fredag 30 september 2011

EU:s nya handelspolitik enligt Europaparlamentet

Under Strasbourgveckan antog Europaparlamentet ett kritiskt initiativbetänkande som tar kommissionens meddelande KOM(2010) 612 som utgångspunkt. Parlamentet anser att kommissionen misslyckats med att presentera en tillräckligt djupgående analys och ber kommissionen ta fram en reviderad strategi på medellångoch lång sikt före sommaren 2013 (ett nådeår jämfört med utskottsbetänkandet):

Europaparlamentets resolution av den 27 september 2011 om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin P7_TA(2011)0412


WTO i centrum

Europaparlamentet svär fortfarande i Doharundans namn, även om parlamentet erkänner att de multilaterala (praktiskt taget globala) förhandlingarna inom Världshandelsorganisationen WTO fortfarande är i en återvändsgränd inför ministerkonferensen i december 2011:

Parlamentet föredrar starkt en multilateral strategi inom WTO

11.  Europaparlamentet upprepar att det multilaterala handelssystemet, som WTO är ett uttryck för, är den absolut bästa ramen för att uppnå fri och rättvis handel på global nivå. Parlamentet anser emellertid att WTO-systemet bör reformeras, särskilt dess tvistlösningsorgan, så att det kan bli mer effektivt, och att EU bör lägga fram förslag för att stärka WTO och utvidga dess regleringsbefogenheter till nya områden inom handelspolitiken, bland annat genom att säkra att WTO-bestämmelserna tolkas och utvecklas på ett sådant sätt att de stöder de åtaganden som gjorts i multilaterala miljöavtal.

12.  Europaparlamentet beklagar att Doharundan efter tio år fortfarande inte har kunnat slutföras och att ett sådant nödvändigt och rationellt slutförande för närvarade förefaller vara mycket osannolikt. Parlamentet upprepar sitt starka stöd till ett framgångsrikt slutförande av Doha-utvecklingsrundan, och påpekar samtidigt att ett positivt slutförande bör avspegla förändringarna i de globala handelsmönstren och i fördelningen av världshandelns vinster sedan Doharundan inleddes. Parlamentet betonar vidare att det behövs ett balanserat avtal om marknadstillträde för icke-jordbruksprodukter för att säkra tillträde till tillväxtmarknader som Indien, Kina och Aseanländerna och samtidigt förhindra att tillväxtekonomierna utnyttjar de möjligheter som ges genom marknadstillträdet för icke-jordbruksprodukter för att skydda specifika nyckelsektorer genom att upprätthålla höga tullar.

Inför G20-toppmötet i Cannes

Inför G20-toppmötet i Cannes den 3-4 november 2011 (Wikipedia, University of Toronto) har ledarna för Australien, Kanada, Indonesien, Mexiko, Sydkorea och Storbritannien sänt ett gemensamt brev till ordföranden Nicolas Sarkozy om åtgärder för att motverka finanskrisen och recessionshoten i världsekonomin.

Gillard, Harper, Yudhoyono, Calderon, Lee och Cameron uttryckte åtminstone lika mycket beklagan över läget som hopp för framtiden när det gäller WTO:s Doharunda (DDA):

The failure to date to conclude a global trade deal is robbing the world of a much-needed economic stimulus. It is also affecting public confidence in our ability to deliver what leaders have promised to do repeatedly. We should agree in Cannes a credible plan to take to the WTO ministerial in December as a basis for concluding the Doha Development Round. If we cannot agree this we should direct our Ministers to consider innovative approaches to deliver progress in a multilateral trade deal and strengthen the multilateral trading system. International trade can be the engine of global growth and development and we must keep it moving forwards.


EU:s gemensamma handelspolitik

Länkar till de senaste inläggen (EN SV FI) i min serie om den gemensamma handelspolitiken hittar du här. Senare har jag publicerat artikeln EU common commercial policy: Business or charity?



Ralf Grahn

onsdag 28 september 2011

Europa 2020-strategin: EU:s gemensamma handelspolitik i Europaparlamentet

Det är dags för ett mellanbokslut om utrikeshandeln. Serien om EU:s gemensamma handelspolitik i ljuset av Europa 2020-strategin (EU2020) inleddes med ett inlägg på finska inför handelsministrarnas möte i rådet för utrikes frågor: EU:n kauppapolitiikka valokeilassa maanantaina 26.9.2011. Därefter följde en artikel på engelska EU trade ministers ponder comatose WTO Doha Development Round och två på svenska Vill EU bryta dödläget i WTO:s Doharunda? och EU:s nya handelspolitik i Europa 2020-strategin. Senast tog vi oss en titt på rapporten SEC(2010) 1268 om erfarenheterna av den externa agendan i den globaliserade ekonomin, ett konkurrenskraftigt Europa i världen (Global Europe) under åren 2006-2010, i inlägget (på engelska) EU trade policy review.


Europaparlamentet

I går, den 27 september 2011, diskuterade Europaparlamentet handelspolitiska frågor utgående från ett initiativbetänkande från Utskottet för internationell handel INTA med Daniel Caspary (EPP, Tyskland) som fördragande.

Pressmeddelandet inför plenum Långsiktig strategi behövs för EU:s utrikeshandel kan fungera som inledning. Det erbjuder en länk till utskottsbetänkandet den 29 juni 2011 om en ny handelspolitik för Europa i samband med Europa 2020-strategin (A7-0255/2011), avsett att gå till omröstning senare under tisdagen.

Enligt föredragningslistan var dessutom gårdagens frågestund tillägnad EU:s handel och förbindelser med tredjeländer, med handelskommissionären Karel De Gucht och andra ledamöter av kommissionen.

Vi ska se närmare på Europaparlamentets handelspolitiska aktiviteter i några kommande blogginlägg.



Ralf Grahn

tisdag 27 september 2011

Vill EU bryta dödläget i WTO:s Doharunda?

EU:s utrikesråd samlades i en speciell sammansättning måndagen den 26 september 2011 för att diskutera frågor om den gemensamma handelspolitiken. Den första versionen av handelsministrarnas slutsatser har publicerats (på engelska):

3112th Council meeting Foreign Affairs/Trade; Brussels, 26 September 2011 (14620/11; 15 sidor)

De som läste mitt inlägg med förhandsinformation, EU trade ministers ponder comatose WTO Doha Development Round, känner redan till bakgrunden. Här följer en koncentrerad genomgång av handelsfrågorna i rådets slutsatser.


WTO:s Doharunda

WTO:s multilaterala, nästan globala, Doharunda startade för nästan tio år sedan, men har kört fast. Ministerkonferensen i december förväntas inte återuppliva förhandlingarna. Så länge inga centrala förhandlingsparter har rört på sig, har rituella förhoppningar om ett gott resultat ekat tomt.

Det är inte omöjligt att EU-länderna nu sänder en försiktig signal om en ny beredskap till kompromisser för att bryta dödläget, under WTO trade negotiations – Doha Development Agenda (s. 7):

The Council reconfirmed the EU's strong commitment to a successful outcome to the Doha round and to the ministerial conference in December, as well as the importance it attaches to the multilateral trading system. The EU's objective has long been to obtain an ambitious, comprehensive and balanced agreement. The Council therefore urged WTO members to seek and identify a way out of the current impasse.

To this end, it expressed support for the Commission to explore with other WTO members approaches that could advance the negotiating agenda in accordance with the mandate agreed at Doha, whilst building on the progress already made. It reiterated the EU's commitment to achieving concrete outcomes addressing the needs and interests of the least developed countries.

Finlands Europa- och utrikeshandelsminister Alexander Stubb stärker intrycket av en ny vilja att komma vidare, när han kommentarar WTO-förhandlingarna på sin blogg (på finska): Brysselissä.

Stubb har synpunkter även på de övriga handelsfrågorna, såsom Rysslands WTO-medlemskap.


Ryssland WTO

Rådet hoppas att förhandlingarna om Rysslands WTO-medlemskap kan slutföras inför världshandelsorganisationens ministerkonferens i Geneve den 15 till 17 december 2011.


Frihandelsavtal EU-Indien

Handelsministrarna kollade nuläget i förhandlingarna om ett frihandelsavtal mellan Europeiska unionen och Indien.


Frihandelsavtal EU-Ukraina

Frihandelsavtalet med Europeiska unionen är ett viktigt steg på vägen för Ukraina att närma sig EU:s inre marknad.

Rådet uttryckte en förhoppning om att förhandlingarna kan slutföras detta år, men de officiella slutsatserna nämner inte alls det brydsamma politiska läget i Ukraina.


Södra Medelhavet

Efter omvälvningarna i Nordafrika signalerar EU beredskap att stöda demokratin och den ekonomiska utvecklingen i det sydliga Medelhavsområdet genom avtal om handel och investeringar.


Sydamerika

Rådet informerades om frihandelsavtalen med Kolumbien och Peru samt med Centralamerika.


Kina och USA

Ingenting framkommer i sak om lunchdiskussionen rörande handel och investeringar med Kina och Förenta staterna, verkliga tungviktare i EU:s ekonomiska utrikesrelationer.



Ralf Grahn

tisdag 20 september 2011

Sverige i Europa: Fortsatt utvidgning

Statsminister Fredrik Reinfeldts beskrivningar av regeringens Europapolitik vid riksdagsöppningen återgav jag i blogginlägget Regeringsförklaringen: Sverige i Europa.

Regeringens etiketter gärna kunde förses med mer nyanserad konsumentupplysning, tyckte jag.

Varken Sverige eller Finland såg ut att erbjuda aktuell och belysande information om de frågor som ska diskuteras mellan EU-ländernas försvarsministrar i Wroclaw, Polen. Se bloggposten: Sverige i Europa: Försvarspolitiken.

Ett gemensamt europeiskt försvar kunde med god vilja bli en framtida kärna. I nuet är det svårt att hitta någon tyngre kärna än euron, så vilka områden menar regeringen egentligen när den beskriver sin Europapolitik: Sverige i Europa: I kärnan och drivande kraft?

Åtta rika länder fronderar mot kommissionens förslag till långtidsbudget för EU: Sverige i Europa: De rika i uppror. Här är Sverige drivande.


Utvidgningen

Utöver budgetrevolten är Sverige drivande även när det gäller en fortsatt utvidgning av Europeiska unionen:

Vi står för ett öppet Europa. Vi ser fram emot att underteckna avtalet om Kroatiens medlemskap i EU. Vi ser också fram emot att ta nya steg framåt såväl vad gäller Västra Balkan i övrigt som vad gäller Turkiet.

Även i detta avseende ligger Sverige nära Storbritannien som inte precis gått i spetsen för en fördjupning av den europeiska integrationen.

Det mellanstatliga Europarådet har 47 medlemsländer så ännu återstår en del om Europeiska unionen ska spädas ut på samma sätt.



Ralf Grahn

Sverige i Europa: I kärnan och drivande kraft?

I blogginlägget Regeringsförklaringen: Sverige i Europa återgav vi statsminister Fredrik Reinfeldts beskrivningar av regeringens Europapolitik vid riksdagsöppningen.

Vi såg att regeringens etiketter måste förses med mer nyanserad konsumentupplysning.

I posten Sverige i Europa: Försvarspolitiken såg vi att varken Sverige eller Finland erbjöd aktuell och belysande information om de frågor som ska diskuteras mellan EU-ländernas försvarsministrar i Wroclaw, Polen.


Sverige i EU-kärnan

Enligt regeringsförklaringen ska Sverige tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet och Sverige ska vara drivande i de frågor som är centrala för EU:s utveckling.

Den gemensamma försvarspolitiken och i slutändan ett gemensamt försvar är centrala frågor för EU:s utveckling. Genom initiativet från Frankrike, Italien, Polen, Spanien och Tyskland om ett permanent strukturerat samarbete håller en sådan kärna på att ta form.

Vad har Sverige (och Finland) sagt och hur har det offentliga samtalet sett ut?


Euroområdet

Den gemensamma valutan, euron, utgör den synligaste och tyngsta kärnan i Europeiska unionen. Jag har inte sett att Sverige skulle ha antagit euron eller visat sig särskilt pådrivande under Reinfeldts två regeringskoalitioner.

Återstår alltså frågan: Vilka områden menar regeringen?



Ralf Grahn

måndag 19 september 2011

Regeringsförklaringen: Sverige i Europa

I regeringsförklaringen redovisade statsminister Fredrik Reinfeldt för regeringens mål under riksdagens kommande arbetsår:

Regeringsförklaringen (15 september 2011)

Jag plockar blott ut några handlingslinjer utan att här erbjuda egentliga kommentarer.

Vad beträffar säkerhetspolitiken så påminde Reinfeldt om solidaritetsklausulen i artikel 222 fördraget om Europeiska unionens funktionssätt och om det nära förhållandet mellan de nordiska länderna:

Det står klart att vårt land inte kommer att förhålla sig passivt om en katastrof eller ett angrepp skulle drabba ett annat medlemsland i Europeiska unionen eller ett annat nordiskt land. I detta ligger också en förväntan om att dessa länder agerar på samma sätt om Sverige drabbas.

Enligt den svenska regeringen ska landet höra till kärnan i Europa:

Sverige ska tillhöra kärnan i det europeiska samarbetet. Sverige ska vara drivande i de frågor som är centrala för EU:s utveckling. I tider av ekonomisk kris kommer regeringen att understryka vikten av en långsiktigt ansvarstagande och hållbar ekonomisk politik. Respekten för gemensamma spelregler är avgörande. Bara så kan vi påskynda den ekonomiska återhämtningen i Europa och förebygga nya kriser.

Som alltid vill Sverige fortsätta utvidgningen av Europeiska unionen:

Vi står för ett öppet Europa. Vi ser fram emot att underteckna avtalet om Kroatiens medlemskap i EU. Vi ser också fram emot att ta nya steg framåt såväl vad gäller Västra Balkan i övrigt som vad gäller Turkiet.

Det finns nog stoff för en mer ingående diskussion och en mer nyanserad bild av Sverige i den europeiska integrationen.



Ralf Grahn

torsdag 15 september 2011

EU: de offentliga ekonomierna i EMU

Efter den föregående finansiella och ekonomiska krisen mellan 2008 och 2010 är EU-länderna fortfarande rätt tärda.

Enligt nuvarande trender stiger den offentliga skuldbördan år 2012 till 83,3 procent av bruttonationalprodukten i Europeiska unionen och till 88,7 procent i euroområdet. (Högstvärdet enligt stabilitets- och tillväxtpakten är 60 procent av BNP.)

Underskotten i de offentliga hushållen borde hållas under 3 procent av BNP, men flertalet EU-länder överskrider fortfarande stabilitets- och tillväxtpaktens skuldbroms, fastän en konsolidering har inletts.

Medlemsländerna har styvnackat hållit fast vid att behörigheten för den ekonomiska politiken kvarstår på det nationella planet, men de har misslyckats med koordineringen på EU-planet och för euroområdet. Följderna ser vi omkring oss.

Europeiska kommissionen har lagt fram lagförslag för att förbättra den ekonomiska styrningen och den testar nya metoder för att utveckla diagnostiken av nationalhushållen.

Dessa frågor behandlas ingående i den färska rapporten om de offentliga ekonomierna i den ekonomiska och monetära unionen (EMU) (på engelska):

Directorate-General for Economic and Financial Affairs (Ecfin) of the European Commission: 2011 Report on Public finances in EMU (European Economy 3/2011)



Ralf Grahn

måndag 12 september 2011

EU: JA eller NEJ till permanent strukturerat militärt samarbete?

Hur kommer de sex EU-länder, inklusive Sverige och Finland, som beskriver sig som neutrala eller (militärt) alliansfria att handla? Viktigare, hur kommer femton övriga ”normala” medlemmarna, som hör till både Europeiska unionen och Nato, att orientera sig när två klara alternativ erbjuds beträffande ett operativt militärt högkvarter för Europa?

Efter att Storbritannien lade in sitt veto mot planerna på ett EU-högkvarter har fem stora medlemsländer tagit initiativ till ett permanent strukturerat samarbete för att komma vidare.

Initiativtagarna Frankrike, Italien, Polen, Spanien och Tyskland har en befolkning om sammanlagt 291 miljoner, vilket motsvarar 58 procent av EU:s invånare.

För att stimulera till diskussion om det militära högkvarteret, den gemensamma säkerhets- och försvarspolitiken och ett framtida gemensamt försvar, har jag skrivit några inlägg på engelska.

Grahnlaw: EU military headquarters – CSDP permanent structured cooperation (9 September 2011)

Grahnlaw Suomi Finland: Finland and non-aligned in EU: With UK or Europe on defence? (9 September 2011)

Grahnlaw Suomi Finland: EU common defence: Military HQ first choice (10 September 2011)

Grahnlaw: Common European defence: some questions (10 September 2011)


Strategiska vägval

Såvitt jag har sett har EU-institutionerna och de nationella regeringarna gjort ytterst litet för att möjliggöra en allmän debatt om de strategiska vägval som rör oss alla. Rådet för utrikes frågor har ”informerat” som om Lissabonfördragets grundprinciper om öppenhet och närhet till medborgarna inte existerade:

Rejoice! EU CSDP transparency & European Year of Citizens (11 September 2011)

Med eller utan hjälp av EU-rådet och regeringarna har vi medborgare all orsak att diskutera vår och Europas framtid i globaliseringens tidevarv.



Ralf Grahn

tisdag 6 september 2011

söndag 4 september 2011

Nytt: EFSF

Mitt senaste blogginlägg på svenska finns på Grahnlaw Suomi Finland: Europeiska finansiella stabiliseringsfaciliteten (EFSF): allmänt (den 4 september 2011).


Ralf Grahn

Nytt: EFSM

Mitt senaste blogginlägg på svenska finns på Grahnlaw Suomi Finland: Europeiska finansiella stabiliseringsmekanismen (EFSM) (den 4 september 2011).


Ralf Grahn

lördag 3 september 2011

Europeiska stabiliseringsmekanismen 2010

Uppdatering: Eftersom det nya användargränssnittet på Blogger ser ut leda till att texten grötar ihop sig, utan mellanrubriker och skilda stycken, postar jag inlägget på Grahnlaw Suomi Finland. Europainformationen i Finland erbjuder kortfattad bakgrundsinformation om den ekonomiska och monetära unionen (EMU): Ekonomisk och monetär politik (uppdaterad den 12 januari 2011). Med 332 miljoner invånare är euroområdet befolkningsmässigt större än dollarns hemland USA (312 miljoner). De små öppna ekonomierna i Norden har sina livligaste ekonomiska och finansiella förbindelser med de närliggande länderna i eurozonen. Det är därför klart att Eurokrisen hotar Norden (den 19 augusti 2011). Se även Wikipedia: Skuldkrisen i Europa 2010-2011. Räddningsfonderna För att dämpa den finansiella krisen har EU- och euroländerna byggt upp och sedan börjat lappa på gemensamma instrument. I dagligt tal kunde vi kalla dem räddningsfonder. EU-upplysningen vid den svenska riksdagen talar bland annat om stödprogram när det gäller instrumenten: EU:s nödpaket mot den ekonomiska krisen (den 12 juli 2011) I mer krävande sammanhang gäller det att göra en skillnad mellan de olika räddningsfonderna eller stödprogrammen, eftersom deras namn är förvillande lika. Aktualiteter i medierna grundar sig ofta på engelska notiser från nyhetsbyråer, så det kan vara skäl att känna till den riktiga motsvarigheten på svenska eller finska. Tyvärr var inte EU-handlingarna kristallklara i alla sammanhang, i den mån de ens var tillgängliga för allmänheten. Europeiska stabiliseringsmekanismen Några ord om den första generationen. Europeiska kommissionen i Sverige presenterade kort inrättandet av en tudelad Europeisk stabiliseringsmekanism, som består av dels en nödfond på 60 miljarder euro, dels 440 miljarder euro i lånegarantier. I grova drag framgår besluten av Ekofinrådets slutsatser, men i detta skede var termerna inte helt inarbetade: Extra möte i rådet Ekonomiska och finansiella frågor; Bryssel den 9–10 maj 2010 (9596/10) I maj och juni 2010 följde jag rätt träget med den något kaotiska och långt ifrån öppna beredningen av krisåtgärder inom den informella eurogruppen och Ekofinrådet. Någonting av stämningarna kan man återuppleva via inläggen på min engelska blogg, Grahnlaw. Ett exempel är European financial stabilisation mechanism – a ray of transparency (den 3 juni 2010), men en hel del inlägg skrevs både före och efter detta. Ralf Grahn