telekommunikationer kommer kommissionen, som en prioriterad fråga, att fatta beslut om eventuella ytterligare riktlinjer avseende nätneutralitet.

Om betydande och ihållande problem kvarstår, och systemet i sin helhet – inbegripet flera aktörer – inte ser till att konsumenterna lätt kan få tillgång till och distribuera innehåll, tjänster och tillämpningar efter eget val via ett enda internetabonnemang, kommer kommissionen att bedöma huruvida strängare åtgärder behövs för att skapa konkurrens och de valmöjligheter som konsumenterna förtjänar. Insyn och möjlighet att lätt byta leverantör är avgörande aspekter för konsumenterna när de ska välja eller byta internetleverantör, men de är inte nödvändigtvis lämpliga verktyg för att hantera generella restriktioner av legala tjänster eller applikationer.

Sådana kompletterande åtgärder kan vidtas i form av t.ex. riktlinjer eller generella rättsliga åtgärder för att öka konkurrensen och konsumenternas valmöjligheter, t.ex. genom att ytterligare förbättra möjligheterna att byta leverantör eller, om detta skulle visa sig vara otillräckligt, genom att t.ex. införa särskilda skyldigheter beträffande omotiverad trafikdifferentiering på internet för alla internetleverantörer oavsett marknadsställning. Detta skulle kunna inbegripa ett förbud mot blockering av legala tjänster.

Nätneutraliteten tangerar ett antal rättigheter och principer som finns i EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna, i synnerhet med avseende på skyddet för privat- och familjeliv, skyddet av personuppgifter och yttrande- och informationsfriheten. Därför kommer lagförslag på detta område att utredas noggrant med avseende på hur de påverkar de grundläggande rättigheterna och huruvida de är förenliga med EU:s stadga om de grundläggande rättigheterna [Fotnot 9: I linje med Strategi för Europeiska unionens konkreta tillämpning av stadgan om de grundläggande rättigheterna, KOM(2010) 573 slutlig av den 19 oktober 2010].

Man bör se till att eventuell ytterligare reglering inte hindrar investeringar eller innovativa affärsmodeller, och leder till effektivare användning av näten och till nya affärsmöjligheter på olika nivåer på internets värdekedja, samtidigt som de fördelar bevaras som konsumenterna har av att kunna välja produkter för internetanslutning som är anpassade för deras behov.

Samtidigt kommer kommissionen att fortsätta sin dialog med medlemsstater och intressenter för att säkerställa en snabb bredbandsutveckling, vilket skulle minska trycket på datatrafiken.

Ralf Grahn

TTE-rådet: Öppet internet och nätneutralitet i EU

2011-12-17T11:02:00.000+02:00

Tillsvidare finns slutsatserna från TTE-rådet (transport, telekommunikation och energi) den 12 och 13 december 2011 enbart på engelska, franska och polska; här den engelska versionen:

3134th Council meeting Transport, Telecommunications and Energy; Brussels, 12 and 13 December 2011 (dokument 18416/11; 27 sidor)

Citatet i de allmänna TTE-slutsatserna om öppet internet och nätneutralitet i Europa (sidorna 19 och 20) erbjuder en kort överblick i anslutning till den digitala agendan:

Open internet and net neutrality

The Council adopted conclusions on the open internet and net neutrality in Europe (17904/11).

These conclusions were drawn up on the basis of the Commission communication on the subject published in April 2011 (9350/11). This communication seeks to fulfil the Commission commitment to preserve "the open and neutral character of the internet, taking full account of the will of the co-legislators now to enshrine net neutrality as a policy objective and regulatory principle to be promoted by national regulatory authorities". This commitment was made in its declaration on net neutrality when the 2009 telecoms package was concluded (OJ C 308, 18.12.2009, p.2).

In the conclusions the Council underlines, inter alia, the need to preserve the open and neutral character of the internet and consider net neutrality as a policy objective. It welcomes the Commission's intention to assess the need, based on investigations by the Body of European Regulators for Electronic Communications' (BEREC), for more stringent measures and to publish additional guidance on net neutrality if necessary. In addition, it welcomes the Commission's commitments to monitor the implementation of the EU regulatory framework for electronic communications and services and to issue a code of existing EU online rights by 2012.

The Commission is invited, inter alia, to assess, jointly with BEREC, the discrepancy between advertised and actual delivery speeds occurring in member states, and report to the Council and the Parliament on the situation thereof by 2012. Furthermore, the Commission is invited to provide additional information on the best practices in traffic management and on how to respond to the requirements of global service providers concerning quality and pricing of services.

Öppet internet och nätneutralitet

Länken till de specifika slutsatserna hänvisar till dokumentet 17904/11, daterat den 1 december 2011 och även det på engelska:

Communication from the Commission to the European Parliament, the Council, the Economic and Social Committee and the Committee of the Regions - "The open internet and net neutrality in Europe" - Adoption of Council conclusions

För den som vill försäkra sig om samstämmigheten gavs slutsatserna ut till medierna efter mötet på engelska och franska.

På svenska

På svenska hittar vi handlingen 17904/11, daterad den 1 december 2011 (7.12), såsom den antogs i Coreper inför TTE-rådet:

Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén och Regionkommittén – Ett öppet internet och nätneutralitet i Europa – Antagande av rådets slutsatser (9 sidor)

Ralf Grahn

EU-rådet transport och telekommunikation 12-13 december 2011

2011-12-14T07:07:00.002+02:00

Den oroväckande utvecklingen i euroområdet och den globala ekonomin samt de dramatiska händelserna i Storbritanniens förhållande till de övriga EU-länderna har under november och december sysselsatt mig på min engelska blogg Grahnlaw.

Visserligen finns det tecken på en ny beslutsamhet bland medlemsländerna utöver eurozonen, men jag plågas av tre grundläggande problem. Den gemensamma valutan, euron, behöver en suverän baserad på medborgarna (demokrati) och med tillräckliga handlingsmöjligheter. Delvis på grund av Storbritanniens agerande går EU-länderna in för komplicerade mellanstatliga nödlösningar som ytterligare minskar den demokratiska kontrollen från Europaparlamentet (åtminstone på kort sikt). I sak är EU-ledarnas åtgärder hittills otillräckliga, särskilt som förtroendet för statsobligationerna sviktar och Europa är på väg in i en recession.

TTE-rådet

Trots allt händer det mycket inom de mer normala politikområden som bidrar till smart och hållbar tillväxt för alla: Europa 2020-strategin och dess huvudinitiativ (flaggskeppsinitiativ).

Det är dags att återvända till dessa frågor, inklusive den digitala agendan för Europa samt inremarknadsakten med immateriella rättigheter och den digitala inre marknaden.

De frågor som behandlas i rådskonstellationen Transport, telekommunikation och energi (TTE) är viktiga med tanke på den ekonomiska utvecklingen.

I måndags möttes transportministrarna och i tisdags telekommunikationsministrarna (den 12 och 13 december 2011).

Förhandsinformation

Vi inleder med en titt på förhandsinformationen.

Regeringskansliet i Sverige gav på sedvanligt sätt ut ett pressmeddelande inför rådsmötet: Transport- och telekområdet 12-13 december 2011.

Medan pressmeddelandet tar upp de viktigaste frågorna bidrar den kommenterade dagordningen med aningen mer detaljerade upplysningar, denna gång skilt för transportrådet och telekomministrarna (även om upprepade hänvisningar till särskilda PM urholkar substansen).

På engelska finns TTE-rådets formella agenda och ovanligt detaljerad bakgrundsinformation om båda delarna av rådsmötet med nyttiga länkar till relevanta handlingar (background note; 13 sidor). Plus i boken, även om det är en bit kvar till väl underbyggda förslag som kan läsas och diskuteras av envar.

TTE-slutsatserna

Slutsatserna från TTE-rådet har hittills publicerats enbart på engelska:

3134th Council meeting Transport, Telecommunications and Energy; Brussels, 12 and 13 December 2011 (18416/11; 26 sidor)

Ralf Grahn

Finland: Tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft

2011-11-02T06:52:00.000+02:00

Verkställighetsplanen för regeringsprogrammet i Finland lyfte inte upp it-politiken bland regeringens strategiska projekt. Med undantag för den elektroniska förvaltningen såg vi varken förädlade målsättningar eller höjda ambitioner i regeringens principbeslut. Utvecklingsåtgärderna stannade på den nivå som stakats ut i den digitala agendan (SRR 10/2010 rd) och regeringsprogrammet (22.6.2011).

På EU-nivå eftersträvar Europa 2020-strategin (EU2020) smart och hållbar tillväxt för alla. På liknande sätt syftar regeringens principbeslut till hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft (avsnitt III).

Från detta vidare EU2020-perspektiv vill jag som smakprov plocka upp några av regeringens strategiska utvecklingsprojekt, men uppmanar dem som är intresserade av utvecklingsfrågor att botanisera vidare på egen hand.

Forskning, utveckling och innovation

Ministeriernas forskningsinstitut

Regeringen vill föra samman de statliga sektorforskningsinstituten till större helheter. Arbetsfördelningen inom grundforskningen mellan universiteten och sektorforskningsinstituten klargörs så att det är möjligt att överföra sektorforskningsinstitutens uppgifter till universiteten, och samarbetet mellan universiteten och instituten stärks.

Forsknings- och innovationsrådets administrativa ställning förblir oförändrad och rådets samordnande roll inom inriktningen av sektorforskningen och i den nationella forskningsinfrastrukturpolitiken stärks (s. 19).

Det handlar här om forskningsinstitut som ingår i de olika ministeriernas förvaltningsområden. Undervisnings- och kulturministeriet (UKM) spelar första fiol i beredningen.

FUI-finansieringen

Arbets- och näringsministeriet (ANM) har huvudansvaret för utvecklingen av finansieringen för forskning, utveckling och innovation (FUI; s. 19). Ministeriet får hålla i tre helheter:

* En tillräcklig nivå för FUI-finansieringen säkras. Arbetsfördelningen mellan aktörerna inom den offentliga tillväxtfinansieringen och finansieringen för forskning, utveckling och innovationer görs tydligare.

* Start för forskningens infrastrukturpolitik

* Regeringen utreder snabbt möjligheterna att ta i bruk FUI-skatteincitament

Kreativa branscher

Arbets- och näringsministeriet leder även förbättringen av verksamhetsförutsättningarna för företag inom servicebranschen och de kreativa branscherna genom att bilda en fond eller ett program för kapitalinvesteringar i anknytning till Finnvera Abp (s. 21).

Arbets- och näringsministeriet ansvarar tillsammans med undervisnings- och kulturministeriet (UKM) för de projekt som ska skapa nya jobb i de kreativa branscherna, inklusive kulturexporten (s. 22).

Liknande utvecklingstankar förekommer även i andra utvecklade länder med en vikande industriell bas.

Företagstjänster

Arbets- och näringsministeriet ska samla den offentliga och offentligt finansierade företagsservicen och företagens myndighetskontakter till en helhet som fungerar enligt principen om en enda kontaktpunkt (s. 21). Detta förutsätter rimligtvis utveckling inom området för elektronisk förvaltning (där finansministeriet nyligen har fått en mer dominant roll).

Offentlig information

Finansministeriet främjar utnyttjandet av offentlig information genom att data-arkiv och information som producerats med offentliga medel öppnas för medborgare och företag. På så sätt öppnas marknader för nya tjänster och skapas möjligheter till affärsverksamhet. (s. 22-23). Också Europeiska unionen uppmuntrar till återandvändningen av publik information och de möjligheter till ny företagsverksamhet som den öppnar.

Ralf Grahn

P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om nationella reformprogram, särskilt strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut, uppdateringar och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

Finland: Är it-politiken löpande verksamhet?

2011-11-01T10:37:00.000+02:00

Regeringen i Finland eftersträvar en stabil offentlig ekonomi och tillväxtreformer i EU2020-anda. Efter målsättningarna presenterar verkställighetsplanen för regeringsprogrammet ett antal strategiska utvecklingsprojekt.

Denna gång nöjer jag mig med att hänvisa till det senaste inlägget på min finska blogg med inledande kommentarer om utvecklingen av den elektroniska förvaltningen i Finland och Sverige.

På svenska nämnde jag redan målsättningarna i kapitel III Stärkande av en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft (s. 16 i verkställighetsplanen).

De strategiska och tvärministeriella näringslivsprojekten är många, men på strategisk nivå har inte uppföljningen av den digitala agendan och regeringsprogrammet satt särskilt tydliga spår utöver e-förvaltningen.

Det betyder att följdåtgärderna i huvudsak kommer att vidtas som en del av den löpande verksamheten på ministerienivå, av kommunikationsministeriet samt bostads- och kommunikationsminister Krista Kiuru (samt finansministeriet beträffande e-förvaltningen).

Jag frågar mig om ambitionsnivån är rätt ställd och tillräckligt tydlig.

Ralf Grahn

P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

Stabilitet och EU2020-reformer i Finland

2011-10-31T10:42:00.000+02:00

Vad gör statsminister Jyrki Katainens sexpartiregering och kommunikationsminister Krista Kiuru? I går tog vi oss en titt på hur IT-politiken behandlades i regeringsprogrammet i Finland.

Nu tar vi ett kliv framåt genom att se närmare på hur stabilitetsmålsättningarna och tillväxtreformerna i EU2020-anda på EU-planet förenas med sociala framsteg, sunda statsfinanser och tillväxtreformer på det nationella planet:

Statsrådets principbeslut 5.10.2011: Den strategiska verkställighetsplanen för regeringsprogrammet – spetsprojekt och ansvar

Tre prioriterade områden

Inledningsvis får vi veta att regeringen i Finland har tre övergripande och samtidigt väldigt vidsträckta målsättningar:

De tre prioriterade områdena i statsminister Jyrki Katainens regeringsprogram är:

I Bekämpning av fattigdom, ojämlikhet och utslagning

II Stabilisering av den offentlig ekonomin

III Stärkande av en hållbar ekonomisk tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft

Även om stabiliseringen av den offentliga ekonomin omfattar vissa IT-relaterade projekt för att förbättra tillväxtpotentialen (s. 13-14) går jag direkt till tillväxt, sysselsättning och konkurrenskraft i avsnitt III.

Vi kan konstatera att regeringen i Finland följer EU-harmoniserade målsättningar (s. 16):

Regeringen främjar det finländska arbetets och företagandets konkurrenskraft på den öppna världsmarknaden. Enligt regeringsprogrammet ska den ekonomiska tillväxten vara ekologiskt och socialt hållbar. En stärkt kompetens och skapandet av en lockande och fungerande miljö för företagen intar här en nyckelposition. Regeringens mål är att öka sysselsättningsgraden till 72 procent och sänka arbetslösheten till fem procent före utgången av valperioden. Dessutom stärks den aktiva sysselsättningspolitiken så att de arbetslösas aktiveringsgrad stiger över 30 procent.

Utvecklingsmålen enligt regeringsprogrammet beskrivs sedan på följande sätt:

 En i ekologiskt och socialt hänseende hållbar utveckling

o Målet är ett Finland som ligger i världstäten när det gäller en miljövänlig, resurs- och materialeffektiv ekonomi samt som utvecklare av hållbara konsumtions- och produktionsmetoder.

o För att nå miljömålen agerar man på samhällets alla delområden

 Konkurrenskraften i fråga om arbete och företagsamhet främjas samt tiden i arbetslivet förlängs

o Utbildningens och forskningens strukturer och finansiering reformeras

o Effektivt agerande mot arbetslösheten och utvecklande av arbetslivet

o Näringsstrukturen stärks och görs mångsidigare

Vid sidan av utvecklandet av de traditionella styrkeområdena, t.ex. primärproduktion och basindustri, skapas nya tillväxtbranscher inom industrin, servicen och de kreativa branscherna. Regeringen har ett nära och gott samarbete med arbetsmarknadsparterna i syfte att samordna finanspolitiken och arbetsmarknadspolitiken. Regeringen är redo att arbeta för uppkomsten av en arbetsmarknadslösning med medel som stöder konkurrenskraften samt sysselsättningen och köpkraften.

Dessa målsättningar utgör sedan grunden för konkreta reformprogram och utvecklingsprojekt i EU2020-anda. Vi återkommer till dem.

Ralf Grahn

P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

Finland: IT-politiken i regeringsprogrammet

2011-10-30T08:35:00.000+02:00

Vilka frågor kommer att sysselsätta kommunikationsminister Krista Kiuru och kommunikationsministeriet de närmaste åren?

Skola, hälsa, socialvård, regioner

Regeringsprogrammet ingår vissa korta omnämnanden som gäller utbildningen samt social- och hälsovården, liksom regionerna.

Enligt regeringsprogrammet ska man utnyttja informations- och kommunikationstekniken bättre i utbildningen (s. 35).

Regeringen bereder stegvis det att man tar informations- och kommunikationsteknik i bruk i studentskrivningarna (37).

Regeringen vill beakta den regionala utvecklingen i synnerhet i samband med näringspolitiken, forskning och utveckling, tillgängligheten för social- och hälsovårdsservice, målen för hållbarhet samt trafik- och kommunikationsförbindelserna (s. 48).

Snabba datakommunikationsförbindelser ska byggas ut till alla delar av landet (s. 48).

Kommunikationspolitiken

I inledningen till avsnittet om trafik- och kommunikationspolitiken ingår en mening som säger att informations- och kommunikationsteknikens betydelse för förbättrandet av tillväxten och produktiviteten är avgörande (s. 53).

Den sammanhängande texten följer på sidorna 55-56. Jag presenterar här översiktligt hela texten om (tele)kommunikationspolitiken, men vi återvänder senare till enskilda frågor:

Kommunikationen

Utbudet på och användningen av supersnabba bredband kommer att förbättras så att Finland blir ett ledande bredbandsland i Europa. Man främjar ibruktagandet av snabba bredbandsförbindelser i hela landet och påskyndar spridningen av fria trådlösa nätverk. Hushållens möjligheter att till ett skäligt pris kunna ansluta sig till och använda en snabb bredbandsförbindelse ska tryggas. Projektet Bredband för alla 2015 utvärderas i den halvtidsöversyn som görs hösten 2011, och utifrån den fattar man beslut om vilka fortsatta åtgärder som behövs.

Man säkerställer att alla fritt kan vara delaktiga i informationssamhället och den digitala världen oberoende av förmögenhet, hälsotillstånd, ekonomisk ställning eller bostadsort.

Man motarbetar digital utslagning genom att stödja äldre människors kunskap om webbtjänster och genom att utveckla innovationer inom service och teknik som riktar sig till äldre människor.

Datalager som producerats med offentliga medel ska göras tillgängliga för medborgarna och företagen. Målet är att det digitala informationsmaterial som den offentliga sektorn administrerar ska göras tillgängligt för medborgarna, företag, organisationer och myndigheter samt för forskning och utbildning via informationsnät och i en form som gör det lätt att återanvända.

En aktör med omfattande befogenheter ska ges i uppdrag att leda utvecklandet av de offentliga elektroniska tjänsterna. Man kommer att ställa tydliga mål för förbättrandet av produktiviteten. De offentliga informationssystemens interoperabilitet ska säkerställas genom att man använder sig av öppna gränssnitt och standarder. Ibruktagandet av lösningar som baserar sig på öppen källkod ska främjas inom ramen för den offentliga förvaltningens övergripande arkitektur och utifrån kostnads- och nyttoanalyser.

Beredningen av offentliga beslut öppnas upp för medborgarna med hjälp av informationsnät. Genomförandet och verkningsfullheten av projekthelheterna inom programmet för att påskynda elektronisk ärendehantering och demokrati klarläggs. Användningen av sociala medier och annan interaktiv informations- och kommunikationsteknik för interaktion mellan förvaltningen och medborgarna ska utökas utifrån ett kundperspektiv. Elektroniska tjänster som är viktiga ur samhällelig och kommersiell synvinkel samt med tanke på en smidig vardag ska vara genomförda på ett tillgängligt sätt så att de även kan användas av handikappade och äldre människor.

Man främjar ibruktagandet av intelligenta lösningar som utnyttjar informations- och kommunikationstekniken inom alla samhällssektorer och över förvaltningsgränserna. Varje ministerium utarbetar i början av regeringsperioden en strategi för intelligent teknik, som ska innehålla både mål och styrmedel. Man utreder vilka möjligheter som finns för att minska utsläppen inom trafik, byggnadsteknik, energinät, industri och distansarbete med hjälp av informationsteknik.

Som en del av den nationella strategin för att få utländska investeringar till Finland eftersträvar man att få investeringar inom den informationsintensiva industrin till Finland. Man riktar offentliga forskningsmedel till samhälls- och socialvetenskaplig grundforskning om den digitala ekonomin. Finansieringen av Rundradion kommer att förnyas så att Rundradions roll som finländsk kulturproducent, pluralistisk och oberoende informationskanal samt forum för yttrandefriheten tryggas. Regeringen kommer att förnya modellen för Rundradions finansiering och sättet på vilket finansieringen samlas i enlighet med riksdagsgruppernas gemensamma ståndpunkt som godkändes i mars 2010. Beslut om reformen fattas under 2011.

Regeringen utarbetar ett kommunikationspolitiskt program för elektroniska medier.

Man främjar tillgången till masskommunikativa elektroniska innehållstjänster i anslutning till alla distributionsvägar som är viktiga för medborgarna.

Inom frekvenspolitiken kommer man att beakta den finländska kulturens och kommunikationspolitikens behov samtidigt som man eftersträvar en effektiv användning av frekvenserna med utnyttjande av tidigare erfarenheter. Genom lagstiftning, frekvenspolitik och villkor i nätkoncessionerna kan man säkerställa att den elektroniska kommunikationen har ett mångsidigt innehåll och håller hög kvalitet.

Regeringen stöder utbudet av avancerade digitala tjänster genom att lagstiftningen förtydligas. Man kommer att bereda en ny informationssamhällsbalk, som ska innehålla de viktigaste bestämmelserna om elektronisk kommunikation och utbudet av informationssamhällstjänster.

Den snabbt ökande användningen av fjärridentifieringsteknik (bl.a. RFID) öppnar nya möjligheter, men kräver också tidsenlig lagstiftning.

Man kommer att stärka samarbetet mellan myndigheter och näringslivet för att säkerställa att de digitala tjänsterna fungerar störningsfritt även under extrema väderleksförhållanden.

Vid beviljandet av koncessioner enligt postlagen ska sådana krav ställas på alla operatörer som leder till att fördelarna av öppnandet för konkurrens även fördelas på konsumenterna och småföretagen och som garanterar att utdelningen håller hög kvalitet och är tillräckligt frekvent. Kontinuiteten i postverksamheten och posttjänsterna ska tryggas med beaktande av kundernas föränderliga behov. Utifrån en rapport av den arbetsgrupp som analyserat finansieringen av postverksamheten ska beslut fattas om utvecklandet av en finansieringsmodell som tryggar de samhällsomfattande tjänsterna. Den ekonomiska bördan för samhället måste även i fortsättningen kunna förutses. Man strävar efter att påverka EU-regelverket i samma riktning. Man utreder hur de kommunikationstjänster som medborgarna använder kan utvecklas som helhet.

***

I framtida blogginlägg kommer vi att se hur politiken på IKT-området gestaltar sig i Finland i ljuset av regeringsprogrammet.

Ralf Grahn

P.S. Bästa läsare, jag är intresserad av upplysningar om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna (digitala agendor), inklusive uppgifter om de språkversioner som finns eller planeras. Även följdbeslut och aktuella planer beträffande enskilda frågor intresserar mig. Jag är tacksam för hjälpsamma bloggkommentarer eller mejl.

Finland: kommunikationsminister Krista Kiuru och ny organisation

2011-10-29T08:16:00.001+03:00

Först fick vi en inledande beskrivning av den digitala agendan för Finland 2011-2020, sedan en kort kommentar och därefter en redogörelse om behandlingen av den nationella IT-strategin i riksdagen.

Riksdagsvalet i april 2011 ledde politiskt och matematiskt till ett besvärligt resultat, så det dröjde ända till den 22 juni 2011 innan statsminister Jyrki Katainens sexpartiregering inledde sitt arbete.

Kommunikationsminister Kiuru

Regeringsförhandlingarna ledde till att kommunikationsministeriet delades upp så att vänsterförbundets Merja Kyllönen blev trafikminister med ansvar för ministeriet utom den kommunikationspolitiska avdelningen (telekommunikation).

Socialdemokraten Krista Kiuru blev bostads- och (tele)kommunikationsminister, kanske inte världens naturligaste kombination av ansvarsområden.

Vid sidan av de viktiga ministerutskotten har regeringen också tio ministergrupper, av vilka den trafik- och kommunikationspolitiska ministerarbetsgruppen är en.

Kommunikationspolitiska avdelningen

Ministeriets webbsidor erbjuder oss koncentrat om Kiurus ansvarsområde, kommunikationspolitiken.

Den 1 oktober 2011 trädde kommunikationsministeriets nya arbetsordning 791/2011 i kraft. Vi kans se organisationen i diagramform.

Arbetsordningen erbjuder en mer detaljerad bild av hur den kommunikationspolitiska avdelningen har förnyats:

Kommunikationspolitiska avdelningen

24 § Kommunikationspolitiska avdelningens uppgifter

Till kommunikationspolitiska avdelningens ansvarsområde hör ärenden som gäller

1) kommunikationspolitik och allmän politik i fråga om informationssamhället,
2) lagstiftning och självreglering som rör kommunikation inom avdelningens ansvarsområde,
3) allmän styrning och utveckling av kommunikationsmarknaden,
4) konkurrensen på kommunikationsmarknaden,
5) företagens internationalisering inom branschen,
6) yttrandefriheten och integritetsskyddet i kommunikationstjänster, och
7) Kommunikationsverket och resultatorienterad styrning av verket.

25 § Enheterna vid kommunikationspolitiska avdelningen

Vid kommunikationspolitiska avdelningen finns följande enheter:

1) kommunikationsmarknaden,
2) basservicen inom kommunikation, och
3) internettjänster.
Till avdelningens gemensamma uppgifter hör långsiktig planering av kommunikationspolitiken, verksamhets- och ekonomiplanering, uppgörande av budgetförslag, beredning av resultatmål, samordning av EU-ärenden och internationella ärenden, samordning av forsknings- och utvecklingsprojekt inom avdelningen samt resultatorienterad styrning av Kommunikationsverket.

26 § Kommunikationsmarknaden

Enheten för kommunikationsmarknaden handlägger ärenden som gäller

1) utbudet av elektroniska kommunikationsnät och mångsidiga bredbandstjänster,
2) utbudet av audiovisuellt innehåll, radioinnehåll och annat elektroniskt innehåll,
3) nät- och programkoncessioner,
4) frekvenspolitik och frekvensavgifter,
5) posttjänster och andra utdelningstjänster i samband med dem, och
6) samarbete med Europeiska unionens organ samt internationellt samarbete och internationella avtal inom enhetens ansvarsområde.

27 § Basservicen inom kommunikation

Enheten för basservicen inom kommunikation handlägger ärenden som gäller

1) allmännyttig televisions- och radioverksamhet och Rundradion Ab,
2) statens televisions- och radiofond,
3) samhällsomfattande tjänster i fråga om telefoni, internetförbindelser och postverksamhet,
4) stöd för utbyggnad av bredband i glesbygdsområdena och andra stöd till kommunikation,
5) informationssäkerhet,
6) beredskap och tryggande av samhällets vitala funktioner inom avdelningens ansvarsområde, och
7) samarbete med Europeiska unionens organ samt internationellt samarbete och internationella avtal inom enhetens ansvarsområde.

28 § Internettjänster

Enheten för internettjänster handlägger ärenden som gäller

1) konfidentialitet vid kommunikation och dataskyddet i kommunikationstjänster,
2) identitetsförvaltning och elektronisk identifiering,
3) elektronisk handel och elektroniska betalningar,
4) konsumentfrågor inom kommunikation,
5) tillgängliga kommunikationstjänster,
6) barn och ungas ställning som användare av innehållstjänster,
7) informationssamhällsfrågor som hör till ministeriets ansvarsområde,
8) förvaltning av internet och domännamn, och
9) samarbete med Europeiska unionens organ samt internationellt samarbete och internationella avtal inom enhetens ansvarsområde.

***

Vi återkommer till regeringsprogrammet och andra riktlinjer för kommunikationspolitiken i Finland.

Ralf Grahn

P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället (digitala agendor) i EU-länderna, inklusive uppgifter om de språkversioner som finns. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Skriv en bloggkommentar eller skicka mig ett mejl.

EU-lagstiftning om ett bättre samhälle genom IKT

2011-10-28T08:23:00.001+03:00

Vi har hittills tittat på fem grupper av utlovade lagförslag i En digital agenda för Europa:

EU-lagstiftning om en digital inre marknad

EU-lagstiftning om interoperabilitet och standardisering inom IKT

EU-lagstiftning om tillit och säkerhet i den digitala världen

EU-lagstiftning om snabb och ultrasnabb Internettillgång

EU-lagstiftning om tillgänglig samhällsservice och digital kompetens

Digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen sin digitala agenda, men drygt tre månader senare ersatte en rättad utgåva alla språkversioner. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Samhällsnytta

I meddelandet om den digitala agendan ville kommissionen bidra till ett bättre samhälle genom att utnyttja de möjligheter informations- och kommunikationstekniken (IKT) erbjuder (s. 29):

Smart användning av teknik och utnyttjande av information kommer att hjälpa oss att klara samhällsutmaningar som klimatförändringar och en åldrande befolkning.

Det digitala samhället måste vara ett samhälle med bättre utfall för alla. IKT-användningen har blivit en viktig faktor för sådana politiska mål som stöd till ett åldrande samhälle, klimatförändringar, minskad energiförbrukning, ökad transporteffektivitet och mobilitet, egenmakt åt patienter och integrering av personer med funktionshinder.

Mer ingående motiveringar och åtgärder stakas ut på sidorna 29-36.

Lagförslag

Lagförslagen utgör förvisso blott toppen på isberget, men den synliga toppen binder ihop EU-planet och medlemsstaterna. Beträffande samhällsvinsterna hittar vi hela åtta åtgärder i sammanfattningen på sidan 42.

Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Vinster för EU-samhället som möjliggörs av IKT (preliminärt datum i parentes)

Fastställa ett antal minifunktioner för att främja interoperabilitet för smarta kraftnät på europeisk nivå (2010)

Vid behov föreslå gemensamma mätmetoder för IKT-sektorns egen energiprestanda och egna utsläpp av växthusgaser (2011)

Utfärda en rekommendation om digitalisering av europeisk film (2011)

Se över direktivet om allmänhetens tillgång till miljöinformation (2011)

Lägga förslag om ett direktiv om införande av e-tjänster för sjöfart (2011)

Lägga förslag om ett direktiv med tekniska specifikationer för telematiktillämpningar för passagerarjärnvägstrafik (2011)

Nyckelåtgärd 14: Föreslå en rekommendationer där man fastställer en gemensam minimiuppsättning patientuppgifter för interoperabla patientjournaler som ska kunna nås eller utbytas elektroniskt i alla medlemsstater (2012)

Nyckelåtgärd 16: Förslag till rådets och Europaparlamentets beslut om ömsesidigt erkännande av e-legitimation och e-autentisering i hela EU på grundval av autentiseringstjänster online (2012)

Vi återkommer tids nog till de enskilda åtgärderna.

Ralf Grahn

P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om existerande och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om de språkversioner som finns. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Skriv en bloggkommentar eller skicka mig ett mejl.

EU-lagstiftning om tillgänglig samhällsservice och digital kompetens

2011-10-27T09:56:00.001+03:00

Nog så vackert deklamerade kommissionen i den digitala agendan (s. 26): Den digitala epoken bör handla om egenmakt och frigörelse, ens bakgrund eller färdigheter får inte vara ett hinder för detta.

Men det fanns nog goda grunder, som vi ser i följande citat:

Fler och fler vardagliga uppgifter utförs numera online, från jobbansökningar till skatteinbetalningar och biljettbokningar. Därmed har Internet blivit en självklar del av vardagslivet för många i Europa. Ändå har 150 miljoner européer – omkring 30 % – aldrig använt Internet. De anger ofta att de inte behöver det eller att det är alltför dyrt. Den här gruppen består huvudsakligen av personer i åldrarna 65–74, personer med låga inkomster, arbetslösa och lågutbildade.

Utöver sociala aspekter handlar det om Europas konkurrenskraft. Digitala färdigheter är en bristvara vad gäller yrkesutbildningen (s. 26):

EU-ekonomin hämmas av en brist på personer i IKT-yrken: Europa kan komma att sakna den kompetens som krävs för att fylla så mycket som 700 000 IT-jobb 2015.

Tjejer och gossar, kanske någonting att tänka på(?)

Kommissionen vill göra samhällstjänster öppna och tillgängliga för alla (s. 27).

Kommissionen presenterade ett rätt finmaskigt nät av åtgärder på sidorna 27-29, men om vi nöjer oss med de utlovade förslagen av lagstiftningsnatur, så finns de i sammandrag på s. 41:

Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration (inom parentes preliminärt datum)

Lägga fram förslag som säkerställer total tillgänglighet till offentliga sektorns webbplatser (och webbplatser med bastjänster till medborgarna) senast 2015 (2011)

Nyckelåtgärd 10: Föreslå att digital kompetens och digitala färdigheter ses som en prioritering för förordningen om Europeiska socialfonden (2014–2020) (2013)

En digital agenda för Europa: bakgrund

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Lagförslag i den digitala agendan

Efter en påminnelse om utmaningar och översättningsproblem i anslutning till den digitala inre marknaden samt efter att ha återkallat den digitala agendans centrala innehåll i minnet, återvände vi till de grundläggande lagstiftningsprojekten som ingår i En digital agenda för Europa.

Hittills har vi tittat på fyra grupper av utlovade lagförslag:

EU-lagstiftning om en digital inre marknad

EU-lagstiftning om interoperabilitet och standardisering inom IKT

EU-lagstiftning om tillit och säkerhet i den digitala världen

EU-lagstiftning om snabb och ultrasnabb Internettillgång

Uppdaterad information

Jag har återvänt till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna för att friska upp minnet. Mycket har dock hänt sedan dess. Du kan söka dig direkt till uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020 och de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020.

Ett av dessa flaggskepp är En digital agenda för Europa (webbsidorna endast på engelska: A Digital Agenda for Europe). Det reformprogram som går under namnet Inremarknadsakten (Single Market Act SMA) har en avgörande betydelse för den digitala agendan, särskilt de framsteg som behövs för att åstadkomma en verklig digital inre marknad (digital single market).

Ralf Grahn

P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om befintliga och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om eventuella språkversioner. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Skriv en bloggkommentar eller skicka mig ett mejl.

Riksdagen om en digital agenda för Finland

2011-10-26T08:17:00.000+03:00

I blogginlägget Digital agenda för Finland 2011-2020 gav jag en inledande beskrivning av den nationella IKT-strategin i fotspåren på det EU2020-flaggskeppsinitiativ som utarbetats på EU-nivå:

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Artikeln En digital agenda för Finland: kort kommentar kompletterade beskrivningen av statsrådets redogörelse.

Riksdagsbehandlingen

Statsrådet kan ge riksdagen meddelanden eller redogörelser i frågor som gäller rikets styrelse eller internationella förhållanden. I detta fall handlade det om en redogörelse, vilket betyder att Riksdagen behandlade frågan utan att rösta om förtroende för regeringen.

Du kan följa med handläggningen i Riksdagen via webbsidan med behandlingsinfo.

Själva redogörelsen finns här i pdf-form:

Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020; Statsrådets redogörelse till riksdagen SRR 10/2010 rd (41 sidor)

Remissdebatten den 30 november 2010 och responsdebatten den 17 februari 2011 belyser rätt mångsidigt de förhoppningar som gäller Finlands framtid som informationssamhälle och de farhågor som rör förlorade positioner i tätklungan globalt.

I diskussionsprotokollen finns inläggen i plenardebatterna på originalspråket, till överväldigande del finska. Den som är intresserad kan givetvis använda sig av maskinöversättning, t.ex. via Google översättning.

På svenska finns dock kulturutskottets utlåtande KuUU 22/2010 rd, framtidsutskottets utlåtande FrUU 5/2010 rd och det ansvariga kommunikationsutskottets betänkande KoUB 25/2010 rd, vilka tillsammans erbjuder en god inblick i politiken rörande informations- och kommunikationsteknik (IKT) i Finland.

Den 18 februari 2011 godkände Riksdagen betänkandet med två klämmar som vägvisare för den regering som skulle bildas efter valet. Riksdagens skrivelse Rsk 46/2010 rd betonade behovet att se över hushållens kostnader för för bredband i glesbygden och vikten av att ge en instans inom statsrådet tillräckliga befogenheter för att utveckla IKT-frågorna mer effektivt än hittills:

1. Metoderna för att genomföra projektet för bredband i glesbygden och projektmålen bör bedömas på nytt i början av nästa valperiod såsom det föreslås i redogörelsen. I bedömningen ska avseende fästas vid kostnadskalkylerna för såväl stamnät som abonnentförbindelser, vilka preciserats efter anbudsförfarandena, eventuella ändringsbehov till följd av teknikutvecklingen samt den tilläggsfinansiering och de nya finansieringsmodeller som i förekommande fall behövs för att nå målen.

2. De befogenheter och resursbeslut avseende utveckling av informationssamhället som hittills följt förvaltningsgränserna bör koncentreras till en instans vid statsrådet.

Ralf Grahn

P.S. Bästa läsare, jag är tacksam för information om befintliga och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om eventuella språkversioner. Även följdbeslut och aktuella planer intresserar mig. Kommentera här eller skicka ett mejl.

En digital agenda för Finland: kort kommentar

2011-10-24T08:00:00.001+03:00

I inlägget Digital agenda för Finland 2011-2020 gav jag en inledande beskrivning av den nationella IKT-strategin i fotspåren på det EU2020-flaggskeppsinitiativ som utarbetats på EU-nivå:

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Beskrivningen av nuläget och utvecklingen innehöll rätt detaljerade beskrivningar av statliga beslut samt avslutade och pågående utvecklingsprojekt för informationssamhället i Finland.

Informations- och kommunikationstekniken griper in på nästan alla livs- och samhällsområden: vardagens informationssamhälle, infrastruktur för datakommunikation, digitala tjänster och digitalt innehåll, informationssystemens interoperabilitet, social– och hälsovård, utbildning och informationssamhällsforskning, informationsskydd och säkerhet, upphovsrättsliga frågor och i förhållande till EU:s digitala agenda.

Det andra huvudavsnittet, En digital strategi för ett produktivt och nyskapande Finland, angav en färdriktning och en vision till år 2020.

Rubrikerna erbjuder en antydan om de strävanden som upplevs som angelägna: ett produktivitetssprång inom servicen, den åldrande befolkningen som resurs, föregångsland inom hållbar utveckling, tillväxt genom en fungerande inre marknad, informationen används produktivt, användarna vet vilka tjänster som behövs, tillgången till tjänster och användarnas kunnande förbättras samt ledningen och styrningen förnyas.

Varje underavsnitt anger allmänna målsättningar, följda av åtgärder som ses som nödvändiga.

Grundinställningen är mycket utvecklingsinspirerad. Det är möjligt att slutet av valperioden och öppna frågor om ansvaret för utvecklingen av arbetet för informationssamhället liksom mellan ministerierna ledde till att riktlinjerna förblev rätt vaga i konturerna, i väntan på en ny regering.

Riksdagen

Statsrådet kan ge riksdagen meddelanden eller redogörelser i frågor som gäller rikets styrelse eller internationella förhållanden. I detta fall handlade det om en redogörelse, vilket betyder att Riksdagen behandlade frågan utan att rösta om förtroende för regeringen.

Du kan följa med handläggningen i Riksdagen via webbsidan med behandlingsinfo.

Själva redogörelsen finns här i pdf-form:

Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020; Statsrådets redogörelse till riksdagen SRR 10/2010 rd (41 sidor)

Ralf Grahn

P.S. Jag är tacksam för information om befintliga och kommande nationella strategier för informationssamhället i EU-länderna, inklusive uppgifter om eventuella språkversioner.

Digital agenda för Finland 2011-2020

2011-10-23T06:26:00.000+03:00

I Finland överlämnade regeringen redogörelsen ”Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020” till riksdagen den 26 november 2010 (pressmeddelande).

Den nationella digitala agendan för Finland lanserades alltså i fotspåren på det meddelande om en europeisk strategi för kunskapssamhället som kommissionen publicerade den 19 maj 2010, även om jag här länkar till den senare, rättade versionen:

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Finland

Kommunikationsministeriets pressmeddelande erbjuder några centrala markeringar i kortform, såsom statsrådets målsättning att snabba internetuppkopplingar med en överföringshastighet på 100 Mbit/s ska finnas tillgängliga för så gott som alla fasta bostäder samt företag och verksamhetsställen inom den offentliga förvaltningen före utgången av år 2015.

Pressmeddelandet erbjuder även en länk till redogörelsen på svenska:

Ett produktivt och nyskapande Finland – Digital agenda för åren 2011–2020 (ingen sidnumrering, men 386 numrerade stycken)

Finlands digitala agenda

Innehållsförteckningen ger oss en överblick av de frågor redogörelsen behandlade:

INNEHÅLL

1. Inledning
2. Finland i internationella jämförelser

Nuläge och utveckling

3. Vardagens informationssamhälle
4. Infrastruktur för datakommunikation
5. Digitala tjänster och digitalt innehåll
6. Informationssystemens interoperabilitet
7. Social– och hälsovård
8. Utbildning och informationssamhällsforskning
9. Informationsskydd och säkerhet
10. Upphovsrättsliga frågor
11. EU:s digitala agenda

En digital strategi för ett produktivt och nyskapande Finland

12. Riktning
13. Vision 2020
14. Ett produktivitetssprång inom servicen
15. Den åldrande befolkningen som resurs
16. Föregångsland inom hållbar utveckling
17. Tillväxt genom en fungerande inre marknad
18. Informationen används produktivt
19. Användarna vet vilka tjänster som behövs
20. Tillgången till tjänster och användarnas kunnande förbättras
21. Ledningen och styrningen förnyas

Nuläge och färdriktning

I slutet av inledningen (stycke 22) erbjöd regeringen en ”varudeklaration” för läsaren om hur redogörelsen var indelad i två huvudavsnitt, det första om nuläget och det andra med en strategisk färdplan:

22 Denna redogörelse består av två delar. I den första delen beskrivs nuläget i ett Finland som håller på att digitaliseras. Här ingår informationssamhällsprojekt inom den offentliga förvaltningen som har genomförts eller inletts under nuvarande regeringsperiod. Avsikten är inte att ge en heltäckande redogörelse för informationssamhället i Finland, utan perspektivet utgår från samordningen av de olika verksamheterna i informationssamhället. Syftet är att väcka diskussion kring teman som är centrala för informationssamhället genom att presentera små och lite större exempel på utvecklingen av vardagens informationssamhälle samt dess utmaningar. Den andra delen är en nationell digital strategi för åren 2011–2020. Den blickar mot framtiden och de centrala målen för det finländska informationssamhället under de kommande åren. I den fastställs också de åtgärder som krävs för att vi ska kunna uppnå målen och avlägsna utvecklingshindren. Målen kan nås genom ett samarbete där förvaltningen, näringslivet, den tredje sektorn och folket gör sina vägval i enlighet med en gemensam färdriktning. Utgångspunkten för strategin är idén om en förändring från ett förvaltningscentrerat silotänkande i riktning mot engagerande, nätverksorienterade tillvägagångssätt.

Internationella jämförelser

Regeringar, organisationer och vi människor har en tendens att uppträda som krutuppfinnare. Det känns därför behagligt att redogörelsen öppet diskuterade europeiska och internationella jämförelser om Finlands konkurrenskraft i IKT-sammanhang.

Beskrivningen av nuläget sammanfattade givetvis även nationella åtgärdsprogram och utvecklingsprojekt, närmast inom den statliga centralförvaltningen.

Delegationen för vardagens informationssamhälle hade under den föregående regeringsperioden en central roll för att påskynda fastställandet av en nationell målsättning.

Ralf Grahn

P.S. Nationella digitala strategier i Europa? Har strategin för informationssamhället på EU-nivå, En digital agenda för Europa, följts upp genom digitala agendor på nationell nivå?

Finland, Danmark och Sverige har publicerat nationella IKT-strategier, men jag är tacksam för upplysningar om eventuella språkversioner för en internationell publik, om konkreta åtgärder för att omsätta programmen i praktiken och om möjliga planer att uppdatera strategierna.

Via Twitter och min engelska blogg har jag bett om information beträffande även utomnordiska EU-länder, för att bidra till spridningen av kunskap över gränserna med sikte på Europas konkurrenskraft "caring and sharing":

Through Twitter @RalfGrahn and my blog I asked for information if there is a national Digital Agenda in your EU country in the footsteps of the Digital Agenda for Europe.

The invitation remains open. It would be great if you could send me one tweet per language version. Please use the hashtag #DigitalAgenda to spread the word instantly.

If you want to write more, you could use the comments section of this blog or send me an email.

I will try to disseminate the information received.

EU-lagstiftning om snabb och ultrasnabb Internettillgång

2011-10-21T07:29:00.000+03:00

Kommissionens programförklaring i meddelandet En digital agenda för Europa om tillgången till bredband förkunnade: Internet med mycket hög hastighet krävs för en stark ekonomisk tillväxt och för skapandet av arbetstillfällen och välstånd. Det krävs också för att medborgarna ska kunna nå det innehåll och de tjänster som de vill ha (s. 20).

Kärnan i målsättningarna hittar vi i följande stycke om kunskapssamhällets infrastruktur:

Framtidens ekonomi kommer att vara en nätbaserad kunskapsekonomi med Internet i centrum. Europa behöver en omfattande tillgång till snabbt och ultrasnabbt Internet till konkurrenskraftigt pris. Europa 2020-strategin understryker hur viktig bredbandsutbyggnaden är för social integration och konkurrenskraft i EU. I strategin upprepas målet att alla i Europa bör ha tillgång till grundläggande bredband senast 2013 och strävan att man 2020 ska ha uppnått (i) att alla i Europa har tillgång till betydligt högre Internethastigheter på över 30 Mbps och (ii) att 50 % eller fler av de europeiska hushållen abonnerar på Internetförbindelser på över 100 Mbps.

Sedan diskuterade kommissionen garanterad samhällsomfattande täckning med ökande hastigheter (inklusive trådlöst bredband och radiospektrum), ersättandet av kopparkablar genom att bygga ut nästa generation av verkligt snabba fibernät samt frågor om ett öppet och neutralt Internet. I texten nämndes de utlovade förslagen och åtgärderna på EU-nivå och i medlemsstaterna (s. 22-23).

De viktigaste planerade lagförslagen om infrastrukturen i kunskapssamhället - snabb och ultrasnabb Internettillgång - återkommer i koncentrat i Bilaga 1 Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40-41).

Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Snabb och ultrasnabb Internettillgång (inom parentes preliminärt datum)

Nyckelåtgärd 8: Förslag till rådets och Europaparlamentets beslut om ett europeiskt spektrumpolitiskt program för att effektivisera radiospektrumförvaltningen (2010)

Nyckelåtgärd 8: Utfärda en rekommendation för att främja investeringar i konkurrenskraftiga accessnät av nästa generation (2010)

EU-lagstiftning om tillit och säkerhet i den digitala världen

2011-10-20T07:34:00.000+03:00

I meddelandet En digital agenda för Europa sade kommissionen: EU-medborgarna kommer inte att ta till sig teknik som de inte litar på – den digitala tidsåldern står varken för ”storebror” eller ”ett digitalt vilda västern”.

I en koncentrerad form återgav kommissionen de viktigaste planerade lagförslagen om tillit och säkerhet i onlinevärlden i slutet av meddelandet. Se Bilaga 1 Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40-41).

Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Tillit och säkerhet (inom parentes preliminärt datum)

Nyckelåtgärd 6: Förslag om modernisering av Europeiska byrån för nät- och informationssäkerhet (ENISA) och förslag om en incidenthanteringsorganisation för EU-institutionerna (2010)

Nyckelåtgärd 4: Som ett led av moderniseringen av EU:s regelverk för skydd av personuppgifter utreda en eventuell utvidgning av bestämmelserna om anmälning av säkerhetsöverträdelser (2010)

Nyckelåtgärd 7: Förslag om lagstiftningsåtgärder för att bekämpa cyberattacker (2010)

Nyckelåtgärd 7: Förslag om bestämmelser om jurisdiktion i cyberrymden på EU-nivå och internationell nivå (2013)

En digital agenda för Europa: bakgrund

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men drygt tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till bytet. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Uppdaterad information

Jag har återvänt till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna för att friska upp minnet. Mycket har dock hänt sedan dess. Du kan söka dig direkt till uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020 och de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020.

Ett av dessa flaggskepp är En digital agenda för Europa (webbsidorna endast på engelska). Det reformprogram som går under namnet Inremarknadsakten har en avgörande betydelse för den digitala agendan, särskilt de framsteg som behövs för att åstadkomma en verklig digital inre marknad.

Ralf Grahn

EU-lagstiftning om interoperabilitet och standardisering inom IKT

2011-10-19T05:57:00.001+03:00

I Bilaga 1: Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40-41) i meddelandet om En digital agenda för Europa presenterade kommissionen i en koncentrerad form de planerade lagförslagen om interoperabilitet och standardisering rörande informations- och kommunikationsteknik (IKT):

Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

Interoperabilitet och standardisering (inom parentes preliminärt datum)

Nyckelåtgärd 5: Förslag om reformering av bestämmelserna om genomförandet av IKT-standarder i Europa för att tillåta att vissa standarder från IKT-forum och konsortier används (2010)

Utfärda riktlinjer om grundläggande immateriella rättigheter och licensvillkor i samband med standardisering, inklusive bestämmelser om förhandsredovisning (2011)

Rapport om eventuella åtgärder som kan få betydande marknadsaktörer att licensiera interoperabilitetsinformation (2012)

En digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till operationen. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Uppdateringar

Jag kände ett behov att friska upp minnet genom att återvända till meddelandet om den digitala agendan med de ursprungliga målsättningarna. Mycket har dock hänt sedan dess. Du hittar uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020, för de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020, för En digital agenda för Europa (endast på engelska) och för Inremarknadsakten, som har betydelse för den digitala inre marknaden.

Ralf Grahn

EU-lagstiftning om en digital inre marknad

2011-10-18T08:14:00.001+03:00

I Bilaga 1: Förteckning över lagstiftningsåtgärder (s. 40) i meddelandet om En digital agenda för Europa presenterade kommissionen i en koncentrerad form de planerade lagförslagen om en digital inre marknad:

Åtgärder på lagstiftningsområdet/lagstiftningsförslag som ska läggas fram av kommissionen

En pulserande digital inre marknad (inom parentes preliminärt datum)

Nyckelåtgärd 1: Förslag till ramdirektiv om kollektiv rättighetsförvaltning, inbegripet europatäckande licenser för förvaltningen av (online-)upphovsrätter (2010)

Nyckelåtgärd 1: Förslag till direktiv om verk av okända upphovsmän för att underlätta digitaliseringen och spridningen av kulturella verk i Europa (2010)

Nyckelåtgärd 4: Översyn av EU:s regelverk för dataskydd med sikte på att öka privatpersonernas förtroende och stärka deras rättigheter (2010)

Lägga förslag om aktualisering av direktivet om e-handel när det gäller onlinemarknader (2010)

Nyckelåtgärd 2: Lägga förslag om att övergången till det gemensamma eurobetalningsområdet (SEPA) ska vara obligatorisk från och med ett visst datum (2010)

Nyckelåtgärd 3: Översyn av direktivet om e-signaturer för att säkra gränsöverskridande erkännande och interoperabilitet för säkra e-autentiseringssystem (2011)

Förslag om ett avtalsrättsligt instrument som kompletterar direktivet om konsumenträttigheter (2011)

Föreslag på åtgärder för en ökad harmonisering av nummerresurserna för tillhandahållande av företagstjänster i hela Europa (2011)

Rapport om översynen av direktivet om skyddet för immateriella rättigheter (2012)

Rapport om behovet av ytterligare åtgärder för att främja gränsöverskridande och europatäckande licenser (2012)

Nyckelåtgärd 1: Översyn av direktivet om vidareutnyttjande av information från den offentliga sektorn, framför allt dess tillämpningsområde och principerna för avgifter för tillgång och användning (2012)

Förslag om ett EU-system för lösning av onlinetvister avseende e-handelstransaktioner (2012)

En digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner med en rättad utgåva. Jag minns inte att jag skulle ha sett någon förklaring till operationen. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Uppdateringar

Jag kände ett behov att friska upp minnet genom att återvända till meddelandet om den digitala agendan. Mycket har dock hänt sedan dess. Du hittar uppdaterad information genom webbsidorna för tillväxtstrategin Europa 2020, för de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) för EU2020, för En digital agenda för Europa (endast på engelska) och för Inremarknadsakten, som har betydelse för den digitala inre marknaden.

Ralf Grahn

En digital agenda för Europa: innehåll

2011-10-17T07:55:00.000+03:00

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men dryga tre månader senare ersattes alla språkversioner av en rättad utgåva. Även den svenska versionen av meddelandet har man försett med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

En digital agenda för Europa

Det handlar om ett av de sju huvudinitiativen eller flaggskeppsinitiativen inom ramen för Europa 2020-strategin.

Vad gäller den digitala agendan? Innehållsförteckningen erbjuder en snabbtitt:

En digital agenda för Europa

INNEHÅLLSFÖRTECKNING

1. Inledning
2. Den digitala agendans åtgärdsområden
2.1. En pulserande digital inre marknad
2.2. Interoperabilitet och standardisering
2.3. Tillit och säkerhet
2.4. Snabb och ultrasnabb Internettillgång
2.5. Forskning och innovation
2.6. Främjande av digital kompetens, digitala färdigheter och digital integration
2.7. Vinster för EU-samhället som möjliggörs av IKT
2.8. Den digitala agendans internationella aspekter
3. Genomförande och styrelseformer

Med tanke på hur världen utvecklas har vakna européer allt skäl att följa med hur EU2020-strategin och dess sju flaggskepp, inklusive En digital agenda för Europa, lyckas.

Ralf Grahn

Digital inre marknad: utmaning och översättningsproblem

2011-10-16T10:01:00.000+03:00

En pulserande digital inre marknad är inte enbart en utmaning i sak för Europeiska unionen, utan även ett översättningsproblem.

EU2020

Europa 2020-strategin eftersträvar smart och hållbar tillväxt för alla. Redan i kommissionens EU2020-meddelande KOM(2010) 2020 ingick de centrala målsättningarna för En digital agenda för Europa, ett av de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen).

En digital agenda för Europa

Den 19 maj 2010 presenterade kommissionen den digitala agendan, men senare ersattes alla språkversioner av en rättad utgåva. Även den svenska versionen av meddelandet är försedd med varningstexten:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Inre marknaden både 'internal market' och 'single market'?

Enligt artikel 26.2 EUF-fördraget ska den inre marknaden (internal market) omfatta ett område utan inre gränser, där fri rörlighet för varor, personer, tjänster och kapital säkerställs. Men innan vi rusar i väg är det skäl att läsa slutet av meningen 'i enlighet med bestämmelserna i fördragen'.

Både de formella förutsättningarna och den politiska viljan har lett till högst skiftande resultat mellan olika kategorier av rörlighet samt mellan olika politikområden. Den inre marknaden liknar mer ett bygge än en färdig byggnad.

Om 'internal market' är det officiella uttrycket på engelska, används ofta 'single market' för att ange högre ställda ambitioner som siktar till en verkligt 'gränslös' marknad.

I denna anda skrev Mario Monti 'A new strategy for the Single Market', kommissionen föreslog ett åtgärdspaket som går under namnet 'the Single Market Act' och på samma sätt talar den engelska versionen av meddelandet om en digital agenda för Europa om en 'digital single market'.

I de svenska översättningarna skrev Monti en ny strategi för 'den inre marknaden'. Kommissionens åtgärdspaket går under namnet 'Inremarknadsakten'. Meddelandet om den digitala agendan för Europa talar om en 'digital inre marknad'.

Med andra ord saknar den inre marknaden i de svenska versionerna nyansskillnaderna mellan dagens 'internal market' och ambitionen 'single market'.

Svenskan är inte det enda språket med problem i detta avseende. Lösningarna för skilda språk pekar i olika riktningar.

Ralf Grahn

Från Europa 2020 till en digital agenda

2011-10-15T10:42:00.000+03:00

Europa 2020-strategin eftersträvar tillväxt som är smart, hållbar och för alla. Det grundläggande dokumentet för EU2020-strategin är kommissionens meddelande som finns tillgängligt på 22 officiella EU-språk.

Hur känns det att återvända till förslaget och friska upp minnet drygt ett och ett halvt år efter publiceringen?

EU2020

Den svenska pdf-versionen:

Europa 2020 En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla; Bryssel den 3.3.2010 KOM(2010) 2020 slutlig (34 sidor)

En digital agenda för Europa

Som ett av de sju huvudinitiativen (flaggskeppsinitiativen) föreslog kommissionen (sid. 5):

”En digital agenda för Europa” ska påskynda utbyggnaden av höghastighetsinternet och utnyttja fördelarna med en digital inre marknad för hushåll och företag.

I avsnittet om smart tillväxt – en ekonomi baserad på kunskap och innovation – presenterade kommissionen i korthet vad det betyder med tanke på informations- och kommunikationstekniken (IKT) (sid. 12):

Digitalt samhälle: Den globala efterfrågan på informations- och kommunikationsteknik utgör en marknad värd 2 000 miljarder euro, varav endast en fjärdedel består av EUföretag. EU sackar också efter när det gäller höghastighetsinternet, vilket påverkar vår innovationsförmåga, inbegripet i landsbygdsområden, liksom när det gäller kunskapsspridning och distribution av varor och tjänster online.

Målsättningar på EU-nivå och nationellt

Senare presenterade meddelandet en skiss av den kommande digitala agendan (sid. 14-15):

Huvudinitiativ: ”En digital agenda för Europa”

Syftet är att skapa hållbara ekonomiska och sociala fördelar utifrån en digital inre marknad baserad på snabbt och ultrasnabbt Internet och kompatibla applikationer, med tillgång till bredband för alla senast 2013 och till mycket snabbare Internet (30 Mbps eller mer) senast 2020, och där 50 % eller fler av hushållen i EU har Internetuppkopplingar med över 100 Mbps.

På EU-nivå kommer kommissionen att sträva efter följande:

– Tillhandahålla en stabil rättslig ram som stimulerar investeringar i en öppen och konkurrenskraftig infrastruktur för höghastighetsinternet och därmed förknippade tjänster.

– Utveckla en effektiv spektrumpolitik.

– Underlätta användningen av EU:s strukturfonder för att fullfölja denna agenda.

– Inrätta en verklig inre marknad för onlineinnehåll och onlinetjänster (dvs. säkra EU-marknader över gränserna för webbtjänster och digitalt innehåll med hög tilltro och högt förtroende, ett balanserat regelverk med tydliga rättighetssystem, främjande av licenser för flera länder, tillräckligt skydd och lämplig ersättning för rättighetsinnehavare och aktivt stöd till digitaliseringen av Europas rika kulturarv, och forma den globala styrningen av Internet.

– Reformera finansieringen av forskning och innovation och förbättra stödet på IKT-området för att öka EU:s tekniska styrka på centrala strategiska områden och skapa förutsättningar för små och medelstora företag med hög tillväxt att bli ledande på tillväxtmarknader och stimulera IKT-innovation inom alla företagssektorer.

– Främja tillgång till och användning av Internet för alla EU-medborgare, särskilt genom stöd till digital kompetens och tillgänglighet.

På nationell nivå måste medlemsstaterna göra följande:

– Utarbeta operativa strategier för höghastighetsinternet och inrikta offentlig finansiering, inbegripet strukturfonder, på områden som inte helt omfattas av privata investeringar.

– Inrätta en rättslig ram för samordning av offentliga arbeten för att minska kostnaden för nätverksutbyggnad.

– Främja utbyggnad och användning av moderna och tillgängliga onlinetjänster (t.ex. e-förvaltning, webbaserade hälso- och sjukvårdstjänster, intelligenta hem, digital kompetens och säkerhet).

Onlineinnehåll och onlinetjänster

Med tanke på denna serie av blogginlägg vill jag särskilt betona stycket om att inrätta en verklig inre marknad för onlineinnehåll och onlinetjänster.

Kommissionens meddelande tog även upp behovet av ny dynamik för den inre marknaden, i avsnittet 3.1. En inre marknad för 2000-talet (sid. 21-22). Med tanke på webben har vi skäl att erinra oss om de fragmenterade marknaderna för digitala tjänster:

Riktlinjerna för den inre marknaden drogs upp före Internet, innan informations- och kommunikationstekniken blev en av de viktigaste drivkrafterna för tillväxt och innan tjänster blev en så dominerande del av den europeiska ekonomin. Framväxten av nya tjänster (t.ex. inom innehåll och media, hälsa, smarta energimätare) har en enorm potential, men Europa kommer bara att kunna utnyttja denna om man gör något åt den fragmentering som för närvarande hindrar flödet av Internetinnehåll och tillgången till detta för konsumenter och företag.

Det är skäl att vi noterar även dessa meningar:

Invånarna i EU måste ges förutsättningar att delta fullt ut i den inre marknaden. Det kräver att man ger dem bättre möjligheter att köpa varor och tjänster över gränserna, särskilt via Internet, och stärker deras förtroende för sådan handel.

Till och med de allra senaste dagarna har vi sett konkreta exempel på förslag till åtgärder som kommissionen utlovade i meddelandet KOM(2010) 2020 (sid. 22):

Kommissionen kommer att föreslå följande åtgärder för att åtgärda flaskhalsproblemen på den inre marknaden:

– Stärka strukturerna för att genomföra inremarknadsåtgärder vid rätt tidpunkt och på lämpligt sätt, t.ex. reglering av nät, tjänstedirektivet och lagstiftnings- och tillsynspaketet för finansmarknaden, tillämpa dem effektivt och snabbt lösa problem som uppstår.

– Gå vidare med agendan för smart lagstiftning, och bland annat överväga ökad användning av förordningar framför direktiv, göra utvärderingar i efterhand av befintlig lagstiftning, fortsätta marknadsövervakning, minska den administrativa bördan, avlägsna skattehinder, förbättra företagsklimatet särskilt för små och medelstora företag och stödja entreprenörskap.

– Anpassa EU-lagstiftningen och nationell lagstiftning till den digitala eran för att främja rörligheten för innehåll och förtroendet från både konsumenter och företag. Detta kräver en uppdatering av bestämmelserna om betalningsskyldighet, garanti, leverans och tvistlösning.

– Göra det lättare och billigare för företag och konsumenter att ingå avtal med partner i andra EU-stater, framför allt genom att erbjuda harmoniserade lösningar för konsumentavtal, en EU-modell för avtalsklausuler och komma närmare en fakultativ europeisk avtalsrätt.

– Göra det lättare och billigare för företag och konsumenter att säkerställa att avtal efterlevs och få domstolsavgöranden och domstolshandlingar erkända i andra EU-stater.

***

Min känsla är att kommissionen angav de centrala färdriktningarna och åtgärderna redan i Europa 2020-meddelandet. Det gäller även den digitala agendan för Europa, inklusive den inre marknaden för digitala tjänster.

Ralf Grahn

ACTA undertecknat men inte av EU

2011-10-03T08:05:00.000+03:00

Lördagen den 1 oktober underteckande åtta av de elva förhandlingsparterna handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning, mest bekant under förkortningen ACTA (Anti-Counterfeiting Trade Agreement).

Det var Australien, Förenta staterna, Japan, Kanada, Marocko, Nya Zeeland, Singapore och Sydkorea.

De tre övriga parterna deltog i ceremonin, men har ännu inte kommit så långt att de kan underteckna fördraget: Europeiska unionen, Mexiko och Schweiz. De har tid till den 1 maj 2013.

ACTA träder i kraft när avtalet har ratificerats av sex parter, men de länder som förhandlade fram avtalet har uttryckt en förhoppning om att ytterligare stater skulle ansluta sig.

ACTA-blogginlägg

Som en fortsättning på min serie om den gemensamma handelspolitiken och med anledning av undertecknandet har jag hittills publicerat tre blogginlägg på engelska:

ACTA signed – EU deaf-mute

IPR protection in world trade: ACTA signed

IPR protection: ACTA opinions USA and EU

ACTA-information på svenska

Kommissionens webbsidor med information om immaterialrättsliga handelsfrågor (DG Trade – Trade topics – Intellectual property) fungerar enbart på engelska, med en del handlingar tillgängliga på kommissionens två andra arbetsspråk: franska och tyska.

På 22 EU-språk hittar vi ändå kommissionens meddelande KOM(2011) 380. Den svenska versionen (pdf):

Förslag till RÅDETS BESLUT om ingående på Europeiska unionens vägnar av handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning mellan Europeiska unionen och dess medlemsstater, Australien, Kanada, Japan, Republiken Korea, Mexikos förenta stater, Konungariket Marocko, Nya Zeeland, Republiken Singapore, Schweiziska edsförbundet och Amerikas förenta stater; Bryssel den 24.6.2011 KOM(2011) 380 slutlig

På 27 sidor ingår en kort motivering, det formella förslaget till rådets beslut och en svensk översättning av avtalstexten.

Det är skäl att lägga märke till att termen 'varumärkesförfalskning' har getts en så vid innebörd att den är praktiskt taget vilseledande. Redan det första stycket i motiveringen visar nämligen att avtalet omfattar immateriella rättigheter av alla slag. I det andra stycket nämns dessa rättigheter, inklusive upphovsrätten (copyright):

1. Handelsavtalet för bekämpning av varumärkesförfalskning (nedan kallat Acta-avtalet) har till syfte att inrätta ett övergripande internationellt ramverk som ska bistå EU i dess ansträngningar för att effektivt bekämpa intrång i de immateriella rättigheterna. Sådana intrång hotar rättmätig handel och EU:s konkurrenskraft med negativa återverkningar på tillväxt och arbetstillfällen som följd. Acta-avtalet innehåller uppdaterade bestämmelser om skydd för immateriella rättigheter, inklusive bestämmelser för verkställigheten av åtgärderna inom civilrätt, straffrätt, gränser och digital miljö, handfasta samarbetsmekanismer mellan Acta-avtalets parter i syfte att bistå dem i deras efterlevnad av bestämmelserna och uppnå bästa metoder för en effektiv verkställighet av skyddet för de immateriella rättigheterna.

2. Även om Acta-avtalet inte ändrar något i EU:s regelverk, eftersom EU-lagstiftningen redan har gått avsevärt mycket längre än de internationella standarderna, kommer avtalet att medföra en ny internationell standard, som bygger på Trips-avtalet, som antogs 1994 inom ramen för Världshandelsorganisation (WTO). Avtalet kommer således att erbjuda fördelar för EU:s exporterande rättighetshavare på den globala marknaden, vilka nu drabbas av systematiska och allmänt förekommande intrång i upphovsrätten, varumärken, patent, formgivning och geografiska ursprungsbeteckningar.

Ralf Grahn

EU:s nya handelspolitik enligt Europaparlamentet

2011-09-30T17:10:00.000+03:00

Under Strasbourgveckan antog Europaparlamentet ett kritiskt initiativbetänkande som tar kommissionens meddelande KOM(2010) 612 som utgångspunkt. Parlamentet anser att kommissionen misslyckats med att presentera en tillräckligt djupgående analys och ber kommissionen ta fram en reviderad strategi på medellångoch lång sikt före sommaren 2013 (ett nådeår jämfört med utskottsbetänkandet):

Europaparlamentets resolution av den 27 september 2011 om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin P7_TA(2011)0412

WTO i centrum

Europaparlamentet svär fortfarande i Doharundans namn, även om parlamentet erkänner att de multilaterala (praktiskt taget globala) förhandlingarna inom Världshandelsorganisationen WTO fortfarande är i en återvändsgränd inför ministerkonferensen i december 2011:

Parlamentet föredrar starkt en multilateral strategi inom WTO

11. Europaparlamentet upprepar att det multilaterala handelssystemet, som WTO är ett uttryck för, är den absolut bästa ramen för att uppnå fri och rättvis handel på global nivå. Parlamentet anser emellertid att WTO-systemet bör reformeras, särskilt dess tvistlösningsorgan, så att det kan bli mer effektivt, och att EU bör lägga fram förslag för att stärka WTO och utvidga dess regleringsbefogenheter till nya områden inom handelspolitiken, bland annat genom att säkra att WTO-bestämmelserna tolkas och utvecklas på ett sådant sätt att de stöder de åtaganden som gjorts i multilaterala miljöavtal.

12. Europaparlamentet beklagar att Doharundan efter tio år fortfarande inte har kunnat slutföras och att ett sådant nödvändigt och rationellt slutförande för närvarade förefaller vara mycket osannolikt. Parlamentet upprepar sitt starka stöd till ett framgångsrikt slutförande av Doha-utvecklingsrundan, och påpekar samtidigt att ett positivt slutförande bör avspegla förändringarna i de globala handelsmönstren och i fördelningen av världshandelns vinster sedan Doharundan inleddes. Parlamentet betonar vidare att det behövs ett balanserat avtal om marknadstillträde för icke-jordbruksprodukter för att säkra tillträde till tillväxtmarknader som Indien, Kina och Aseanländerna och samtidigt förhindra att tillväxtekonomierna utnyttjar de möjligheter som ges genom marknadstillträdet för icke-jordbruksprodukter för att skydda specifika nyckelsektorer genom att upprätthålla höga tullar.

Inför G20-toppmötet i Cannes

Inför G20-toppmötet i Cannes den 3-4 november 2011 (Wikipedia, University of Toronto) har ledarna för Australien, Kanada, Indonesien, Mexiko, Sydkorea och Storbritannien sänt ett gemensamt brev till ordföranden Nicolas Sarkozy om åtgärder för att motverka finanskrisen och recessionshoten i världsekonomin.

Gillard, Harper, Yudhoyono, Calderon, Lee och Cameron uttryckte åtminstone lika mycket beklagan över läget som hopp för framtiden när det gäller WTO:s Doharunda (DDA):

The failure to date to conclude a global trade deal is robbing the world of a much-needed economic stimulus. It is also affecting public confidence in our ability to deliver what leaders have promised to do repeatedly. We should agree in Cannes a credible plan to take to the WTO ministerial in December as a basis for concluding the Doha Development Round. If we cannot agree this we should direct our Ministers to consider innovative approaches to deliver progress in a multilateral trade deal and strengthen the multilateral trading system. International trade can be the engine of global growth and development and we must keep it moving forwards.

EU:s gemensamma handelspolitik

Länkar till de senaste inläggen (EN SV FI) i min serie om den gemensamma handelspolitiken hittar du här. Senare har jag publicerat artikeln EU common commercial policy: Business or charity?

Ralf Grahn

Europa 2020-strategin: EU:s gemensamma handelspolitik i Europaparlamentet

2011-09-28T04:54:00.000+03:00

Det är dags för ett mellanbokslut om utrikeshandeln. Serien om EU:s gemensamma handelspolitik i ljuset av Europa 2020-strategin (EU2020) inleddes med ett inlägg på finska inför handelsministrarnas möte i rådet för utrikes frågor: EU:n kauppapolitiikka valokeilassa maanantaina 26.9.2011. Därefter följde en artikel på engelska EU trade ministers ponder comatose WTO Doha Development Round och två på svenska Vill EU bryta dödläget i WTO:s Doharunda? och EU:s nya handelspolitik i Europa 2020-strategin. Senast tog vi oss en titt på rapporten SEC(2010) 1268 om erfarenheterna av den externa agendan i den globaliserade ekonomin, ett konkurrenskraftigt Europa i världen (Global Europe) under åren 2006-2010, i inlägget (på engelska) EU trade policy review.

Europaparlamentet

I går, den 27 september 2011, diskuterade Europaparlamentet handelspolitiska frågor utgående från ett initiativbetänkande från Utskottet för internationell handel INTA med Daniel Caspary (EPP, Tyskland) som fördragande.

Pressmeddelandet inför plenum Långsiktig strategi behövs för EU:s utrikeshandel kan fungera som inledning. Det erbjuder en länk till utskottsbetänkandet den 29 juni 2011 om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin (A7-0255/2011), avsett att gå till omröstning senare under tisdagen.

Enligt föredragningslistan var dessutom gårdagens frågestund tillägnad EU:s handel och förbindelser med tredjeländer, med handelskommissionären Karel De Gucht och andra ledamöter av kommissionen.

Vi ska se närmare på Europaparlamentets handelspolitiska aktiviteter i några kommande blogginlägg.

Ralf Grahn

Vill EU bryta dödläget i WTO:s Doharunda?

2011-09-27T05:15:00.001+03:00

EU:s utrikesråd samlades i en speciell sammansättning måndagen den 26 september 2011 för att diskutera frågor om den gemensamma handelspolitiken. Den första versionen av handelsministrarnas slutsatser har publicerats (på engelska):

3112th Council meeting Foreign Affairs/Trade; Brussels, 26 September 2011 (14620/11; 15 sidor)

De som läste mitt inlägg med förhandsinformation, EU trade ministers ponder comatose WTO Doha Development Round, känner redan till bakgrunden. Här följer en koncentrerad genomgång av handelsfrågorna i rådets slutsatser.

WTO:s Doharunda

WTO:s multilaterala, nästan globala, Doharunda startade för nästan tio år sedan, men har kört fast. Ministerkonferensen i december förväntas inte återuppliva förhandlingarna. Så länge inga centrala förhandlingsparter har rört på sig, har rituella förhoppningar om ett gott resultat ekat tomt.

Det är inte omöjligt att EU-länderna nu sänder en försiktig signal om en ny beredskap till kompromisser för att bryta dödläget, under WTO trade negotiations – Doha Development Agenda (s. 7):

The Council reconfirmed the EU's strong commitment to a successful outcome to the Doha round and to the ministerial conference in December, as well as the importance it attaches to the multilateral trading system. The EU's objective has long been to obtain an ambitious, comprehensive and balanced agreement. The Council therefore urged WTO members to seek and identify a way out of the current impasse.

To this end, it expressed support for the Commission to explore with other WTO members approaches that could advance the negotiating agenda in accordance with the mandate agreed at Doha, whilst building on the progress already made. It reiterated the EU's commitment to achieving concrete outcomes addressing the needs and interests of the least developed countries.

Finlands Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb stärker intrycket av en ny vilja att komma vidare, när han kommentarar WTO-förhandlingarna på sin blogg (på finska): Brysselissä.

Stubb har synpunkter även på de övriga handelsfrågorna, såsom Rysslands WTO-medlemskap.

Ryssland WTO

Rådet hoppas att förhandlingarna om Rysslands WTO-medlemskap kan slutföras inför världshandelsorganisationens ministerkonferens i Geneve den 15 till 17 december 2011.

Frihandelsavtal EU-Indien

Handelsministrarna kollade nuläget i förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan Europeiska unionen och Indien.

Frihandelsavtal EU-Ukraina

Frihandelsavtalet med Europeiska unionen är ett viktigt steg på vägen för Ukraina att närma sig EU:s inre marknad.

Rådet uttryckte en förhoppning om att förhandlingarna kan slutföras detta år, men de officiella slutsatserna nämner inte alls det brydsamma politiska läget i Ukraina.

Södra Medelhavet

Efter omvälvningarna i Nordafrika signalerar EU beredskap att stöda demokratin och den ekonomiska utvecklingen i det sydliga Medelhavsområdet genom avtal om handel och investeringar.

Sydamerika

Rådet informerades om frihandelsavtalen med Kolumbien och Peru samt med Centralamerika.

Kina och USA

Ingenting framkommer i sak om lunchdiskussionen rörande handel och investeringar med Kina och Förenta staterna, verkliga tungviktare i EU:s ekonomiska utrikesrelationer.

Ralf Grahn

Sverige i Europa: Fortsatt utvidgning

2011-09-20T15:29:00.000+03:00

Statsminister Fredrik Reinfeldts beskrivningar av regeringens Europapolitik vid riksdagsöppningen återgav jag i blogginlägget Regeringsförklaringen: Sverige i Europa.

Regeringens etiketter gärna kunde förses med mer nyanserad konsumentupplysning, tyckte jag.

Varken Sverige eller Finland såg ut att erbjuda aktuell och belysande information om de frågor som ska diskuteras mellan EU-ländernas försvarsministrar i Wroclaw, Polen. Se bloggposten: Sverige i Europa: Försvarspolitiken.

Ett gemensamt europeiskt försvar kunde med god vilja bli en framtida kärna. I nuet är det svårt att hitta någon tyngre kärna än euron, så vilka områden menar regeringen egentligen när den beskriver sin Europapolitik: Sverige i Europa: I kärnan och drivande kraft?

Åtta rika länder fronderar mot kommissionens förslag till långtidsbudget för EU: Sverige i Europa: De rika i uppror. Här är Sverige drivande.

Utvidgningen

Utöver budgetrevolten är Sverige drivande även när det gäller en fortsatt utvidgning av Europeiska unionen:

Vi står för ett öppet Europa. Vi ser fram emot att underteckna avtalet om Kroatiens medlemskap i EU. Vi ser också fram emot att ta nya steg framåt såväl vad gäller Västra Balkan i övrigt som vad gäller Turkiet.

Även i detta avseende ligger Sverige nära Storbritannien som inte precis gått i spetsen för en fördjupning av den europeiska integrationen.

Det mellanstatliga Europarådet har 47 medlemsländer så ännu återstår en del om Europeiska unionen ska spädas ut på samma sätt.

Ralf Grahn

Sverige i Europa: I kärnan och drivande kraft?

2011-09-20T07:52:00.000+03:00

I blogginlägget Regeringsförklaringen: Sverige i Europa återgav vi statsminister Fredrik Reinfeldts beskrivningar av regeringens Europapolitik vid riksdagsöppningen.

Vi såg att regeringens etiketter måste förses med mer nyanserad konsumentupplysning.

I posten Sverige i Europa: Försvarspolitiken såg vi att varken Sverige eller Finland erbjöd aktuell och belysande information om de frågor som ska diskuteras mellan EU-ländernas försvarsministrar i Wroclaw, Polen.

Sverige i EU-kärnan

Enligt regeringsförklaringen ska Sverige tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet och Sverige ska vara drivande i de frågor som är centrala för EU:s utveckling.

Den gemensamma försvarspolitiken och i slutändan ett gemensamt försvar är centrala frågor för EU:s utveckling. Genom initiativet från Frankrike, Italien, Polen, Spanien och Tyskland om ett permanent strukturerat samarbete håller en sådan kärna på att ta form.

Vad har Sverige (och Finland) sagt och hur har det offentliga samtalet sett ut?

Euroområdet

Den gemensamma valutan, euron, utgör den synligaste och tyngsta kärnan i Europeiska unionen. Jag har inte sett att Sverige skulle ha antagit euron eller visat sig särskilt pådrivande under Reinfeldts två regeringskoalitioner.

Återstår alltså frågan: Vilka områden menar regeringen?

Ralf Grahn

Regeringsförklaringen: Sverige i Europa

2011-09-19T11:22:00.000+03:00

I regeringsförklaringen redovisade statsminister Fredrik Reinfeldt för regeringens mål under riksdagens kommande arbetsår:

Regeringsförklaringen (15 september 2011)

Jag plockar blott ut några handlingslinjer utan att här erbjuda egentliga kommentarer.

Vad beträffar säkerhetspolitiken så påminde Reinfeldt om solidaritetsklausulen i artikel 222 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och om det nära förhållandet mellan de nordiska länderna:

Det står klart att vårt land inte kommer att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i Europeiska unionen eller ett annat nordiskt land. I detta ligger också en förväntan om att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.

Enligt den svenska regeringen ska landet höra till kärnan i Europa:

Sverige ska tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet. Sverige ska vara drivande i de frågor som är centrala för EU:s utveckling. I tider av ekonomisk kris kommer regeringen att understryka vikten av en långsiktigt ansvarstagande och hållbar ekonomisk politik. Respekten för gemensamma spelregler är avgörande. Bara så kan vi påskynda den ekonomiska återhämtningen i Europa och förebygga nya kriser.

Som alltid vill Sverige fortsätta utvidgningen av Europeiska unionen:

Vi står för ett öppet Europa. Vi ser fram emot att underteckna avtalet om Kroatiens medlemskap i EU. Vi ser också fram emot att ta nya steg framåt såväl vad gäller Västra Balkan i övrigt som vad gäller Turkiet.

Det finns nog stoff för en mer ingående diskussion och en mer nyanserad bild av Sverige i den europeiska integrationen.

Ralf Grahn

EU: de offentliga ekonomierna i EMU

2011-09-15T09:31:00.002+03:00

Efter den föregående finansiella och ekonomiska krisen mellan 2008 och 2010 är EU-länderna fortfarande rätt tärda.

Enligt nuvarande trender stiger den offentliga skuldbördan år 2012 till 83,3 procent av bruttonationalprodukten i Europeiska unionen och till 88,7 procent i euroområdet. (Högstvärdet enligt stabilitets- och tillväxtpakten är 60 procent av BNP.)

Underskotten i de offentliga hushållen borde hållas under 3 procent av BNP, men flertalet EU-länder överskrider fortfarande stabilitets- och tillväxtpaktens skuldbroms, fastän en konsolidering har inletts.

Medlemsländerna har styvnackat hållit fast vid att behörigheten för den ekonomiska politiken kvarstår på det nationella planet, men de har misslyckats med koordineringen på EU-planet och för euroområdet. Följderna ser vi omkring oss.

Europeiska kommissionen har lagt fram lagförslag för att förbättra den ekonomiska styrningen och den testar nya metoder för att utveckla diagnostiken av nationalhushållen.

Dessa frågor behandlas ingående i den färska rapporten om de offentliga ekonomierna i den ekonomiska och monetära unionen (EMU) (på engelska):

Directorate-General for Economic and Financial Affairs (Ecfin) of the European Commission: 2011 Report on Public finances in EMU (European Economy 3/2011)

Ralf Grahn

EU: JA eller NEJ till permanent strukturerat militärt samarbete?

2011-09-12T08:00:00.001+03:00

Hur kommer de sex EU-länder, inklusive Sverige och Finland, som beskriver sig som neutrala eller (militärt) alliansfria att handla? Viktigare, hur kommer femton övriga ”normala” medlemmarna, som hör till både Europeiska unionen och Nato, att orientera sig när två klara alternativ erbjuds beträffande ett operativt militärt högkvarter för Europa?

Efter att Storbritannien lade in sitt veto mot planerna på ett EU-högkvarter har fem stora medlemsländer tagit initiativ till ett permanent strukturerat samarbete för att komma vidare.

Initiativtagarna Frankrike, Italien, Polen, Spanien och Tyskland har en befolkning om sammanlagt 291 miljoner, vilket motsvarar 58 procent av EU:s invånare.

För att stimulera till diskussion om det militära högkvarteret, den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och ett framtida gemensamt försvar, har jag skrivit några inlägg på engelska.

Grahnlaw: EU military headquarters – CSDP permanent structured cooperation (9 September 2011)

Grahnlaw Suomi Finland: Finland and non-aligned in EU: With UK or Europe on defence? (9 September 2011)

Grahnlaw Suomi Finland: EU common defence: Military HQ first choice (10 September 2011)

Grahnlaw: Common European defence: some questions (10 September 2011)

Strategiska vägval

Såvitt jag har sett har EU-institutionerna och de nationella regeringarna gjort ytterst litet för att möjliggöra en allmän debatt om de strategiska vägval som rör oss alla. Rådet för utrikes frågor har ”informerat” som om Lissabonfördragets grundprinciper om öppenhet och närhet till medborgarna inte existerade:

Rejoice! EU CSDP transparency & European Year of Citizens (11 September 2011)

Med eller utan hjälp av EU-rådet och regeringarna har vi medborgare all orsak att diskutera vår och Europas framtid i globaliseringens tidevarv.

Ralf Grahn

Senaste nytt: Euroområdet och EU-svenska

2011-09-06T06:27:00.000+03:00

Mina två senaste blogginlägg på svenska har publicerats på Grahnlaw Suomi Finland.

Översättning: Europeisk finansiell stabiliseringsfacilitet (EFSF) eller stabiliseringsinstrument? och EU-svenska eller egna termer? Exempel EFSF handlar bland annat om myndighetsspråk i EU och svenskt lagspråk i Finland.

Ralf Grahn

Nytt: EFSF

2011-09-04T16:56:00.000+03:00

Mitt senaste blogginlägg på svenska finns på Grahnlaw Suomi Finland: Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF): allmänt (den 4 september 2011).

Ralf Grahn

Nytt: EFSM

2011-09-04T10:59:00.001+03:00

Mitt senaste blogginlägg på svenska finns på Grahnlaw Suomi Finland: Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) (den 4 september 2011).

Ralf Grahn

Europeiska stabiliseringsmekanismen 2010

2011-09-03T14:59:00.000+03:00

Uppdatering: Eftersom det nya användargränssnittet på Blogger ser ut leda till att texten grötar ihop sig, utan mellanrubriker och skilda stycken, postar jag inlägget på Grahnlaw Suomi Finland.Europainformationen i Finland erbjuder kortfattad bakgrundsinformation om den ekonomiska och monetära unionen (EMU): Ekonomisk och monetär politik (uppdaterad den 12 januari 2011). Med 332 miljoner invånare är euroområdet befolkningsmässigt större än dollarns hemland USA (312 miljoner). De små öppna ekonomierna i Norden har sina livligaste ekonomiska och finansiella förbindelser med de närliggande länderna i eurozonen. Det är därför klart att Eurokrisen hotar Norden (den 19 augusti 2011). Se även Wikipedia: Skuldkrisen i Europa 2010-2011. Räddningsfonderna För att dämpa den finansiella krisen har EU- och euroländerna byggt upp och sedan börjat lappa på gemensamma instrument. I dagligt tal kunde vi kalla dem räddningsfonder. EU-upplysningen vid den svenska riksdagen talar bland annat om stödprogram när det gäller instrumenten: EU:s nödpaket mot den ekonomiska krisen (den 12 juli 2011) I mer krävande sammanhang gäller det att göra en skillnad mellan de olika räddningsfonderna eller stödprogrammen, eftersom deras namn är förvillande lika. Aktualiteter i medierna grundar sig ofta på engelska notiser från nyhetsbyråer, så det kan vara skäl att känna till den riktiga motsvarigheten på svenska eller finska. Tyvärr var inte EU-handlingarna kristallklara i alla sammanhang, i den mån de ens var tillgängliga för allmänheten. Europeiska stabiliseringsmekanismen Några ord om den första generationen. Europeiska kommissionen i Sverige presenterade kort inrättandet av en tudelad Europeisk stabiliseringsmekanism, som består av dels en nödfond på 60 miljarder euro, dels 440 miljarder euro i lånegarantier. I grova drag framgår besluten av Ekofinrådets slutsatser, men i detta skede var termerna inte helt inarbetade: Extra möte i rådet Ekonomiska och finansiella frågor; Bryssel den 9–10 maj 2010 (9596/10) I maj och juni 2010 följde jag rätt träget med den något kaotiska och långt ifrån öppna beredningen av krisåtgärder inom den informella eurogruppen och Ekofinrådet. Någonting av stämningarna kan man återuppleva via inläggen på min engelska blogg, Grahnlaw. Ett exempel är European financial stabilisation mechanism – a ray of transparency (den 3 juni 2010), men en hel del inlägg skrevs både före och efter detta. Ralf Grahn

Euroområdet: Urpilainen en historisk gestalt?

2011-08-27T08:57:00.000+03:00

I går bekräftade finansminister Jutta Urpilainen att regeringen i Finland håller fast vid kravet om säkerheter för att delta i det andra räddningspaketet för Grekland. Förhandlingarna fortsätter för att hitta en ny lösning efter det att andra euroländer hade torpederat överenskommelsen mellan Finland och Grekland (HBL och Svenska YLE).

I kampen med sannfinländarna utnyttjade SDP kravet på säkerheter i valkampanjen. På så vis blev anspråket en del av regeringens officiella politik, med partiordföranden Urpilainen som finansminister.

Europaparlamentarikern Liisa Jaakonsaari, som själv är socialdemokrat, är rättfram i sin kritik av regeringen (Svenska YLE).

Statsminister Jyrki Katainen erkänner att säkerhetsröran kommer att försvaga Finlands ställning i Europeiska unionen (Helsingin Sanomat).

Helsingin Sanomat, International Edition, berättar på engelska att Finland under fredagen förhandlade med Nederländerna och Österrike om gemensamma säkerheter för euroländerna.

***

Enhälliga, mellanstatliga beslut i förening med inrikespolitisk svaghet utgör en dödlig dos, eftersom euroområdet saknar demokratiska och robusta strukturer på Europanivå.

Denna gång handlar det om Finland.

Frågan är vad som kommer att krascha utöver Finlands anseende om regeringarna inte hittar en magisk formel: Grekland eller euroområdet?

Urpilainen kan bli en historisk gestalt.

***

På flerspråkiga Bloggingportal.eu hittar du artiklarna från 841 Europabloggar, en viktig del av den offentliga diskussionen om Europas väl och ve.

Ralf Grahn

Eurokrisen hotar Norden

2011-08-19T11:46:00.000+03:00

Trots många likheter och en känsla av samhörighet är de nordiska länderna splittrade i förhållande till den europeiska integrationen.

Danmark, Finland och Sverige hör till Europeiska unionen, medan Island förhandlar om ett medlemskap få tror på. Norge har två gånger förkastat ett färdigt avtal om anslutning, men deltar i den inre marknaden och annat EU-samarbete genom det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, tillsammans med Island och Liechtenstein.

Finland och Sverige vägrar envist att inträda i försvarspakten Nato, som dock är en naturlig grundlösning för alla ”normala” EU-länder.

Island och Norge har associerat sig med Schengenområdet för fri rörlighet och gemensamma yttre gränser – en av de nya kärnorna i Europeiska unionen. Danmark, Finland och Sverige ingår.

Endast Finland finns med bland de sjutton euroländerna (332 miljoner invånare; mer än USA) med den gemensamma valutan. Frågorna om euroområdets framtid är synnerligen viktiga för de små, öppna ekonomierna i hela Norden.

Det finns skäl att följa med diskussionen om euroområdet mot bakgrunden av kristecknen globalt, i Förenta staterna och i Europa. Bloggaggregatorn Bloggingportal.eu samlar i nuet inläggen från 839 Europabloggar, och eurokrisen är ett hett tema.

Har de politiska ledarna i euroländerna visionerna och förmågan till de genomgripande och demokratiska reformer som behövs? Även Nordens välstånd och välfärd ligger i vågskålen.

Ralf Grahn

Oredans tidevarv i euroområdet

2011-08-12T12:43:00.000+03:00

Senast grubblade jag över bristen på öppenhet och drivkraft hos regeringarna i euroområdet i inlägget Välstånd, välfärd och ledarskap i eurokrisen. Tidigare sammanställningar av bloggposter samt rätt nya enskilda artiklar hittar du under samlingsrubriken Konkurrenskraften och eurokrisen väcker frågor.

Officiellt hör den gemensamma valutan – euron – till de centrala målen och medlen i den europeiska integrationen, nämnd i artikel 3.4 i fördraget om Europeiska unionen:

Unionen ska upprätta en ekonomisk och monetär union som har euron som valuta.

I praktiken finns det betydande glapp och svagheter i EMU.

Euroområdet har ingen långivare i sista hand.

Det Europeiska centralbankssystemet (ECBS) med Europeiska centralbanken (ECB) sköter visserligen penning- och valutapolitiska frågor. I brist på handlingskraftiga aktörer har ECB nödgats utvidga sin roll genom att stötta krisländernas statsobligationer på sekundärmarknaderna.

Den ekonomiska politiken i eurozonen är fortfarande i första hand en fråga för de nationella regeringarna, trots en ”nära samordning”.

EU har 27 medlemsländer, men av dem har hittills 17 befunnits mogna nog att övergå till euron, men inte nödvändigtvis visat sig värda ett fortlöpande förtroende.

Eurozonen har en större befolkning än dollarns hemland USA, men som förvaltningsstruktur har finansministrarna i euroländerna den informella eurogruppen som dryftar gemensamma frågor innan de officiella mötena i Ekofinrådet.

Eurogruppen jämte ordförande (nu Jean-Claude Juncker) nämns ändå i ett protokoll till EU-fördragen, men sedan inledningen av (den första) finanskrisen har stats- och regeringscheferna i euroområdet börjat samlas till toppmöten utan förankring i fördragen.

Det senaste eurotoppmötet hölls den 21 juli 2011, men de mellanstatliga politiska överenskommelserna måste i praktiken omsättas av behöriga EU-institutioner eller nationella myndigheter.

I EU-institutionerna är alla medlemsländer företrädda, också de som står utanför euron och inte delar ansvaret för följderna av besluten.

När de mellanstatliga dragen stärks, brukar den offentliga diskussionen, öppenheten, beredningens kvalitet och den demokratiska medverkan lida. Kommissionen får kanske göra grovjobbet, men Europaparlamentet får nöja sig med åskådarplats.

Räcker inte EU-fördragens ram till, så har euroländerna tytt sig till andra nödfallslösningar: internationella fördrag som baserar sig på enhälliga beslut. Sådana avtal är ungefär lika solida som korthus. En svag regering i ett medlemsland räcker i princip för att de goda avsikterna ska gå om intet.

Ändå undrar politiker varför det är tunnsått med förtroende för deras lysande avsiktsdeklarationer.

Vissa politiker önskar ytterligare öka svåröverskådligheten genom nya konstruktioner utan demokratisk legitimitet.

För några dagar sedan berättade Dagens Industri att den Tyskland enligt ekonomiministern Philipp Rösler kommer att föreslå ett europeiskt stabilitetsråd med mandat att utfärda sanktioner för länder som bryter mot stabilitetsreglerna. - Det är oklart om det handlar om ett hugskott av FDP-politikern eller ett förslag av regeringen.

Finans- och börsmarknaderna sätter tillräckligt press på euroländerna ändå, utan att bräckliga institutioner, otillräckliga åtgärder och bristande demokrati behöver cementera oredans tidevarv.

Besluten ska vara tillräckliga, de ska tas på rätt nivå och de ska vara demokratiskt legitimerade på samma plan.

Ralf Grahn

Från finanskris till ny recession?

2011-08-11T08:58:00.000+03:00

Överallt möts vi av de svarta notiserna från nyhetsbyråerna. De leder i sin tur till uttalanden från politiker, kommentarer i medierna, säljuppdrag på finans- och aktiemarknaderna, operativa och kanske redan strategiska beslut i företagen samt reaktioner bland arbetstagare och konsumenter.

Hur mycket påverkar grundläggande fakta om budgetunderskott och ekonomiska tillväxtutsikter innan nattsvart tog över?

Hur mycket är det krisstämningarna som skapar eller driver på störtdykningen?

Vårt ömsesidiga beroende i globaliseringens tidevarv blir nog så åskådligt, men i stället för en internationell översikt av medierna räcker det med ett enda exempel där olika företeelser finns samlade. Nästan slumpmässigt väljer jag vad Dagens Nyheter torsdag morgon serverar oss via paradsidan under Finansoron i världen.

Senaste nytt berättar hur torsdagen inletts i öst: Nedåt på börserna i Asien. Onsdagen hade slutat med Kraftigt börsfall i New York. I Förenta staterna tryter förtroendekapitalet när tilltron till republikerna och president Barack Obama rasat: Amerikaner: USA på fel väg.

På närmare håll får vi upplysningen: Eurokrisen tar inte semester. Stockholmsbörsen var ingalunda värst, men ett fall på 2,4 procent ledde till ett Surt slut på börsdagen. Följden av detta är ett Knivigt läge för Riksbanken.

Efter de massiva stimulansåtgärderna under den senaste nedgången har regeringarna i USA och Europa nästan lika små möjligheter att motverka en ny nedgång som att hejda en buffelhjord i panikartad flykt.

Hur mycket kommer att trampas ned innan kraften går ur ruschen?

På vägen kan vi kanske lära oss någonting om grundförutsättningarna för en bättre ekonomisk politik, men det är – som Kipling sade – en annan historia.

Ralf Grahn

Euroområdet: Kortsiktig nervositet och långsiktiga reformer

2011-08-04T08:36:00.000+03:00

I euroområdet och särskilt i krisländerna behövs det självfallet djupgående strukturella reformer för sundare offentliga finanser, snabbare tillväxt och ökad konkurrenskraft. Men de arkaiska dragen, skuldsättningen och reformbehoven i bland annat Medelhavsländerna kommer knappast som en blixt från en klar himmel.

Dessutom finns det, i stort, program för att avhjälpa bristerna. Bakom gårdagens blogginlägg Turbulens trots minskande budgetunderskott i Europa och Euroakuten: Cypern, Italien och Spanien fanns därför min undran om finansmarknaderna är överkänsliga eller spekulativa och därmed kanske snarare en del av problemet än av lösningarna.

Ekofinrådets rekommendationer för euroområdet samt för Cypern, Malta och Spanien ser sakliga ut, men politiskt är det en helt annan sak att föra ingrodda nationella institutioner till slaktbänken och att framgångsrikt nedkämpa starka särintressen till förmån för diffusa allmänintressen.

Exempel på ingrodda nationella vanor är indexbundna löner och pensioner, konkurrensbegränsningar på tjänste- och arbetsmarknaderna, uteslutning av kvinnor, unga och andra ”outsiders” från jobb, grå ekonomi, svartarbete, ojämlika och haltande skatte- och socialsystem, brottslighet, korruption och svågerpolitik, brister i utbildningssystemen, låga investeringar i innovationer mm.

Nyval i Cypern och Spanien samt tvivel rörande det politiska systemets handlingskraft och rättvisa i Italien bidrar till en känsla av osäkerhet.

De nuvarande EU-fördragen är, trots otaliga krismöten och plåster, varken tillräckligt robusta eller demokratiska nog för en valutaunion.

Allmänt taget är de nationella moderniseringsprogrammen vaga beträffande åren 2013 och 2014. Det behövs även mera brutal uppriktighet beträffande sjuka punkter i samhället. För den som vill gå djupare finns dock kommissionens utvärderingar och de nationella programmen för stabilitet och reformer, och varje varv av den europeiska planeringsterminen kan medföra förbättringar.

Mitt intryck är att en del har gjorts även om mycket återstår att göra. Det krävs målmedvetet och långsiktigt arbete, men jag undrar fortfarande om finansmarknadernas prissättning av riskerna är överkänslig.

Ralf Grahn

P.S. På bloggen Euro area debt crisis erbjuder ekonomisten Megan Greene en sammanställning av nyheter och artiklar om krisen i euroområdet: Media round-up: July 2011.

Turbulens trots minskande budgetunderskott i Europa

2011-08-03T07:31:00.000+03:00

Den senaste tiden har jag skrivit om en digital agenda för Europa, om Europeiska unionens och EU-ländernas konkurrenskraft på IKT-området och mer allmänt samt om globala jämförelser. Inläggen hittar du behändigt via sammanställningarna: Digital Agenda for Europe roundup, Roundup of Digital Agenda for Europe, European ICT competitiveness roundup och Wealth of Nations roundup.

Gårdagens inlägg behandlade den pinfärska agendan för ekonomisk tillväxt och konkurrenskraft i delstaten Kalifornien, med vissa kommentarer och frågor om Europa 2020-strategin: Growth and competitiveness: California vs Europe.

De ekonomiska reformerna för hållbara statsfinanser och tillväxt i EU är viktiga för vår framtid. Vi tar oss därför en titt på vilka rekommendationer Europeiska unionens råd har gett på vägen.

Ekofinrådet

Efter Europeiska rådets möte i juni 2011 kunde Ekofinrådet avsluta den första europeiska planeringsterminen. Ekofin antog också rekommendationer till medlemsstaterna om deras nationella reformprogram samt om uppdateringarna av deras stabilitets- och konvergensprogram:

Det 3105:e mötet i rådet Ekonomiska och finansiella frågor; Bryssel den 12 juli 2011 (rådets handling 12678/11)

Trots de dagliga nyhetsinslagen om katastrofstämningar i vissa medlemsländer ser euroområdet och Europeiska unionen som helhet ut att vara på väg mot betydligt bättre balans i de offentliga hushållen.

Offentliga underskott

Här tittar vi på Ekofinrådets allmänna slutsatser som tyder på snabbt minskande offentliga underskott inom euroområdet och EU. Ett utdrag (sid. 10):

Rådet noterar att kommissionens avdelningar våren 2011 förutspådde att underskottet i den offentliga sektorn i såväl euroområdet som EU som helhet planeras minska under prognosperioden. Inom EU torde underskottet minskas från 6,4 % 2010 till 4,7 % 2011 och, förutsatt att sådana budgetplaner vars huvuddrag anges i 2011 års aktualiseringar av stabilitets-och konvergensprogrammen genomförs helt och hållet, vidare till 3,4 % 2012 och 2,3 % 2013, vilket skulle betyda att det genomsnittliga underskottet återigen skulle bli lägre än det tröskelvärde 3 % av BNP som fastställs i stabilitets- och tillväxtpakten. Alla medlemsstater med ett alltför stort underskott har för avsikt att avhjälpa detta före utgången av det sista datum som rådet fastställt. Detta skulle bidra till att offentliga sektorns skuld slutar att öka och i längden minskar under perioden efter 2012.

Rådet uppmanade medlemsstaterna till fortsatt budgetkonsolidering och kommissionen till noggrann bevakning (sid. 11).

Turbulens

I snitt går det alltså åt rätt håll, men problembarnen kommer att ge Jean-Claude Trichet, Jean-Claude Juncker, Olli Rehn och euroländernas finansministrar gråa hår om vi tror ledaren i The Guardian och artikeln om Italien och Spanien i Wall Street Journal Europe.

En ledare i Financial Times Deutschland varnar dock politikerna för panikreaktioner inför turbulensen på marknaderna.

Ralf Grahn

P.S. Vill du följa med europeiska frågor? Gör som Financial Times Brussels blog och kolla in Europabloggarna på flerspråkiga Bloggingportal.eu.

En digital agenda för Europa: resultattavlan 2011

2011-07-27T08:08:00.000+03:00

Genom Europa 2020-strategin (EU2020) vill EU främja en ekonomisk tillväxt som är smart, hållbar och för alla. Kommissionen vill även inspirera medlemsländerna till ekonomiska reformer. Ett av de sju huvudinitiativen eller flaggskeppsinitiativen är en digital agenda för Europa. Ursprungligen publicerades meddelandet den 19 maj 2010, men ersattes senare av en rättad version:

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

En digital agenda

Bakgrund, presentationer, kompletterande information och några förbättringsförslag finns i tidigare blogginlägg, senast dessa:

Grahnlaw (på engelska): Roundup of Digital Agenda for Europe (den 24 juli 2011)

Grahnlaw Suomi Finland (på finska): Euroopan digitaalistrategian eteneminen ja Suomi (den 25 juli 2011)

Grahnlaw (på engelska): EU Digital Agenda Scoreboard 2011 (den 25 juli 2011)

Grahnlaw Suomi Finland (på engelska): Kroes' 101 Dalmatians or progress on Digital Agenda actions (den 26 juli 2011)

Resultattavlan 2011

Ett år efter den ursprungliga publiceringen redovisade kommissionen de framsteg som gjorts. Pressmeddelandet erbjuder en snabb överblick på svenska över utvecklingen från maj 2010 till maj 2011:

Den digitala agendan: klara framsteg (den 31 maj 2011 IP/11/663 på 22 språk)

Vad innehåller den digitala agendan?

Enligt den digitala agendan ska EU genomföra 101 specifika åtgärder (78 av kommissionen, varav 31 är lagförslag och 23 av medlemsstaterna), som ska gynna investeringar i och användning av digital teknik. Hittills har elva av dessa åtgärder genomförts, sex åtgärder som skulle genomförts 2010 är försenade och återstående åtgärder löper mer eller mindre enligt tidsplanen.

Resultaten i blixtbelysning:

* Goda framsteg i fråga om regelbunden internetanvändning, e-handel, e-förvaltning och lågenergibelysning.
* Blandade framsteg i fråga om bredbandstillgång och ‑spridning.
* Otillräckliga framsteg i fråga om gränsöverskridande e-handel, små och medelstora företags närvaro online, roamingpriser och offentlig forskning.

Resultatgranskning

De som har ett professionellt eller annars djupare intresse hittar kompletterande information på engelska, såsom i den förklarande promemorian:

Digital Agenda: building a flourishing digital economy - Scoreboard outlines progress so far (den 31 maj 2011 MEMO/11/361 endast på engelska)

Det officiella basdokumentet är:

COMMISSION STAFF WORKING PAPER: Digital Agenda Scoreboard; Brussels, 31.5.2011 SEC(2011) 708 (18 sidor)

Utöver arbetsdokumentet från kommissionens avdelningar (rapporten) erbjuder webbsidorna 'Digital Agenda Scoreboard 2011' länkar till information om framstegen rörande var och en av de planerade åtgärderna, läget i alla EU-medlemsländer och fyra länder med nära relationer (medlemskandidaterna Island, Kroatien och Turkiet samt Norge, som är medlem i det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES), framsteg för varje pelare (politikområde)samt grafik och data att studera.

***

Den digitala agendan är viktig med tanke på tillväxt, nya jobb och livskvalitet för oss européer. Resultattavlan 2011 förtjänar därför både studium och diskussion.

Ralf Grahn

P.S. Intresseorganisationen för europeiska teleoperatörer, European Telecommunications Network Operators' Association ETNO, välkomnade EU:s digitala agenda och underströk vikten av att skapa en inre marknad för telekommunikationstjänster.

Sverige och EU-slutsatser om kunskapssamhället (december 2009)

2011-07-18T14:29:00.000+03:00

Bakgrunden till en digital agenda för Europa belystes i sammanställningen av blogginlägg Digital Agenda for Europe roundup samt i de senaste posterna Vision om det gröna kunskapssamhället och (på finska) EU kohti digitaalistrategiaa.

Sveriges ordförandeskap

Det avslutande TTE-rådet under Sveriges ordförandeskap i Europeiska unionens råd var en milstolpe på vägen till en ny digital agenda för Europa. Mötet leddes av infrastrukturminister Åsa Torstensson:

2987:e mötet i rådet Transport, telekommunikation och energi; Bryssel den 17−18 december 2009 (dokument 17456/09)

Rådet diskuterade efterföljaren till i2010-strategin och antog riktlinjer för den framtida IKT-strategin:

Post i2010-strategin − Mot ett öppet, grönt och konkurrenskraftigt kunskapssamhälle − Antagande av rådets slutsatser; Bryssel den 7 december 2009 (14.12) (dokument 17107/09)

Blogginlägg "svenska tiden"

Här följer länkar till en del blogginlägg på engelska om beredningen av den digitala agendan i slutet av det svenska ordförandeskapet.

Grahnlaw: Information society: EU's i2010 strategy assessed (den 23 december 2009)

Grahnlaw: Swedish presidency and EU Commission: Preparing Digital Agenda (den 24 december 2009)

Grahnlaw: EU Telecommunications Council on post i2010 strategy: Towards a new digital agenda (den 25 december 2009)

Grahnlaw: EU telecoms: Reaping the digital dividend vs costs of non-Europe (den 26 december 2009)

Grahnlaw: EU Network and Information Security (NIS) (den 27 december 2009)

Grahnlaw: Citizens in the EU Information Society (European Digital Agenda) (den 30 december 2009)

Ralf Grahn

P.S. En värdefull källa om kunskapssamhället är Internet Society Project at Yale Law School.

Vision om det gröna kunskapssamhället

2011-07-17T10:31:00.001+03:00

Inlägget Digital Agenda for Europe roundup erbjuder en översikt av mina blogginlägg om bakgrunden till en digital agenda för Europa.

Där fanns även artikeln A Green Knowledge Society (Digital Agenda) som nämner en av de viktiga byggstenarna. Med tanke på ordförandeskapet i EU:s råd beställde den svenska regeringen en rapport som bidrog till beredningen av den digitala agendan:

A Green Knowledge Society – An ICT policy agenda to 2015 for Europe's future knowledge society (september 2009; 63 sidor)

Rapporten är i mitt tycke värd att läsa. Även om riktlinjerna för IKT-politiken beskrivs på engelska så innehåller rapporten en sammanfattning på svenska (sid. 12-14) och på franska (sid. 8-11).

På tio politikområden anges mål och handlingsplaner för den kommande digitala agendan.

Huvudområdena för den överordnade IT-politiska ramen är:

1. Den kunskapsbaserade ekonomin: leder framtida välfärd
2. Kunskapssamhället: alla kan delta
3. Grön IKT: stöd till en eko-effektiv ekonomi
4. Nästa generations nätverk: balansera investeringar och konkurrens
5. Mjuk infrastruktur: investera i socialt kapital
6. SMF och IKT: stödja Europas små företag
7. En inre informationsmarknad: möjliggöra sammanhållning och tillväxt
8. Revolutionera e-förvaltning: ompröva offentliga tjänster
9. Förtroende on-line: en säker och trygg digital värld
10. Tydligt ledarskap: ompröva den politiska processen i EU

Ralf Grahn

P.S. Är du intresserad av kunskapssamhället? Följ med Berkman Center for Internet & Society vid Harvard University.

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2

2011-07-14T10:36:00.001+03:00

Efter återblicken på blogginlägg i 'Den digitala EU-agendan' är det på sin plats att konstatera att kommissionens ursprungliga meddelande den 19 maj 20101 KOM(2010) 245 har ersatts av en ny version. Detta gäller samtliga 22 språkversioner; här den nya svenska:

CORRIGENDUM:
Annule et remplace le document COM(2010) 245 final du 19.5.2010
Concerne toutes les versions linguistiques

En digital agenda för Europa; Bryssel den 26.8.2010 KOM(2010) 245 slutlig/2 (44 sidor)

Referenser

Fotnoterna 1 och 2 (s. 3) nämner de viktigaste bakgrundsdokumenten för flaggskeppsinitiativet:

Europa 2020 – En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, KOM(2010) 2020.

Den digitala agendan bygger på omfattande samråd, i synnerhet resultaten från Rapport om digital konkurrenskraft: de största landvinningarna för strategin i2010 under 2005–2009, KOM(2009) 390, kommissionens offentliga samråd om framtida IKT-prioriteringar, slutsatserna från rådets möte (Transport, telekommunikation och energi) i december 2009, Europa 2020-samrådet och Europa 2020-strategin Samt ICT Industry Partnership Contribution to the Spanish Presidency Digital Europe Strategy, Europaparlamentets initiativbetänkande om 2015.eu samt den förklaring som antogs vid det informella ministermötet i Granada i april 2010. Alla dessa finns tillgängliga på: http://ec.europa.eu/information_society/eeurope/i2010/index_en.htm.

I dagens läge har webbsidan i2010 – A European Information Society for growth and employment ett historiskt värde, medan vi hittar aktuell information genom portalen Digital Agenda for Europe.

Eftersom den digitala agendan berör flera andra politikområden har kommissionens portaler för EU2020-strategin och inremarknadsakten betydelse för dem som är intresserade av det europeiska informationssamhället.

Ralf Grahn

P.S. IT-politiken är en utmaning för alla EU-länder. Riktlinjerna för statssekreterargruppen och den interdepartementala arbetsgruppen för samordning av arbetet med en Digital agenda för Sverige erbjuder en inblick i hur det går till i ett informationssamhälle som ligger i topp.

Den digitala EU-agendan

2011-07-13T08:32:00.000+03:00

Den 19 maj 2010 lade EU-kommissionen fram sitt meddelande om den digitala agendan, ett av de sju huvudinitiativen för att förverkliga Europa 2020 -strategin för tillväxt som är smart, hållbar och för alla. Pressmeddelandet om lanseringen sammanfattade det viktigaste i ett nötskal:

Ett genomförande av den ambitiösa digitala agenda för EU som kommissionen lägger fram i dag skulle väsentligt förbättra EU:s ekonomiska tillväxt och sprida den digitala tidsålderns fördelar till samtliga delar av samhället. Hälften av produktivitetsökningen i EU under de senaste femton åren härrör från informations- och kommunikationstekniken (se IP/10/571) och denna utveckling kommer sannolikt att accelerera. Agendan innehåller sju prioriterade åtgärdsområden: Skapande av en digital inre marknad, större interoperabilitet, främjande av förtroendet för och säkerheten på Internet, mycket snabbare Internetanslutning, mer investeringar i forskning och utveckling, större digital kompetens och digitala färdigheter samt e-integration och användning av informations- och kommunikationsteknik för att lösa samhällsproblem som klimatförändring och en åldrande befolkning. Bland fördelarna kan nämnas enklare elektroniska betalningar och elektronisk fakturering, snabbt införande av telemedicin och energieffektiv belysning. På dessa sju områden innehåller den digitala agendan omkring 100 uppföljningsåtgärder, varav 31 på lagstiftningsområdet. Den digitala agendan är det första av de sju huvudinitiativen inom ramen för Europa 2020-strategin för smart och hållbar tillväxt för alla (se IP/10/225).

Uppföljning

Kommissionens vice ordförande Neelie Kroes ansvarar för ett av de viktigaste och vidlyftigaste projekten med tanke på Europas framtid.

De senaste dagarna har jag bloggat på engelska om utgångspunkterna för den digitala agendan. Inläggen innehåller både hänvisningar till tidigare inlägg och en del nytt.

Grahnlaw Suomi Finland: Mario Monti on EU Digital Single Market (den 9 juli 2011)

Grahnlaw: EU Digital Single Market in Europe 2020 strategy (den 10 juli 2011)

Grahnlaw Suomi Finland: Digital Agenda for Europe background (Digital Single Market) (den 11 juli 2011)

Grahnlaw: EU Digital Agenda challenges revisited (den 11 juli 2011)

Grahnlaw Suomi Finland: Worth remembering: EU Digital Agenda launch (den 12 juli 2011)

Grahnlaw: A Digital Agenda for Europe; Brussels, 26.8.2010 COM(2010) 245 final/2 (den 13 juli 2011)

***

Uppföljningen av den digitala agendan, EU2020-strategin och reformplanerna för den inre marknaden kommer att fortsätta på mina bloggar.

Ralf Grahn

P.S. Inspirerat av EU arbetar Näringsdepartementet under IT-minister Anna-Karin Hatt fram en digital agenda för Sverige.

Finland: Jyrki Katainens regering

2011-06-24T04:12:00.001+03:00

Det politiskt och matematiskt komplicerade valresultatet i Finland ledde till utdragna förhandlingar som drygt två månader senare ledde till en majoritetsregering av ovanligt snitt. Ideologiskt liknar Jyrki Katainens sexpartikoalition närmast en regering för ”nationellt samförstånd” av det slag man kan se i krigs- eller krisdrabbade länder.

Det är svårt att hitta någonting mer fjärran från svensk blockpolitik än den cocktail bestående av 19 ministrar som knypplades i hop. Samlingspartiet och Socialdemokraterna har sex ministrar var. Vänsterförbundet (VF), Svenska folkpartiet (SFP) och De gröna (Gröna) har alla två ministrar var, medan Kristdemokraterna (KD) har en minister.

Eftersom sex av de åtta riksdagsgrupperna företräds i regeringen, vilar oppositionspolitiken på endast två riksdagspartier. De segerrika Sannfinländarna (39 ledamöter) och valförlorarna Centerpartiet (35 ledamöter) ställde sig självmant utanför regeringsansvaret.

Vi tar oss en titt på den information som riksdagen och statsrådet har offentliggjort på svenska.

Riksdagen

Finland kan numera sägas vara en (närmast) parlamentarisk demokrati. Se:

Jaakko Nousiainen: Finlands styrelseskick: från ett blandat till ett parlamentariskt statsskick

Jag inleder därför med pressmeddelanden från riksdagen.

Formellt bildas regeringen i tre steg. Först valde riksdagen Samlingspartiets ordförande Jyrki Katainen till statsminister. Därefter gick bollen enligt grundlagen till president Tarja Halonen som på förslag av statsministern skulle utnämna regeringen. Sedan skulle den nya regeringen konstituera sig och överlåta regeringsprogrammet till riksdagen i form av ett meddelande. De tre skedena återspeglas här:

Riksdagen valde Jyrki Katainen till statsminister (den 22 juni 2011)

Riksdagen uppmärksammade utnämningen av regeringen, men snöpligt nog nämner pressmeddelandet endast femton av de nitton ministrarna:

Presidenten utnämnde regeringen (den 22 juni 2011)

Statsrådet

Jag övergår till pressmeddelanden på statsrådets webbsidor. De dominerande partierna är alltså Samlingspartiet (Saml) med sex ministrar, inklusive statsminister Jyrki Katainen, och Socialdemokraterna (SDP) med likaså sex ministrar, däribland partiordföranden Jutta Urpilainen som statsministerns ställföreträdare och finansminister:

Katainens regering utnämndes (den 22 juni 2011)

Statsrådets kommunikationsenhet hade ändå koll på ministerlistan, så jag fogar in ministrarna och deras uppgifter i Katainens regering från pressmeddelandet:

Statsminister Jyrki Katainen (Saml)
Statsministerns ställföreträdare, finansminister Jutta Urpilainen (SDP)
Utrikesminister Erkki Tuomioja (SDP)
Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb (Saml)
Utvecklingsminister Heidi Hautala (Gröna)
Justitieminister Anna-Maja Henriksson (SFP)
Inrikesminister Päivi Räsänen (KD)
Försvarsminister Stefan Wallin (SFP)
Förvaltnings- och kommunminister Henna Virkkunen (Saml)
Undervisningsminister Jukka Gustafsson (SDP)
Kultur- och idrottsminister Paavo Arhinmäki (VF)
Jord- och skogsbruksminister Jari Koskinen (Saml)
Trafikminister Merja Kyllönen (VF)
Näringsminister Jyri Häkämies (Saml)
Arbetsminister Lauri Ihalainen (SDP)
Social- och hälsovårdsminister Paula Risikko (Saml)
Omsorgsminister Maria Guzenina-Richardson (SDP)
Miljöminister Ville Niinistö (Gröna)
Bostads- och kommunikationsminister Krista Kiuru (SDP)

Arbetsfördelningen

Till konstitueringen hörde ett mer exakt beslut om arbetsfördelningen mellan statsråden, nog så intressant för politiskt insatta:

Ministrarnas arbetsfördelning

Ministerutskotten

I en koalitionsregering, i synnerhet en så brokig som den nuvarande ministären, spelar ministerutskotten en viktig roll i beredningen av de formella besluten. Hittills har regeringen tillsatt de fyra lagstadgade ministerutskotten, vilka vanligen möts varje vecka.

Säte i flera utskott ger en fingervisning om vilka ministrar som hör till regeringens kärna:

Ministerutskotten

Informellt brukar visserligen kvistigare politiska frågor avhandlas mellan regeringsgruppernas ordförande, medan statssekreterarna och de politiska specialmedarbetarna samordnar i bakgrunden.

En spindel i nätet är statsministerns statssekreterare:

Velipekka Nummikoski statssekreterare för statsministern (den 22 juni 2011)

EU-frågorna

Varje minister ansvarar för den nationella beredningen av EU-frågor inom sitt ansvarsområde och deltar in någon rådskonstellation i Europeiska unionen.

De centrala aktörerna är dock dessa fyra.

Statsminister Jyrki Katainen deltar i Europeiska rådets möten, med flygande start eftersom han omedelbart åkte till Bryssel för att sammanstråla med de övriga stats- och regeringscheferna (den 23 och 24 juni).

Finansminister Jutta Urpilainen får den ekonomiska samordningen i Ekofinrådet och eurogruppen på sin lott, inte så litet i dessa turbulenta tider.

Europa- och utrikeshandelsminister (termerna har bytt plats sedan regeringsförhandlingarna) Alexander Stubb kan förhoppningsvis bidra till att stärka och öppna rådet för allmänna frågor enligt Lissabonfördragets anda och bokstav. Han deltar i utrikesrådet när frågor om den gemensamma handelspolitiken berörs. Han ansvarar även för frågor kring EU:s (långtids)budget, ett inte alldeles enkelt värv. Dessutom svarar han för merparten av den nationella samordningen av EU-frågor via statsrådets sekretariat. Det är tveksamt om någon annan Europaminister har en lika stark ställning.

Utrikesminister Erkki Tuomioja återkommer i konstellationen utrikes frågor som fortfarande är på jakt efter en reell roll för Europeiska unionen i världspolitiken. Dessutom sköter Tuomioja merparten av Finlands bilaterala och multilaterala internationella förbindelser.

Regeringsprogrammet

Efter regeringsförhandlingarna publicerades regeringsprogrammet på finska. Formellt avges det som ett meddelande till riksdagen och nu finns det även på svenska:

Regeringsprogrammet för statsminister Jyrki Katainens regering: Ett öppet, rättvist och djärvt Finland (den 22 juni 2011)

Det politiska programmet är en diger lunta – 99 sidor (av någon anledning tio sidor mera än den finska originalversionen).

Det slutgiltiga finska originalet finns nu tillgängligt:

Pääministeri Jyrki Kataisen hallituksen ohjelma: Avoin, oikeudenmukainen ja rohkea Suomi (den 22 juni 2011; 89 sidor)

Enligt 44 § Finlands grundlag (731/1999) betyder ett meddelande i praktiken att riksdagen röstar om förtroende för regeringen (eller misstroende):

Statsrådets meddelanden och redogörelser

Statsrådet kan ge riksdagen meddelanden eller redogörelser i frågor som gäller rikets styrelse eller internationella förhållanden.

Har under debatten om ett meddelande väckts förslag om misstroende mot statsrådet eller en minister, skall riksdagen efter behandlingen av meddelandet förrätta omröstning om förtroendet. Vid behandlingen av en redogörelse kan beslut inte fattas om förtroende för statsrådet eller en medlem av statsrådet.

För Vänsterförbundet innebar redan omröstningen om statsministern en prövosten, med några fronderande medlemmar. Förtroendeomröstningen efter midsommar kommer att mäta temperaturen i gruppen.

Ralf Grahn

P.S. Den senaste utgåvan av dagliga European Tribune är daterad den 24 juni 2011, och den återger bland annat aktuella europeiska frågor i medier, med möjlighet till diskussion för medlemmarna i forumet. En värdefull informationskälla för EU-intresserade.

Radiospektrumpolitiken i EU: Konsekvensanalysen

2011-06-08T06:13:00.000+03:00

Den 20 september 2010 publicerade EU-kommissionen sitt förslag till program för radiospektrumpolitiken. Förslaget finns tillgängligt på 22 officiella EU-språk.

Den svenska pdf-versionen av kommissionens förslag:

Förslag till EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS BESLUT om inrättande av det första programmet för radiospektrumpolitik; Bryssel den 20.9.2010 KOM(2010) 471 slutlig

På engelska går förslaget under namnet 'radio spectrum policy programme' (RSPP). Programförslaget ansluter sig till Europa 2020-strategin och den digitala agendan för Europa, ett de sju EU2020-huvudinitiativen.

Konsekvensanalys på svenska

Konsekvensanalyser utgör ett led i strävandena att förbättra lagstiftningen i Europeiska unionen. På sedvanligt sätt åtföljdes lagförslaget om radiospektrumpolitik av ett arbetsdokument från kommissionen med ett sammandrag av konsekvensanalysen på 22 språk.

Det svenska sammandraget (pdf) av konsekvensanalysen:

ARBETSDOKUMENT FRÅN KOMMISSIONENS AVDELNINGAR: Följedokument till KOMMISSIONENS FÖRSLAG TILL EUROPAPARLAMENTET OCH RÅDET om ”PROGRAMMET FÖR RADIOSPEKTRUMPOLITIK”: SAMMANFATTNING AV KONSEKVENSANALYSEN; Bryssel den 20.9.2010 SEK(2010) 1035 slutlig (9 sidor)

I handlingen bedöms behovet av bättre koordinering på europeisk nivå både som ett strategiskt val och beträffande enskilda frågor om reglering.

Syfte

Före diskussionen om behovet av och rätt nivå för reglering erbjuder sammandraget SEK(2010) 1035 en behagligt läslig sammanfattning av ändamålen för en europeisk radiospektrumpolitik (sid. 3-4):

Det första programmet för radiospektrumpolitik kommer att beskriva hur spektrum kan användas för att bidra till EU:s politiska mål fram till 2015 och ge en generell bild av hur man kan stärka de sociala, ekonomiska och miljömässiga fördelarna av tillgång till spektrum.

Mot bakgrund av de ovan beskrivna problemen kan följande mål sättas upp:

• Att genom spektrumpolitiken stödja de mål för trådlöst bredband som fastställs i Europa 2020-strategin och den digitala agendan för Europa.

• Att främja effektiv spektrumanvändning med hjälp av EU:s politik, särskilt genom att stödja flexibilitet och konkurrens.

• Att främja innovation på EU-nivå.

• Att motverka brister i spektrumförvaltningen inom EU:s kompetensområden.

• Att stödja de mål för att motverka klimatförändring och främja energieffektivitet som fastställs i Europa 2020-strategin och den digitala agendan för Europa.

• Att skydda europeiska politiska intressen på internationella arenor och stödja medlemsstaterna i deras förbindelser med tredjeländer.

• Att bidra till att främja den inre marknaden för utrustning, tjänster och nätverk.

Komplett konsekvensanalys

Med tanke på förvaltningarna och allmänheten i medlemsländerna publiceras sammandragen av konsekvensanalyserna på (nästan) alla officiella EU-språk. Ofta och även i detta fall finns den fullständiga versionen av konsekvensanalysen dock tillgänglig enbart på engelska.

De som har ett aktivt intresse kan ta del av den betydligt utförligare egentliga konsekvensanalysen SEC(2010) 1034 (pdf):

COMMISSION STAFF WORKING DOCUMENT: IMPACT ASSESSMENT: Accompanying document to the Proposal for a DECISION OF THE EUROPEAN PARLIAMENT AND OF THE COUNCIL establishing the first radio spectrum policy programme; Brussels, 20.9.2010 SEC(2010) 1034 final (78 sidor)

Ralf Grahn

EU: Sverige om radiofrekvenser och radiospektrumpolitik

2011-06-02T07:54:00.000+03:00

När användningen av tjänster som hör till telefoni och mobilt internet ökar är det av avgörande betydelse att så kallat radiospektrum, eller lediga frekvenser, finns tillgängligt, konstaterade den svenska regeringen i ett kort pressmeddelande efter mötet i det så kallade TTE-rådet: Telekområdet den 27 maj 2011.

Det ungerska ordförandeskapet i EU-rådet hade sammanställt en rapport om framstegen för att anta ett första program för radiospektrumpolitiken:

Det fanns ett stort stöd för ordförandeskapets rapport och kommissionens önskan att förhandlingarna om ett första program för radiospektrumpolitik ska kunna slutföras snarast. Det inkommande polska ordförandeskapet bekräftade att det ska arbeta för att förhandlingarna ska vara klara före årets slut.

Rådet, TTE-rådet, telekområdet

I princip utgör Europeiska unionens råd ett organ, ungefär som 'regeringen', men det möts i olika konstellationer beroende på ämne, på liknande sätt som olika politikområden har tilldelats departement eller ministerier i medlemsländerna.

Rådskonstellationen TTE-rådet ansvarar för ekonomiskt viktiga frågor som gäller transport, telekommunikation och energi, vilka är avgörande för tillväxtstrategin Europa 2020 (EU2020). Men sammansättningen den 27 maj 2011 behandlade i huvudsak frågor om telekommunikation (därav den något förenklade beskrivningen 'telekområdet').

Sverige

Som vanligt erbjöd regeringen i Sverige hyfsad information inför rådsmötet. Intresserade läsare hittar bakgrundsinformation i pressmeddelandet: Inför telekområdet den 27 maj 2011.

Regeringen beskriver nuläget och ambitionerna:

Att lediga frekvenser, eller radiospektrum, finns tillgängligt är av avgörande betydelse när användningen av tjänster som hör till telefoni och mobilt internet ökar. Detta är också innebörden i den radiospektrumpolitik som medlemsländerna ska enas om, och som diskuterats både i rådet och Europaparlamentet. Ministrar med ansvar för telkomfrågor kommer till Bryssel den 27 maj för att på ett rådsmöte få en lägesrapport av kommissionen om förslaget om ett första program för radiospektrumpolitik. Statssekreterare Marita Ljung deltar från Sverige.

Kommissionen presenterade ett lagförslag om radiospektrumpolitik i september 2010. I förslaget uppmanas medlemsländerna att frigöra frekvensutrymme för trådlöst bredband. För att åstadkomma detta föreslås bl.a. att medlemsländerna tilldelar det s.k. 800 MHz-bandet för trådlösa bredbandstjänster senast 1 januari 2013. Det finns ett krav på att särskilt beakta täckning i glest befolkade områden så att människor även där ska få tillgång till en snabb uppkoppling.

Frågan är viktig för Sverige som ligger långt framme och som redan har gjort en tilldelning av frekvensutrymme via Post- och telestyrelsen. Det gör att en utbyggnad av nya snabba bredbandstjänster kan komma igång vilket är av stor betydelse såväl för industrin som för människor i hela landet.

I kommissionens digitala agenda är målet att alla medborgare i EU ska ha tillgång till bredband senast år 2013 och tillgång till snabbt och ultrasnabbt bredband senast år 2020. Detta ska ske genom att tillräckliga mängder radiofrekvenser görs tillgängliga i EU. Den digitala agendan ingår som ett av sju huvudinitiativ i Europa 2020-strategin.

Europaparlamentet har behandlat frågan en första gång. Enligt planen ska förslaget färdigförhandlas under det polska ordförandeskapet hösten år 2011.

Den kommenterade dagordningen innehåller mer exakta referenser till kommissionens förslag och den fortsatta behandlingen av förslaget till program för radiospektrumpolitik (EU radio spectrum policy programme, RSPP).

Ralf Grahn

Hård press på Grekland och euroområdet

2011-05-19T07:28:00.001+03:00

Grekland var på allas läppar, men fanns inte på dagordningen för Ekofinrådet. Trots detta ökar pressen både på Grekland och resten av euroområdet i ljuset av dystra ekonomiska utsikter och den grekiska regeringens problem att genomdriva överenskomna reformer.

Trovärdigheten är en bristvara.

Ekofinrådet

Officiellt sade EU-rådet för ekonomiska och finansiella frågor ingenting i sina slutsatser på 24 sidor:

3088th Council meeting Economic and Financial Affairs; Brussels, 17 May 2011 (rådets handling 10191/11)

Jag hittade heller inga nya dokument hos eurogruppen, efter rådets beslut den 7 mars 2011:

RÅDETS BESLUT 2011/257/EU av den 7 mars 2011 om ändring av beslut 2010/320/EU riktat till Grekland i syfte att förstärka och skärpa den finanspolitiska övervakningen samt förelägga Grekland att vidta de åtgärder för att minska underskottet som anses nödvändiga för att komma till rätta med situationen med ett alltför stort underskott; EUT 29.4.2011 L 110/26

På kommissionens (Ecfin) webbsidor hittar vi varken Greklands nya stabilitetsprogram eller dess nationella reformprogram, även om deadline passerades den 30 april 2011.

Euroområdet

I bakgrunden har vi de konstruktionsfel och brister i handhavandet av krisen i euroområdet som Guillermo de la Dehesa talar om i den läs- och tänkvärda artikeln:

Eurozone design and management failures (den 18 maj 2011)

Nick Panayotopoulos är eld och lågor över Dehesas artikel i blogginlägget:

Democracy vs Financial Agoracracy and the value of understanding Finance! (den 18 maj 2011)

Reformpress på Grekland

Vi tar en medietur till Grekland, där de grundläggande problemen har djupa rötter.

Europaportalen.se rapporterar att den tyska förbundskanslern Angela Merkel inte vill höra talas om avskrivning av Greklands skulder:

Merkel avfärdar grekiska skuldavskrivningar (den 17 maj 2011)

Enligt Dagens Nyheter Ekonomi räknar vice riksbankchefen Lars Nyberg däremot med att Grekland måste omstrukturera sitt skuldberg. Nyberg anser att Grekland och andra krisländer i euroområdet måste pressas till så hårda åtstramningar som möjligt, men han är mycket kritisk till bristen på trovärdig krishantering av EU, IMF och ECB:

Grekisk omstrukturering väntas (den 17 maj 2011)

Enligt Dagens Industri väntar sig ekonomikommissionären Olli Rehn att den grekiska regeringen presenterar nya budgetåtgärder de närmaste dagarna och startar privatiseringsprogrammet. Först därefter kan EU undersöka om det är möjligt med en frivillig förlängning av löptiderna på den grekiska statsskulden.

Olli Rehns hälsningar till Grekland ingår i hans översiktliga tal om krisbekämpningen i euroområdet:

Rethinking Economic Policy in Europe – a new era of EU Economic Governance (den 18 maj 2011; SPEECH/11/348)

Rehn hänvisade till de åtgärder som vidtagits för krisländerna och de följande stegen beträffande Grekland:

Of course, setting up those programmes is not enough in itself. They have to be implemented and adjusted where needed. We are just now in the process of reviewing the Greek programme. Our review mission is in Athens.

It is clear that Greece has to seriously reinforce the implementation of the economic reforms and of the privatisation programme before any new steps may be taken. I expect concrete decisions to this effect in the coming days.

Rehns tankar ligger i linje med det som ordföranden för eurogruppen, Jean-Claude Juncker sade enligt The Parliament, artikeln 'Juncker admits to 'mistakes' in tackling eurozone public debt' (den 17 maj 2011):

Juncker also said that Greece's economic crisis is more difficult to solve than others' in the 17-member eurozone, requiring its government to take additional measures.

He said Greece must reduce its primary deficit and privatise public entities. Juncker added that the country's debt level is currently "unsustainable".

Till Junckers och Rehns varningar lägger EUbusiness hälsningar från IMF om snabbare reformer för att effektivisera den offentliga sektorn och genomföra privatiseringar för att lätta skuldbördan, trots envetet motstånd från facket och högeroppositionen:

Greek rescue will derail without rapid reform: IMF (den 18 maj 2011)

Spiegel Online International går längre än till en ”mjuk” omstrukturering av den grekiska statsskulden. Artikeln belyser vilka alternativ tyska medier ser:

'Soft Debt Restructuring Cannot Solve Greece's Problems' (den 18 maj 2011)

Rubriken i European Voice talar klart om en omstrukturering av Greklands skuldbörda, även om texten inte direkt tar ställning till om den blir ”mjuk” eller ”hård”:

Restructuring Greek debt is on the cards (den 19 maj 2011)

Det är svårt att se hur Grekland ska kunna undanröja djupt rotade brister i en handvändning, men det är minst lika svårt att hitta förståelse för flera räddningsaktioner bland medborgarna i euroområdet. När Finland deltog i stödpaketet för Portugal, gick de högerpopulistiska sannfinländarna upp som största parti i en opinionsmätning:

Hufvudstadsbladet: Sannfinländarna är största parti (den 18 maj 2011)

”Efter oss, syndafloden” kommer att locka till efterföljd i andra EU-länder.

Ralf Grahn

Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet 2010

2011-05-14T11:10:00.000+03:00

EU Bookshop är en guldgruva för den som söker information om Europeiska unionen. Trots att 'Bookshop' för tankarna till böcker som kostar hittar vi där en stor mängd officiella EU-publikationer som vi kan ladda ned gratis som pdf-filer. Många av titlarna publiceras på (nästan) alla officiella EU-språk.

Den allmänna rapporten

Högst uppe på EU Bookshops ingångssida hittar vi 'Allmän rapport om Europeiska unionens verksamhet 2010' som finns tillgänglig på 22 av de 23 officiella EU-språken (alla utom iriska).

Publiceringen är en årlig plikt för EU-kommissionen. Artikel 249.2 EUF-fördraget säger:

2. Kommissionen ska årligen, senast en månad före öppnandet av Europaparlamentets session offentliggöra en allmän rapport om unionens verksamhet.

Pdf-versionen av den allmänna rapporten är gratis.

Tidigare gav kommissionen ut en text- och faktaspäckad rapport, men övergick sedan till en något lättare version med färre sidor, mera foton och grafer.

Trots att kommissionen (och de övriga EU-institutionerna) publicerar mängder av mer speicaliserade rapporter erbjuder den allmänna rapporten på ungefär 140 sidor översiktlig, nyttig och relativt färsk information.

Rapporten fungerar som introduktion och bakgrund för studerande, journalister och intresserade EU-medborgare beträffande de olika politikområdena, inklusive nyttiga hänvisningar till referenser.

Sverige

För den som förstår nordiska språk ger regeringen i Sverige varje år ut en gedigen sammanställning av händelserna i EU, givetvis med tonvikt på svenska ställningstaganden och aktiviteter. Den senaste utgåvan är:

Berättelse om verksamheten i Europeiska unionen under 2010; Regeringens skrivelse 2010/11:105 (den 10 mars 2010; 359 sidor)

Regeringens 'konsumentupplysning' ger oss följande beskrivning:

I skrivelsen redogör regeringen för verksamheten i Europeiska unionen under 2010 i enlighet med 10 kap. 2 § i riksdagsordningen. Skrivelsen behandlar övergripande Europeiska unionens utveckling och förbindelser med omvärlden, det ekonomiska och sociala samarbetet, det rättsliga och inrikes samarbetet samt unionens institutioner.

Årsboken tar upp beslut och händelser i unionen och redovisar bredden i unionens frågor utifrån arbetet i rådets olika sammansättningar.

För seriösa studerande är den svenska regeringens detaljerade EU-årsberättelse ett värdefullt alternativ eller komplement till EU-kommissionens mer broschyrliknande allmänna rapport.

Ralf Grahn

P.S. Somliga Europabloggar tynar bort medan nya uppstår. Summa summarum växer den flerspråkiga bloggaggregatorn Bloggingportal.eu som nu fångar upp inläggen från 793 EU-inriktade bloggar.

EU: Inremarknadsakten på svenska

2011-05-05T09:19:00.000+03:00

EU vill öka tillväxten, förbättra konkurrenskraften och skapa nya jobb med hjälp av reformstrategin Europa 2020 och genom att blåsa nytt liv i den inre marknaden (här om bakgrunden).

Inledningsvis (den 13 april 2011) lanserade kommissionens meddelandet om inremarknadsakten (Single Market Act SMA) genom ett pressmeddelande på 22 språk och en utförligare promemoria på engelska. I detta skede fanns själva meddelandet endast på engelska och franska, i nästan slutgiltig form.

Snart lades de slutliga versionerna på engelska och franska upp på EU:s juridiska portal Eur-Lex, där de fick sällskap av en tysk version. Pressmeddelandet var fortfarande det enda som stod till buds på de tjugo övriga EU-språken.

Kommissionen erbjuder en webbportal om inremarknadsakten på 22 språk (alla officiella EU-språk utom iriska). För en dryg vecka sedan beskrev jag innehållet och förslog vissa förbättringar för temasidorna.

Inremarknadsakten på svenska

Det går framåt stegvis. Nu finns meddelandet om inremarknadsakten redan på tjugo officiella EU-språk. Den svenska versionen av kommissionens reformprogram hittar vi här:

Inremarknadsakten: Tolv åtgärder för att stimulera tillväxten och stärka förtroendet för inre marknaden ”Gemensamma insatser för att skapa ny tillväxt; Bryssel den 13.4.2011 KOM(2011) 206 slutlig

Ralf Grahn

P.S. Malmström öppnar för gränskontroller, heter det på Europaportalen.se som serverar svenska synvinklar på EU-skeenden. Via Löpsedeln hittar man nyheter och debatt, både på portalen och externt. För den som förstår nordiska språk är Europaportalen värd en daglig titt.

Europeiska rådet: Status och slutsatser på 23 språk

2011-03-27T09:48:00.000+03:00

När det gäller vanliga rådskonstellationer publiceras slutsatserna inledningsvis nästan alltid på engelska, oftast även på franska samt möjligen på ordförandelandets språk.

De första språkversionerna brukar hänga kvar som pressmeddelanden från rådets möte, säg Ekofin den 18 januari (5287/11), den 15 februari (6514/11) eller den 15 mars 2011 (7690/11),utan att nya språkversioner läggs till.

I verkligheten översätts dock rådets slutsatser med viss fördröjning till alla officiella EU-språk utom iriska, så aningen äldre konklusioner kan man hitta på svenska och andra språk.

Mest behändigt når man resultat med rådets sökfunktion om man känner till dokumentets nummer.

Europeiska rådet

Det är när stats- och regeringscheferna möts som Europeiska unionen säkrast finns bland toppnyheterna samma dag i alla betydande medier i samtliga EU-medlemsländer.

Stats- och regeringscheferna är huvudförhandlarna beträffande EU-fördragen. Är det enbart en slump att att just deras 'klubb' har förvandlats från informella samtal vid brasan, via en faktiskt styrande och begränsande roll till att bli den ledande officiella EU-institutionen?

(En officiell institution med förvaltningsprinciper som ett toppmöte 'ad hoc', och något mer självutplånande än beredningen i allmänna rådet är det svårt att föreställa sig.)

Medieintresset, hierarkiseringen och status sätter sina spår i hur publiceringen av Europeiska rådets slutsatser skiljer sig från vanliga rådskonstellationer.

23 språkversioner genast

Vi såg att vi får vänta på översättningarna från vanliga rådskonstellationer. Europeiska rådet skiljer sig beträffande tidpunkten och antalet språk.

Senast i Coreper-skedet översätts Van Rompuys utkast till slutsatser till samtliga 23 officiella EU-språk, så när Europeiska rådet väl har antagit slutsatserna kan de numera publiceras omedelbart på alla offentliga språk, inklusive iriska som annars används sparsamt.

Praktiskt och symboliskt stöttas Europeiska rådets ställning.

För att peka på det färskaste exemplet så finns slutsatserna från vårtoppmötet på olika språk samlade här.

Bland dem finns den svenska versionen:

Europeiska rådet 24-25 mars 2011: Slutsatser; Bryssel den 25 mars 2011 (EUCO 10/11; 34 sidor)

Det är till fördel för medborgarna att slutsatserna från Europeiska rådet (och många andra viktiga EU-handlingar) översätts centralt, enligt enhetliga principer och terminologi.

Ralf Grahn

P.S. EES-landet Norges beskickning i Bryssel - den norske EU-delegasjonen i Brussel – står för aktiv bevakning av och information om Europeiska unionen. Jag rekommenderar Nyhetsbrevet som publiceras varje vecka.

Europeiska rådets slutsatser: Konsensus och ogenomskinlighet

2011-03-27T07:41:00.000+03:00

På vilket sätt är beredningen av Europeiska rådets slutsatser ett problem för medborgarna?

Beredningen

Inför stats- och regeringschefernas möten i Europeiska rådet behandlas utkastet till slutsatser av medlemsländernas diplomater i kommittén för ständiga representanter (Coreper) och av utrikes- och Europaministrarna i rådet för allmänna frågor. Ordföranden för Europeiska rådet, Herman Van Rompuy, finslipar ännu sitt utkast före toppmötet.

Under processen kommuniceras inte texterna eller eventuella alternativ till allmänheten. Hänvisningar till underliggande förslag och dokument förekommer sparsamt, både före och efter. Dessa omständigheter försämrar givetvis kvalitéten i det offentliga samtalet.

Behandlingen i Europeiska rådet följer diplomatins spelregler vilka nöjer sig med samförståndslösningar som kan omfattas av alla berörda länder, utan att något av dem ska förlora ansiktet. Konsensus och ogenomskinlighet går hand i hand.

Demokratiskt samtal

Offentligt framförda och öppet underbyggda alternativ är kärnan i det demokratiska samtalet innan man omröstar och går vidare.

Trots strävan efter samförstånd genom utestängning av medborgarna är (allmänna) rådet och Europeiska rådet officiella EU-institutioner, med en fördragsbaserad skyldighet att fatta beslut så öppet och så nära medborgarna som möjligt.

Längre än så har vi inte kommit på vägen mot demokrati och god förvaltning på europeisk nivå.

Ralf Grahn

Danmark deltar i Europakten?

2011-03-21T16:23:00.002+02:00

En politisk överrock men med en institutionell inramning stabil som ett korthus, var hur jag beskrev den nya pakten för euron i ett tidigare inlägg på Grahnblawg: Europakten - ”Faust goes Brussels?”.

På Grahnlaw Suomi Finland hann vi också se att Sverige, som inte har något fördragsmässigt undantag från euron, kommer att ställa sig utanför även det nya styrningsförfarandet: Sverige utanför Europakten.

Danmark

Danmark har ju ett verkligt avtalsmässigt undantag från den gemensamma valutan, men statsminister Lars Løkke Rasmussens regering vill egentligen bli av med det. Dessutom för Danmark en fastkurspolitik gentemot euron, utan att ha säte och stämma i det Europeiska centralbankssystemet (ECBS).

Samtidigt som vi bekantar oss med den danska temasidan ”pagt for konkurrenceevne/europagt” får vi en bild av hur Danmark sköter EU-informationen enligt principen om en lucka. EU-Oplysningen vid Folketinget integrerar allmän information med uppgifter om behandlingen av ärenden i Europaudvalget. Jag undrar fortfarande om något annat EU-land når dansk nivå, inklusive antalet länkar till primära källor.

Den enda kritik jag hade mot temasidan om Europakten för två dagar sedan var att den inte var fullt uppdaterad beträffande regeringens avsikter.

Nu kan även den kritiken tonas ned till att gälla det faktum att Finansministeriets färska notat av den 18 mars 2011 smugits in mellan annat material, så att det kräver viss uppmärksamhet av en läsare att hitta promemorian:

SAMLENOTAT: Dansk deltagelse i europæisk pagt om økonomisk samarbejde (18. marts 2011; 5 sidor)

Efter en beskrivning av bakgrunden och innehållet tillstyrker regeringen en anslutning med följande motiveringar:

Holdning

Regeringens holdning

De overordnede mål i pagten afspejler overordnet danske hensyn og prioriteter, og det vurderes på den baggrund at være i Danmarks interesse at tilslutte sig pagten, med henblik på at spille en aktiv dansk rolle i Europa i drøftelsen af økonomisk politik i EU.

Pagten har set de rigtige mål i form af forbedret konkurrenceevne, øget beskæftigelse, sunde offentlige finanser og finansiel stabilitet. Det er efter regeringens opfattelse grundlæggende positivt, at eurolandene og deltagende ikke-eurolande i kraft af initiativet om en konkurrenceevnepagt i højere grad ønsker at styrke fokus på økonomiske reformer, som styrker vækstpotentiale, arbejdsudbud, finanspolitisk holdbarhed og konkurrenceevne, som en række EU-lande har betydelige udfordringer med.

Regeringen noterer sig, og lægger vægt på pagtens metode, hvor de fælles mål er af en overordnet karakter, og hvor det enkelte lands regering selv har ansvaret for at fastlægge sin nationale økonomiske politik for at opnå de fælles mål. Der lægges således vægt på, at pagten respekterer nærhedsprincippet ved at de i pagten nævnte tiltag er ikke-bindende og ikke er præskriptive i forhold til de præcise midler.

Regeringen noterer sig, og lægger vægt på, at pagten er i overensstemmelse med og bygger videre på det eksisterende EU-samarbejde, der understøtter vækst og beskæftigelse. Det gælder især EU27-samarbejdet om det indre marked, som bør udbygges yderligere. Pagten skal således bidrage til at styrke det eksisterende samarbejde inden for traktaten, men øge den politiske forpligtelse på stats- og regeringschefniveau til at de enkelte lande gennemfører de nødvendige reformer.

Regeringen noterer sig, og lægger vægt på, at pagten respekterer nationale arbejdsmarkedsmodeller samt arbejdsmarkedets parters ret til at forhandle kollektive overenskomster.

Regeringen finder det afgørende, at konkurrenceevnepagten respekterer det danske euroforbehold.

Andre landes holdninger

Det er sandsynligt, at andre ikke-eurolande vil ønske at deltage i konkurrenceevnepagten, om end der ikke foreligger oplysninger om endelige beslutninger.

Det är intressant att konstatera den danska regeringens positiva bedömning av helheten. Enligt regeringen i Danmark hotas varken den danska arbetsmarknadsmodellen eller systemet för kollektivavtal.

Jämfört med detta hävdar facket och oppositionen i Sveriges Riksdag motsatsen.

Europaudvalget behandlar frågan i morgon, den 22 mars 2011.

Uppdatering: Dagordningen för Europaudvalget den 22 mars 2011 har publicerats.

Uppdatering den 22 mars 2011: Den danska regeringens 'NOTAT: Forholdet mellem det danske euro-forbehold og en ny pagt for euroen' hävdar att Europakten är politiskt, men inte rättsligt bindande och att den är förenlig med Danmarks undantag från euron:

Allerede fordi pagten ikke er retligt bindende, vil deltagelse i pagten ikke stride mod det danske euroforbehold. De rettigheder og pligter for Danmark, som er fastlagt i traktaterne og de dertilhørende protokoller kan ikke fraviges blot ved en politisk aftale, som f.eks. konkurrenceevnepagten.

Medier

Här följer några plock från danska medier med kompletterande synpunkter.

'Fastkurspolitik kræver deltagelse i europagt',skriver Børsen, och konstaterar att den danska regeringen är för en dansk anslutning.

Danmarks Radio DR bekräftar 'Regeringen vil med i europagt'.

En pakt för euron

Texten till den så kallade Europakten finns tillgängligt även på svenska:

Slutsatser från euroområdets stats- och regeringschefer den 11 mars 2011 (totalt 15 sidor)(Se särskilt Bilaga I, från sidan 5: En pakt för euron – starkare samordning av den ekonomiska politiken för konkurrenskraft och konvergens)

Ralf Grahn

P.S. ”Norges samarbeid med Europa er en bærebjelke i norsk utenrikspolitikk”, är öppningsorden på den norska Europaportalen som erbjuder tillgång till regeringens mångsidiga utbud av information om EU och det Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES).

Europakten - ”Faust goes Brussels?”

2011-03-21T06:33:00.001+02:00

Ska vi tänka ”Faust goes Brussels” när vi hör talas om en pakt för euron?

Utanför den institutionella ramen, vid ett inofficiellt toppmöte, kom stats- och regeringscheferna i euroområdet den 11 mars 2011 överens om att lägga till en ytterligare gemensam styrmekanism för de länder som delar den gemensamma valutan: en pakt för euron.

Redan två veckor senare ska Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011 bekräfta Europakten, och euroländerna borde berätta vilka extra åtgärder de inledningsvis tänker genomföra för att öka stabiliteten i euroområdet och utsikterna för euron.

Endast två veckor tid hade också de EU-medlemmar som ännu inte har övergått till euron. Europakten är öppen för alla, men vid Europeiska rådet borde länderna med en nationell valuta meddela om de deltar eller inte.

En pakt för euron

Innehållet i den så kallade Europakten finns tillgängligt även på svenska:

Slutsatser från euroområdets stats- och regeringschefer den 11 mars 2011 (totalt 15 sidor)(Se särskilt Bilaga I, från sidan 5: En pakt för euron – starkare samordning av den ekonomiska politiken för konkurrenskraft och konvergens)

Som brukligt på denna blogg låter vi den primära källan komma till tals. Det inledande stycket ger en sammanfattning av avsikten med pakten för euron:

Euroområdets stats- och regeringschefer har beslutat att anta en pakt för euron för att stärka den monetära unionens ekonomiska pelare, uppnå en ny kvalitet hos samordningen av euroområdets ekonomiska politik, förbättra konkurrenskraften, och därigenom uppnå en högre grad av konvergens. Pakten är främst inriktad på områden som faller under den nationella behörigheten och som är centrala för att öka konkurrenskraften och undvika skadliga obalanser. Konkurrenskraft är avgörande för att hjälpa EU att växa snabbare och på ett mer hållbart sätt på medellång och lång sikt, höja medborgarnas inkomstnivåer och bevara våra sociala modeller. Medlemsstater som inte ingår i euroområdet uppmanas att delta på frivillig basis.

Konkurrenskraft och sysselsättning

Efter att ha presenterat fyra vägledande principer åtog sig de politiska ledarna att vidta konkreta reformåtgärder för att uppnå fyra mål.

Åtminstone politiskt betonas konkurrenskraften och sysselsättningen genom att ställas först, medan målen rörande de offentliga finanserna och den finansiella stabiliteten nämns senare.

Målsättningarna behandlas närmare under följande rubriker:

a. Främjande av konkurrenskraften
b. Främjande av sysselsättningen
c. Förbättring av de offentliga finanserna
d. Förstärkning av den finansiella stabiliteten

Utöver dessa frågor kommer en samordning av skattepolitiken att uppmärksammas, med en positiv men vag formulering om en möjlig gemensam bolagsskattebas.

Euroländerna går in för årliga konkreta politiska åtaganden på hög(sta) nivå för de närmaste tolv månaderna.

***

Redan denna supermåndag innan Europeiska rådet är i sig intressant, med fyra olika konstellationer av ministrar samlade, men just i detta skede tenderar de att ge den offentliga debatten väldigt lite matnyttigt.

Det blir nog intressant att se hur pakten för euron, en politisk överrock men med en institutionell inramning stabil som ett korthus, kommer att fungera i praktiken. Som ett första smakprov får vi uppleva vilka vibrationer Europeiska rådet utsänder senare i veckan.

Senast vid Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011 borde vi också få slutligt besked om de EU-medlemsländer som ännu inte har infört den gemensamma valutan, men som tänker ansluta sig till Europakten.

Ralf Grahn

P.S. Vyer från Europa på svensk botten erbjuder bloggen European Studies in Lund, skriven av studerande med verkligt intressant och mångskiftande bakgrund (läs presentationerna).

Sverige och EU informerar: Allmänna rådet 21 mars 2011

2011-03-20T11:20:00.000+02:00

Allmänna rådet vandrar kanske inte direkt i dödsskuggans dal (som det hette i den gamla svenska Bibelöversättningen), men det sitter i kläm mellan andra EU-rådskonstellationer och Europeiska rådet samt sköts till stor del med vänstra handen av utrikesministrar.

Den samordnande och verkställande rådskonstellationen allmänna frågor har ännu en lång vandring framför sig innan den uppfyller de förväntningar Lissabonfördraget skapade genom självständig fördragsbaserad status och särskilt de möjligheter allmänna rådet kunde få som en viktig etapp i det offentliga samtalet inför stats- och regeringschefernas möten. Se senast Grahnlaw Suomi Finland: Katekes och mässbok för EU-toppmötet (20 mars 2011).

De nordiska länderna ses ofta i EU-sammanhang som förkämpar för öppenhet, så hur ligger det till med förhandsinformationen från regeringen i Sverige inför allmänna rådet måndag?

Sverige

På svenska hittar vi i normal ordning en kommenterad dagordning från Statsrådsberedningen för det samordnande rådet för allmänna frågor den 21 mars 2011, där EU-minister Birgitta Ohlsson företräder Sverige:

Allmänna rådets möte den 21 mars 2011 (daterad den 14 mars 2011)

De ekonomiska frågorna ges en kort beskrivning, men som vanligt lever allmänna rådet i skuggan av Europeiska rådet när det gäller förhandsmaterialet. Det är ju så att rådet för allmänna frågor bereder Europeiska rådet, men min kritik rör kvaliteten på förhandsinformationen; mängd, djup och dokumentering:

Stats- och regeringscheferna ska diskutera den ekonomiska situationen i Europa och de förväntas enas om ett övergripande åtgärdspaket med syfte att bevara finansiell stabilitet och främja en hållbar och jobbskapande tillväxt.

Den 11 mars enades stats- och regeringscheferna i de 17 euroländerna om en pakt för euron som syftar till att nå ny kvalitet i den ekonomiskpolitiska samordningen i euroområdet. Pakten ska antas formellt vid Europeiska rådet 24-25 mars. Icke-euroländer inbjuds att ansluta sig till pakten som ska komplettera övriga åtgärder i det övergripande paketet för finansiell stabilitet.

Europakten är avsedd för eurogruppen men även icke euroländer erbjuds att ansluta sig. Regeringen bejakar allmänt euroländernas behov av och möjligheter till djupare samarbete. En starkare och fungerande eurozon är positivt också för övriga medlemsstater. Det är välkommet att paktens element nu ser ut att föras in inom ramen för existerande strukturer, och att Kommissionen ges en central roll i uppföljningen. Från svensk sida har betonats vikten av att värna den nationella kompetensen vad avser lönebildningen och skattepolitiken. Beslut på centrala områden, och som berör hela EU, bör förberedas och beslutas i konstellationer som innefattar alla medlemsländer. Regeringen analyserar nu euroländernas överenskommelse om pakten.

Europakten

Den kommenterade dagordningen säger knappast någonting om den europeiska planeringsterminen, den årliga tillväxtöversikten, de kommande riktlinjerna för medlemsländernas slutliga stabilitetsprogram (euroområdet) eller konvergensprogram (Sverige och andra som ännu inte har infört den gemensamma valutan), riktlinjerna för sysselsättningspolitiken, de nationella reformprogrammen för att förverkliga tillväxt- och arbetslivsreformer i enlighet med Europa 2020-strategin (EU2020) o dyl.

Däremot lyfter kommentarerna i sig förtjänstfullt fram den pakt för euron som ledarna i euroländerna kom överens om vid toppmötet den 11 mars 2011. Visserligen saknar dagordningen en länk eller entydig hänvisning till Europakten.

Kommentarerna belyser inte heller Sveriges avsikter att delta i Europakten (som är öppen för EU-medlemmar utanför euroområdet) eller att ställa sig utanför, men det beror sannolikt på att frågan var oklar när den kommenterade dagordningen skrevs den 14 mars.

EU-material

De som inte nöjer sig med information på denna nivå har skäl att bekanta sig med mer ingående material från EU-institutionerna. Jag hänvisar särskilt till den första årliga tillväxtöversikten från kommissionen, den gemensamma rapporten om sysselsättningen i slutlig form, slutsatserna från eurogruppens toppmöte inklusive Europakten och ordförandeskapets sammanfattande rapport om den europeiska planeringsterminen. Sedan i dag finns alla tillgängliga för allmänheten på svenska:

Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen; Bryssel den 12.1.2011 KOM(2011) 11 slutlig

Gemensam rapport om sysselsättningen; Bryssel den 8 mars 2011 (rådets handling 7396/11)

Slutsatser från euroområdets stats- och regeringschefer den 11 mars 2011 (särskilt Bilaga I) (totalt 15 sidor)

Genomförandet av den europeiska planeringsterminen − Sammanfattande rapport; Bryssel den 16 mars 2011 (18.3) (rådets dokument 7745/11)

Givetvis finns det annat, men detta är en järnranson för allmänna rådet den 21 mars och inför Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011.

Ralf Grahn

P.S. Europeisk mångfald. Med den ena foten i Stockholm och den andra i Helsingfors skriver Northernwille's Blog på engelska om hur de svenska regionerna förverkligar Europa 2020-strategin på eget initiativ när de negligeras av staten. (Jag har skrivit på svenska och engelska ur en annan vinkel: om Regionkommitténs krav till Europeiska rådet.)

EU:s årliga tillväxtöversikt och en uppdatering

2011-03-19T13:58:00.000+02:00

EU-kommissionens första årliga tillväxtöversikt är en nyckel till utmaningarna inom den ekonomiska politiken.

Nu har vi också en uppdatering om inspelen från de olika rådskonstellationerna.

Den årliga tillväxtöversikten

En nyckel till vårens EU-toppmöte om tillväxt och jobb, Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011, är kommissionens meddelande som på tio sidor koncentrerar de centrala utmaningarna:

Årlig tillväxtöversikt: vidareutveckling av EU:s samlade insatser mot krisen; Bryssel den 12.1.2011 KOM(2011) 11 slutlig

Tillväxtöversikten finns tillgänglig på 22 officiella EU-språk.

Jag har presenterat tillväxtöversikten bland annat här, i korthet på svenska och något mer detaljerat på engelska:

Grahnlaw Suomi Finland: Lathund för EU-reformer: ekonomin och EU2020

Grahnlaw: EU EPSCO and Competitiveness Council: Annual Growth Survey is cornerstone

Den europeiska planeringsterminen

Några rådskonstellationer möts ännu i början av veckan, men det ungerska ordförandeskapet erbjuder oss en värdefull uppdatering av inspelen fram till den 16 mars 2011. Handlingen finns i nuet tillgänglig på engelska och italienska:

Implementation of the European Semester - Synthesis report; Brussels, 16 March 2011 (rådets handling 7745/11 (21 sidor)

Ralf Grahn

EU-riktlinjerna för sysselsättningspolitiken 2011

2011-03-13T06:06:00.002+02:00

Hur är läget beträffande Europeiska unionens riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik för år 2011?

De senaste dagarnas blogginlägg om Europa 2020 (EU2020), EU:s reformstrategi för tillväxt och sysselsättning, finns samlade på Grahnblawg: EU-ekonomi: Tillväxt och sysselsättning på Grahnlaw & Co.

Bit för bit kompletterar vi vår bild inför vårens EU-toppmöte. Nu inleder vi med en bakgrundstitt på meningen med EU:s sysselsättningspolitik innan vi tar upp rådets syn på nuläget beträffande förfarandet.

EU:s sysselsättningspolitik

Förnyelse av arbetstagarnas kompetens och anpassningsförmåga samt arbetsmarknadens funktion är syftet med Europeiska unionens sysselsättningspolitik, där unionen verkar på en strategisk nivå genom att samordna och ange riktlinjer för medlemsstaternas politik. (Jfr artikel 145 och 5 EUF-fördraget).

Enligt artikel 148.2 EUF-fördraget ska rådet varje år lägga fast riktlinjer som medlemsstaterna ska beakta i sin sysselsättningspolitik.

Det sker på förslag av kommissionen, på grundval av slutsatser från Europeiska rådet och efter att Europaparlamentet, Ekonomiska och sociala kommittén, Regionkommittén och rådets sysselsättningskommitté har hörts.

EPSCO-slutsatser

Rådskonstellationen sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor, känd i Brysseljargongen under den franska förkortningen EPSCO, möttes den 7 mars 2011 för att bereda vårtoppmötet, Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011, även beträffande riktlinjerna för sysselsättningen.

EPSCO-slutsatserna finns tillsvidare tillgängliga på franska och ungerska, utöver den engelska versionen här:

3073rd Council meeting Employment, Social Policy, Health and Consumer Affairs: Employment and Social Policy; Brussels, 7 March 2011 (rådets dokument 7360/11).

På sidan 10 redogör slutsatserna för nuläget och behandlingen:

Guidelines for the employment policies of the member states

The Council agreed on a general approach on a decision concerning the employment guidelines of the member states for 2011 (6192/2/11) [Länk i originalet]. Given that the employment guidelines for 2010 were only adopted in October 2010, it is proposed to maintain them unchanged for 2011.

However, the Council was unable to adopt the employment guidelines today, since it has to await the adoption by the European Council on 24 March of its conclusions on the basis of the JER [Joint Employment Report], pending also the opinion of the Committee of the Regions. The European Parliament, the Employment Committee and the Economic and Social Committee have already accepted the Commission's proposal to maintain the guidelines unchanged for 2011.

EPSCO-inspel i detalj

Länken leder oss till en mera detaljerad handling på engelska, där EPSCO-rådet tar ställning till förfarandet 2011:

Proposal for a Council Decision on guidelines for the employment policies of the Member States - General approach; Brussels, 2 March 2011 (rådets handling 6192/2/11 REV 2; 5 sidor).

Ärendets gång i EU-institutionerna kan vi bevaka under signum 2011/0007 (CNS).

Använder vi rådets sökfunktion, kan vi hitta dokumentet på de officiella EU-språken, inklusive svenska:

Förslag till rådets beslut om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik − Allmän riktlinje; Bryssel den 2 mars 2011 (3.3) (dokument 6192/2/11 REV 2)

Sysselsättningsriktlinjerna i sak

I sak vill rådet att de färska riktlinjerna av den 21 oktober 2010 ska fortsätta att gälla under 2011, med minimala uppdateringar fram till slutet av 2014. (Se stycke 5 på sidan 5.)

De som är intresserade av substansen kan vända sig till:

Rådets beslut 2010/707/EU av den 21 oktober 2010 om riktlinjer för medlemsstaternas sysselsättningspolitik; publicerat EUT 24.11.2010 L 308/46-51

Ralf Grahn

P.S. Med ungefär två veckors eftersläpning kan vi bekanta oss med de stenografiska anteckningarna i EU-nämnden i Sveriges Riksdag, med diskussion inför rådsmöten (som vid publiceringstidpunkten redan har hållits) och återrapportering av ministrar om tidigare möten i rådet. I det långa loppet får dock både sakfrågor och svenska partipolitiska ställningstaganden en rätt ingående och intressant belysning.

EU-ekonomi: Tillväxt och sysselsättning på Grahnlaw & Co

2011-03-12T13:41:00.000+02:00

Den senaste sammanställningen av aktuella inlägg om Europeiska unionen publicerades den 8 mars 2011 på Grahnlaw: Baker's dozen of Grahnlaw & Co. on EU affairs.

Efter det har jag skrivit ett antal poster som presenteras här för att erbjuda en överblick av tre enspråkiga bloggar, Grahnlaw (EN), Grahnblawg (SV) och Eurooppaoikeus (FI), samt en trespråkig, Grahnlaw Suomi Finland.

Den röda tråden är fortsättningsvis beredningen inför vårens EU-toppmöte om ekonomi, tillväxt och sysselsättning, Europeiska rådet den 24 och 25 mars 2011:

Grahnlaw Suomi Finland: Reinfeldt Ruotsin ja Euroopan talouden uudistamisesta

Grahnlaw: EU Council (EPSCO): EU2020 and March European Council

Grahnlaw Suomi Finland: EU EPSCO Council: Recalling the European semester

Grahnlaw: EU EPSCO and Competitiveness Council: Annual Growth Survey is cornerstone

Grahnlaw Suomi Finland: EU March agenda for economic governance, growth and jobs

Grahnlaw: EU Joint Employment Report (JER) heading for spring summit

Grahnblawg: River EU målet för sysselsättningen redan vid första hindret?

Grahnlaw Suomi Finland: Lathund för EU-reformer: ekonomin och EU2020

Grahnlaw Suomi Finland: Från Europa 2020 (EU2020) till EU-sysselsättningsstrategin 2011

Ralf Grahn

P.S. Mats Engström bloggar sakkunnigt och samtidigt engagerat om svensk, europeisk och internationell ”politik, medier och lobbyism samt lite annat”. Nyss ställde sig Engström på barrikaderna för den svenska kollektivavtalsmodellen.

River EU målet för sysselsättningen redan vid första hindret?

2011-03-11T06:59:00.000+02:00

Grundtanken med EU:s sysselsättningspolitik är att förnya: att höja arbetskraftens kompetens och förbättra arbetsmarknadens funktion. Målet är att klara förändringar i omvärlden och nå en hög sysselsättningsnivå. (Jfr artikel 145 och 147 EUF-fördraget.)

Europeiska rådet samlas den 24 och 25 mars 2011 till årets stora genomgång av ekonomin och sysselsättningen och för att ge nya politiska impulser. (Se artikel 148 EUF-fördraget.) Därför jobbar rådets olika sammansättningar med förberedelser inför toppmötet.

Sysselsättning och socialpolitik

Det gäller även rådsformationen sysselsättning och socialpolitik, hälso- och sjukvård samt konsumentfrågor. I EU-jargongen är denna sammansättning känd under förkortningen EPSCO, härledd från franskan: Emploi, Politique sociale, Santé et Consommateurs.

Slutsatserna från måndagens möte finns fortfarande blott på engelska, franska och ungerska, så här är en länk till den engelska versionen:

3073rd Council meeting Employment, Social Policy, Health and Consumer Affairs: Employment and Social Policy; Brussels, 7 March 2011 (Council document 7360/11; 20 sidor)

Rådet antog den gemensamma rapporten om sysselsättningen (dokument 7396/11; ej ännu på svenska i antagen form) och slutsatser. De viktigaste hälsningarna till vårens toppmöte finns på sidan 9 i EPSCO-rådets allmänna slutsatser.

Detaljerade slutsatser

De allmänna rådsslutsatserna länkar till den engelska versionen av de mer detaljerade slutsatserna om sysselsättningsrapporten:

The Joint Employment Report in the context of the Annual Growth Survey 2011: political guidance on employment policies - Draft Council Conclusions (Brussels, 2 March 2011; 6913/1/11 REV 1; 7 sidor)

Motsvarande handling finns också på de övriga officiella EU-språken, däribland svenska:

Den gemensamma rapporten om sysselsättningen inom ramen för den årliga tillväxtöversikten 2011: politisk vägledning i sysselsättningsfrågor – Utkast till rådets slutsatser (Bryssel den 2 mars 2011 (4.3); dokument 6913/1/11 REV 1)

EU2020

Fritt tolkat inleder rådssammansättningen med att bedyra sin trohet mot Europa 2020-strategin för sysselsättning och tillväxt, för att sedan erbjuda just sin sakkunskap för att förverkliga EU2020, den europeiska terminen och bättre ekonomisk styrning.

Utmaningar finns det självfallet gott om, men på sidan 3 säger rådet klart att nuvarande åtgärder kommer att missa målen för sysselsättning och mot social utestängning i EU2020-strategin. Rådet:

SOM ERINRAR OM att det sammanlagda uppskattade utfallet av de nationella reformprogrammen inte kommer att nå upp till EU:s målsättning att höja sysselsättningsgraden till 75 % till 2020 och att man eventuellt kommer att ligga upp till 2,2–2,6 procentenheter under målet, trots att de preliminära nationella sysselsättningsmålen i utkasten till nationella reformprogram i stort sett är realistiska och ambitiösa med tanke på de nationella utgångspositionerna,

SOM också ERINRAR OM att de flesta medlemsstater har satt upp nationella mål för reduktion av fattigdomsrisken och risken för social utestängning men att dessa mål trots detta inte når upp till EU:s målsättning att undanröja risken för fattigdom och utestängning för minst 20 miljoner människor till 2020,...

Förnya arbetsmarknaden

Efter den relaterande inledning följer sedan ställningstaganden i nio punkter, inklusive goda råd med tanke på de nationella reformprogrammen (NRP) som i slutlig form ska lämnas in före mitten av april. .

Rådet efterlyser åtgärder på följande områden (punkt 5 på sidorna 5-6), här i kortform:

- tillväxt- och sysselsättningsvänliga skatte- och förmånssystem
- flexibla arbetsvillkor och flexibel barnomsorg
- flexicurity
- högre verklig pensioneringsålder
- löneutveckling i takt med arbetsproduktiviteten
- målinriktade aktiveringsåtgärder för utsatta grupper
- arbete lönar sig bättre än arbetslöshetsbidrag
- bidragen ska ge tillräcklig skyddsnivå, men tillfälligt höjda nivåer under krisen kan trappas ned när konjunkturerna förbättras
- utbildning som bättre motsvarar behoven på arbetsmarknaden

Punkt 6 lägger fram effektivitet, ändamålsenlighet och målinriktning som honnörsord för arbetsmarknads- och socialpolitiken.

Rådet antyder en önskan om mer ambitiösa målsättningar för sysselsättning och social delaktighet, framför allt genom fattigdomsminskning (punkt 7), medan punkterna 8 och 9 betonar betydelsen av arbetsmarknadens parter för de nationella reformprogrammen och konkurrenskraften samt en lönebildning som främjar målen.

***

Efter det snöpliga misslyckandet med Lissabonstrategin säger rådet utan omsvep att EU-medlemsländerna är på väg att missa sysselsättningsmålen vid den första kontrollen inom ramen för EU2020-strategin för det nya årtiondet.

Är de europeiska ledarna (Europeiska rådet) beredda att riva redan det första hindret, den 24-25 mars 2011?

Ralf Grahn

P.S. Sveriges utrikesminister Carl Bildt hör till de nordbor som visar europeiska politiker gott exempel genom synnerligen aktivt bloggande och deltagande i andra sociala medier. Det finns skäl att bokmärka utrikesministerbloggen 'Alla dessa dagar'.

Energi i EU: Sverige informerar

2011-03-04T08:56:00.000+02:00

Vi har den övergripande strategin för sysselsättning samt smart och hållbar tillväxt, Europa 2020 (ofta taggad EU2020), och i den spelar trafiken och energin en viktig roll. EU-rådet har fortsatt med att dra upp riktlinjer på basen av strategin Energi 2020.

I ett antal blogginlägg under den senaste veckan har jag presenterat valda delar av TTE-rådets slutsatser (se rubrikerna för posterna i P.S. 2 nedan).

Nu tar vi oss en titt på svensk information om det senaste energiministermötet i Europeiska unionen. Den svenska informationen till allmänheten, den nordiska elmarknadsmodellen, kommissionens besvikelse med framstegen mot bättre energieffektivitet och ökad använding av förnybar energi samt betoningen mellan integrerade energimarknader och nätverksinfrastruktur är några frågor som får en belysning.

EU-information: Sverige ett exempel

Den svenska regeringen informerar systematiskt allmänheten inför mötena i EU-rådet och tämligen väl efter rådsmötena. Det är värt en eloge. Förhoppningsvis kan Sverige inspirera andra EU-länder till förbättrad offentlig kommunikation om det som händer i Europeiska unionen.

Sveriges näringsminister Maud Olofsson informerade överskådligt efter TTE-rådets (transport, telekommunikation och energi) möte i Bryssel den 28 februari. Energiministrarna antog slutsatser om en ny energistrategi för 2011-2020 och prioriteringar för energiinfrastrukturen för år 2020 och framåt.

De diskuterade även kommissionens tillväxtrapport med fokus på målen för förnybar energi och energieffektivisering. Nuläget beskrevs sedan kort för varje fråga i pressmeddelandet 'Rådet för transport, telekommunikation och energi 28 februari 2011'.

Sveriges Kommuner och Landsting

En kort översikt erbjuder Sveriges Kommuner och Landsting i pressmeddelandet 'Stor aktivitet inom EU:s energipolitik' (den 28 februari 2011). Varken energieffektiviteten eller användingen av förnybar energi har avancerat tillfredsställande, menar EU-kommissionen.:

Kvaliteten på de nationella åtgärdsplanerna för energieffektivitet, som utvecklats av medlemsstaterna sedan 2008, anses av kommissionen vara en besvikelse. Övergången till användning av förnybar energi och större energieffektivitet inom transportsektorn anses gå alldeles för långsamt.

Europaportalen.se

På Europaportalen.se intervjuade Christian Wohlert näringsministern, under rubriken ”EU bör ta efter Nordens elmarknad” (28 februari 2011):

Näringsminister Maud Olofsson (C) menar att den nordiska modellen, där bolagen har byggt upp näten, bör stå som modell eftersom den har visat sig fungera mest kostnadseffektivt. Att tro att marknaden kommer att stå för investeringarna samtidigt som att EU lovar finansiering är oklokt, anser Olofsson vid ett ministerrådsmöte i Bryssel.

Svensk Energi

Sylvia Michel har kommenterat TTE-mötet på bloggen Svensk Energi: Kort från gårdagens energirådsmöte (den 1 mars 2011):

Det som eventuellt kan vara av intresse är att skrivningarna kring behovet av en totalintegrerad marknad förefaller ges samma utrymme som beskrivningen av behovet av nödvändiga förbättringar på nätverksinfrastrukturen och att behovet av fortsatta och hållbara nationella stödsystem finns men konstaterar samtidigt för att de inte behöver vara harmoniserade. Istället vill man se en utökad benchmarking- process mellan de olika medlemsstaterna.

I mina öron låter det som en mer mogen väg att gå än att försöka tvinga fram en nödvändig utveckling med lagar och förordningar.

I elmarknadstidningen ERA finns en artikel med Maud Olofsson, energiministrarnas slutsatser och Sylvia Michel på bloggen Svensk Energi.

Ralf Grahn

P.S. I boken 'Le Dérèglement du monde' talar en av mina favoritförfattare, Amin Maalouf, om de utmaningar som mänskligheten möter. Mycket av det Maalouf säger riktar sig till oss européer, men det är en bok som alla människor borde läsa.

'Le Dérèglement du monde' har redan utkommit på finska under namnet 'Maailma järkkyy'.

Både i USA och Storbritannien får vi vänta på engelska utgåvor till den senare halvan av september 2011. Boken kommer att heta 'Disordered World'.

Vet någon hur det ligger till med utgivningen på svenska och på andra språk?

P.S. 2: Eftersom jag skriver tre enspråkiga bloggar och en trespråkig (EN, FI, SV), känns det kanske redigare om jag presenterar rubrikerna för de tio senaste artiklarna i tidsföljd:

Eurooppaoikeus: Mitä EU:n alue- ja rakennepolitiikasta puuttuu Suomessa?

Grahnlaw Suomi Finland: Yhteisvastuu Euroopan unionissa: Kysyntää riittää

Grahnlaw: From Libya to Brazil, interior goes international (EU Justice and Home Affairs Council)

Grahnlaw Suomi Finland: EU: Jurisdiction in civil and commercial matters (Brussels I revision)

Grahnblawg: EU: Information och energi inför TTE-rådet

Grahnlaw Suomi Finland: Energin inför EU:s vårtoppmöte om ekonomi och näringsliv

Eurooppaoikeus: EU:n energian tukkumarkkinoiden säätely: Paremmin ja avoimemmin

Grahnlaw Suomi Finland: EU2020-strategia: Energia 2020

Grahnlaw: EU Council (TTE) more open and transparent (Will it last?)

Grahnlaw Suomi Finland: Energy for Europe

Är du intresserad av europeiska värderingar eller mer praktiska utmaningar som ekonomin, näringslivet, politiken eller juridiken på EU-nivå? I så fall kunde vi kanske fortsätta diskussionen via Twitter @RalfGrahn eller Facebook.